It has become increasingly common for cities and municipalities to take greater account of the place marketing, and to see the physical location as a brand. An early step in this process is to make the image measurements of the place, in order to develop better marketing strategies. A method often used in tourism research for this type of measurements is Etchner and Ritchie's theoretical framework. The framework is initially designed to measure visitor's image of a tourist destination. Almost all previous research in this area is based on the visitor's perspective, but Olofsson and Skredsvik have used this framework to measure a location's image among the residents. They feel that the residents of a place can be seen as ambassadors of the place because they know the site well. To be aware about the image among the residents makes it possible to improve the things that the residents are unhappy with, but also enhance the images of the place which is positive. The purpose of this paper is to evaluate whether Etchner and Ritchie's framework can be adapted to measure a location's image among its inhabitants, from the viewpoint of Olofsson and Skredsvik's adaptation of this particular framework. In order to generate data to answer the purpose of this paper, an image study among the residents in Botkyrka was carried out according to the method used by Olofsson and Skredsvik. In addition to the results from the image study of Botkyrka, the paper has contributed methodological expertise in destination image research. Some of the main conclusions obtained in this paper is that the adaptation of Etchner and Ritchie's framework overall has worked well to measure a location's image among the residents. The original framework is of such a general nature which makes it possible to make adjustments to it, as long as the essential components of the framework remain. Another contribution from this study is that the material collected by this method can be used to statistically test the differences between various groups within the sample. / Det har blivit allt vanligare att städer och kommuner tar större hänsyn till platsmarknadsföring, och att se den fysiska platsen som ett varumärke. Ett tidigt led i denna process är att göra imagemätningar av platsen, för att bättre kunna utforma marknadsföringsstrategier. En metod som ofta används inom turismforskningen för denna typ av mätningar är Etchner och Ritchies teoretiska ramverk. Ramverket är ursprungligen utformat för att mäta besökares bild av en turistdestination. Nästan all tidigare forskning på detta område utgår från besökarens perspektiv, men Olofsson och Skredsvik har använt detta ramverk för att mäta en plats image bland de boende. De menar att de boende på en plats kan ses som platsens ambassadörer då de känner till platsen väl. Att känna till platsens image bland de boende gör att man kan förbättra saker som de boende är missnöjda med, men även förstärka de bilder av platsen som är positiva. Syftet med denna uppsats är att utvärdera om Etchner och Ritchies ramverk går att anpassa för att mäta en plats image bland dess invånare, vilket gjorts med utgångspunkt från Olofsson och Skredsviks anpassning av detta ramverk. För att generera underlag till att kunna uppnå syftet så har en imagemätning bland de boende i Botkyrka genomförts utifrån den metod som Olofsson och Skredsvik använt i en studie av Vara kommun. Förutom de resultat som kommit fram om Botkyrka kommuns image så har uppsatsen bidragit med metodologisk kunskap inom destinationsimageforskningen. Några av de viktigaste slutsatserna som framkommer i detta arbete är att anpassningen av Etchner och Ritchies ramverk överlag har fungerat väl för att mäta en plats image bland de boende. Det ursprungliga ramverket är av så pass generell natur vilket gör att det går att göra anpassningar av det, så länge som de väsentligaste komponenterna av ramverket återstår. Ett annat bidrag som studien kommit fram till är att materialet som samlas in med denna metod går att använda för att statistiskt testa skillnader mellan olika grupper inom urvalet.

Nation branding innebär att profilera och varumärka ett land. Här ingår att kommunicera immateriella värden såsom det upplevelsebaserade, och att visa på det unika med landet. Globaliseringen har skapat förändringar som gör att Sverige inte längre klarar sig på att vara välkända enbart i Europa. Ökad handel med områden där Sverige är relativt okänt betyder att Sverige måste kommunicera sitt varumärke på ett nytt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen för profileringen av Sveriges nation branding ser ut, med fokus på webben som kanal. Utifrån teorier om globalisering, pr, varumärkning och användbarhet på webben, har vi utfört studien i två delar. Inledningsvis genom kvalitativa intervjuer med utvalda representanter för Sveriges nation branding, därefter genom en kvalitativ innehållsanalys på deras webbsidor. Enligt resultatet drar vi slutsatserna att grunden för en enhetlig profilering av Sverigebilden i utlandet sker utifrån en gemensamt framtagen varumärkesplattform och Sverigeportalen Sweden.se. Målgruppen definieras enligt empirin som en progressiv grupp i utlandet, och webben är en viktig kanal för Sveriges nation branding. Regelbundna studier genomförs också av de ansvariga organisationerna för att utvärdera hur väl den önskade bilden av Sverige når ut till målgruppen. Nation branding för varumärket Sverige tycks mer handla om Sverige som en mental plats än en fysisk plats. Detta skulle kunna vara ett sätt för landet att differentiera sig. Avslutningsvis väljer vi att inkludera ett kort kapitel om fortsatt forskning, där vi ger förslag på vidare studier kring några av de ämnen och företeelser som framkommit i studien.

Bakgrund: Senaste tiden har konkurrensen hårdnat för att locka invånare, företag och investerare till städerna. Detta har gjort det allt viktigare att utmärka sig som en attraktiv plats att bo på och leva i. Städer profilerar sig alltmer genom platsmarknadsföring. Däremot skiljer sig tillvägagångssättet och samarbetet inom planeringsgrupperna av det strategiska marknadsföringsarbetet. Syfte: Med studien vill författarna studera FMJ:s samarbete mellan privat och offentlig sektor samt om de enskilda intressenternas verksamhet påverkar det gemensamma arbetet inom FMJ. Författarna kommer samtidigt att undersöka om intressenterna anser att FMJ har uppnått de riktlinjer och mål som har tagits fram. Metod: Författarna har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie i form av samtalsintervjuer. Samtalsintervjuer har genomförts med representanter från Jönköpings näringsliv och kommun. Slutsatser: Studien visar att ett samarbete vid platsmarknadsföring har i Jönköping varit ett lyckat koncept. Både den privata och den offentliga sektorn är överens om att ett samarbete måste finnas men att finansieringen för detta samarbete måste lösas inför framtiden. Vidare ser författarna också att en utvidgning av den styrelse som idag driver projektet tillsammans med verksamhetschefen bör genomföras för att få en större legitimitet i staden.

Städer blir i dagsläget mer och mer konkurrensutsatta och trenden är att samhället förändrasfrån ett industrisamhälle till att vara mer upplevelseorienterat där framför allt turistnäringen blir allt viktigare. Genom strategiskt varumärkesbyggande har städer möjlighet att skapa sig ett starkt varumärke som kan frambringa en konkurrensfördel. En svensk stad som har arbetat framgångsrikt inom detta område, som i teorin kallas city branding, är Göteborg genom sitt bolag Göteborg & Co som aktivt jobbar med marknadsföring och destinationsutveckling. I denna studie undersöks hur Göteborg & Co har arbetat med att utveckla Göteborg till en framgångsrik destination. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med respondenter från samtliga affärsområden inom Göteborg & Co. Resultatet visar på att varumärket Göteborg har skaffat sig en styrka genom Göteborg & Co:s arbete med faktorer som långsiktighet, helhetstänk, framtidsvisioner och framförallt; samverkan. / Today cities are getting more and more exposed to competition from other cities around the world. The community is changing from an industrial community towards a community focused on experiences where the tourism industry is more important to cities to survive the competition. Through strategic branding cities have the opportunity to create a competitive advantage. A Swedish city that has been successful in this subject area, theoretical called city branding, is Gothenburg. They have through their company Göteborg & Co been taking an active part in the work of marketing and destination development regarding the city of Gothenburg. This paper survey how Göteborg & Co through development has been working to make Gothenburg become a preferred destination for tourists, meetings and events. The survey has been carried out through a qualitative method with respondents working in all different business areas within Göteborg & Co. The result shows that the strength in the brand Göteborg have been created through Göteborg & Co:s long-term work which is symbolized by factors like overall thinking, future perspective and most important; cooperation.

Svenska högskolor spenderar allt mer pengar på marknadsföring som används i arbetet med att attrahera studenter. Konkurrensen om studenterna är hård högskolorna emellan och resurser satsas på marknadsföring för att överleva i kampen om studenterna. Som i all marknadsföring bör den egna produkten särskiljas från konkurrenter och numera är det inte endast program och kurser som ägnas uppmärksamhet. Staden och dess attraktioner där den aktuella högskolan är belägen får idag en plats i den marknadsföring som sker. Högskolan i Jönköping presenterar Jönköping som stad i sin programkatalog med presumtiva studenter som målgrupp. Det förefaller oss som studenter vid Högskolan i Jönköping intressant att undersöka den bild som sprids av vår stad i programkatalogen. Vårt syfte är därmed att konkretisera en profil utifrån programkatalogens innehåll samt att undersöka huruvida denna profil överensstämmer med inflyttade studenters bild av Jönköping, det vill säga stadens image. Då det fokuseras på tolkning för att nå en ökad förståelse inom området utgår vi från en kvalitativ ansats och använder en sympatisk tolkningsstrategi samt arbetar i samklang med den hermeneutiska cirkeln. Syftet kräver en process av analyser och undersökningar som bryts ned i fyra frågeställningar. Genom dessa når vi följande: en konkretisering av en profil utifrån det innehåll som Högskolan i Jönköping använder i sin programkatalog 08/09, en konkretisering av Jönköpings image, en avstämning av profil och image med den faktiska verkligheten samt förhållandet mellan profil och image. Någon liknande undersökning har tidigare inte genomförts vilket gör vår undersökning relevant för att nå en förståelse för hur profilen förhåller sig till imagen. Resultatet ger en klar och aktuell bild av hur profil och image förhåller sig till varandra. Det framträder att Högskolan i Jönköping presenterar relevanta områden för studenten om Jönköping. Framträdande i undersökningen är att de konkreta exempel som ges i profilen till stor del är irrelevanta för studenten. Exemplen är formade efter en alltför vid målgrupp och stämmer inte överens med studentens bild av vad de olika områdena innefattar. Detta framträdande resultat bidrar till rekommendationer om hur innehållet i programkatalogen kan förbättras. Undersökningen är till nytta för informations- och marknadsföringsavdelningen vid Högskolan i Jönköping att ta del av i arbetet med sin marknadsföring för att sprida en sanningsenlig profil som överensstämmer med studenters bild av Jönköping.

Kultur som en strategi för tillväxt i en stad blir således allt mer vanlig, dock saknas en mer ingående studie kring Jönköping som stad.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna i en stads varumärkningsprocess. Utifrån uppsatsens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts i form av sju intervjuer med intressenter inom den varumärkesbyggande processen i Södertälje. Vetenskapliga teorier med inriktning på främst varumärkning av städer och samarbeten har används vid analys av den inhämtade informationen. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är att samarbete som strategi är möjlig men att denna kan inneha sina begränsningar när en stad skall varumärkas. Genom att undersöka den varumärkesbyggande processen i Södertälje har vi uppmärksammat den komplexitet som föreligger hos varumärkning av en plats med flera intressenter. Förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna inom turism- och besöksnäringen i Södertälje anser vi vara möjligt genom engagemang, delat ansvar och kommunikation. Vi anser dock att det ur ett större perspektiv, då en hel stad skall inkluderas, kan uppstå motsättningar om näringar som inte kände en naturlig roll att deltaga skall inkluderas i den varumärkesbyggande processen. / The purpose of this thesis is to examine the possibilities for cooperation between the internal stakeholders of a city's branding process. Based on the purpose for this thesis a qualitative study was conducted in the form of seven interviews with stakeholders in the branding process of Södertälje. Scientific theories, focusing primarily on the branding of cities and cooperation, have been used in the analysis of the collected information. The conclusions we have drawn in this thesis is that cooperation as a strategy is possible but can be limited when applied on a city. By examining the branding process in Södertälje, we have noted the complexity that exists in the branding of a city with several different stakeholders. We believe that the prospects for cooperation between the internal stakeholders in the tourism and hospitality industry in Södertälje to be possible through commitment, shared responsibility and communication. We do however believe that disagreements may occur when a broader spectrum of the city’s stakeholders, whom do not feel a natural role to participate, are included in the branding process.

Abstract The purpose with this essay has been to gain a greater understanding and clarify how an arena can create value within place marketing and development of a place brand. This will be achieved through a description of which values an arena causes in the surrounding areas and an understanding of how these values can be interpreted through the place brand. We decided to base our study according to the following two questions: 1. What are the underlying reasons why there has been such a big trend with arena project? 2. How can an arena create value for a city in the use of place marketing? We have chosen to use a qualitative research method for this essay and we have shifted between an inductive and deductive character. The qualitative research method was a fitting choice for us since our purpose was to obtain an indepth understanding of the research problematics. Therefore there have been six different semi-structured interviews; four of them are composed of actors involved in two recently completed and ongoing arena projects. And the other two interviews where from experts on arenas. One of the most important conclusions that we can draw from the research and analysis is that it has become such a big trend of the construction of arenas do to the professional sports associations. Also arenas will contribute to a financial flow for the city. You can clearly see that the professional sports are the core of the entire arena project and a big contributing reason for the constructions of a new arena. An arena is of value for a city in its use of place marketing because it creates a strong added value within professional sports for both the players and audience, which then reinforce a strong identity for cities.

Thesis Purpose: The purpose of this study is to develop an increased knowledge of place branding, study the perception of inhabitants’ regarding Alvesta as a place and to explore an extended relationship between Alvesta and Växjö municipality. Methodology: The methodology of the study is conducted with qualitative and quantitative approach. There were two interviews in Alvesta and Växjö municipality office. A total number of 216 questionnaires were gathered in three urban areas in Alvesta municipality. Theoretical Framework: For this study place branding theory has been used as a guideline and SWOT, Gap analysis and Co-opetition theory were used to analyze Alvesta municipality as a place and its inhabitant’s perception. Empirical Finding: A total of 210 questionnaires were analyzed statistically through SPSS with functions such as cross tabulation, compare means, and scale reliability analysis. Also the results of two interviews with the Alvesta and Växjö municipality are written in this chapter regarding the theories used in this thesis. Analysis: The analysis chapter integrates the theory and the results of the empirical findings. Alvesta’s brand and service were evaluated based on SWOT and gap analysis. A co-opetition relationship was suggested between Växjö and Alvesta municipality in different issues such as branding, infrastructure and education. Conclusion: From this study we have attained insight that Alvesta municipality is in the initial stage in branding and there is a service gap in the inhabitants’ perception. Finally this study contributes how Alvesta municipality can create mutual value by cooperating and competing with Växjö municipality.

Syftet med denna uppsats är att analysera en enkät som Expansiva Växjö genomfört för att få en bild av Växjös image och undersöka hur nära denna ligger den önskade profilen. Därefter jämförs den strategi som valts för platsvarumärket Växjö med teorier om place branding och i vilken grad dessa tillämpas. Utifrån vår analys av Växjös image och strategi, samt med hjälp varumärkesteori, undersöks också om skapandet av varumärket har potential att bli framgångsrikt eller ej.