Vårt syfte med uppsatsen var att göra en komparativ utredning av ögruppen Balearernas utveckling som destinationer. Balearerna består av öarna Mallorca, Menorca och Ibiza. Vi har studerat tre olika huvudbegrepp; destinationsutveckling, destinationsmarknadsföring samt destinationsimage och applicerat begreppen på ögruppen Balearerna.

<p>Vårt syfte med uppsatsen var att göra en komparativ utredning av ögruppen Balearernas utveckling som destinationer. Balearerna består av öarna Mallorca, Menorca och Ibiza. Vi har studerat tre olika huvudbegrepp; destinationsutveckling, destinationsmarknadsföring samt destinationsimage och applicerat begreppen på ögruppen Balearerna.</p>

The increase in tourism for as well Sweden and Stockholm’s archipelago leads to a heightened competition between the different destinations in the archipelago. There’s also an increase in branding cities and places around the word as well as creating an identity for tourist to recognize themselves in a destination. The creation of a place brand and identity may be one of the most important factors for destinations competitiveness. This study examines how Vaxholm tries to create an identity to influence the destinations current image. The aim of the study is to examine how a destination brands itself to mediate an unified image. The aim is answered by three different question formulations, which contains how Vaxholm brands itself by the cooperation between different stakeholders and how this cooperation is working. The data has been gathered by seven different interviews in a qualitative fashion with members from the organisation “Destination Vaxholm”. The respondents where both members in the destination as well some of them hade a more leading role. The empirical evidence has later been analysed through previous theories written in the field, which makes the study deductive. The results show that Vaxholm is branding their destination through the organisation “Destination Vaxholm”. Through this forum the different stakeholders are allowed to develop and reinforce events and activities, which currently exist on the destination. The members have a will to create an identity and image, which tells a visitor that, its possible to travel to the destination all year around, not just during the summer. The organisation is newly created which makes the cooperation between stakeholders new and the trust between them hasn’t been questioned yet. The result also shows that the organisation is democratic and the will to cooperate between the different members is vital. / Turismen till Sverige och Stockholms skärgård ökar vilket leder till en ökad konkurrens när de olika destinationerna inom Stockholms skärgård vill locka turister. Det har även blivit en ökning i att skapa varumärken för städer och platser runt om i världen samt att skapa en identitet för turister att känna igen sig i. Att en plats skapar ett starkt varumärke och identitet kan vara den viktigaste konkurrerande faktorn för destinationen. Denna studie undersöker Vaxholm och hur destinationen bygger upp sitt varumärke genom olika aktörer. Studien innefattar även hur Vaxholm försöker att skapa en identitet för att påverka imagen destinationen har i dagsläget. Syftet med studien är att undersöka hur en destination bygger upp ett varumärke för att på så vis förmedla en gemensam image. Studiens syfte har besvarats genom tre olika frågeställningar vilka innefattar hur Vaxholm bygger upp sitt varumärke genom samarbetet mellan olika aktörer på destinationen samt hur detta samarbete ter sig. Studiens empiri har samlats in på ett kvalitativt sätt genom sju stycken semi-strukturerade intervjuer med medlemmar från organisationen “Destination Vaxholm”. Respondenterna var såväl inom styrgruppen som vanliga medlemmar inom organisationen. Empirin har sedan analyserats mot tidigare skrivna teorier inom forskningsämnet vilket gör studien deduktiv. Resultatet visar att Vaxholm bygger upp sitt varumärke genom den ekonomiska föreningen “Destination Vaxholm”. Här samlas det aktörer från olika sektorer för att utveckla och förstärka evenemang samt aktiviteter som finns på Vaxholm. Destination Vaxholms medlemmar vill skapa en identitet och image över destinationen att det är en året om destination istället för en ”sommardestination”, vilket präglar destinationen i dagsläget. Organisationen är nyskapad vilket gör att samarbetet mellan de olika aktörerna är nytt vilket resulterar i att tilliten mellan aktörerna inte har behövts ifrågasättas än. Resultaten visar även på att det är en demokratisk organisation vilket endast fungerar om medlemmarna har en vilja att samarbeta med varandra.

No description available.

<p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsens syfte är delvis att undersöka hur de valda aktörerna, det vill säga researrangörer och resetidningar, framställer en image av en destination. Delvis att beskriva och analysera marknadsföringen av exemplet Hong Kong som turistdestination i svenska resetidningar och hos svenska researrangörer samt undersöka svenskars uppfattade image av destinationen Hong Kong.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong></p><p>Hur skapas en image av en destination?</p><p>Vilken image av Hong Kong som destination förs fram i svenska resetidningar samt i researrangörers marknadsföring?</p><p>Vilken uppfattad image har svenskar av destinationen Hong Kong?</p><p><strong>Metod: </strong>I uppsatsen används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. De tillvägagångssätt som används är kvalitativa intervjuer, analys av kvalitativ data samt en kvantitativ enkätundersökning.</p><p><strong>Teori:<em> </em></strong>I den teoretiska referensramen diskuteras begrepp och fenomen som<strong> </strong>platser och destinationer, destinations- och platsmarknadsföring, imageskapande agenter och destinationsimage.</p><p><strong>Slutsats:</strong> I denna uppsats har två imageskapande aktörer studerats, och det har visats sig att processen för hur de skapar en destinations image ser olika ut, men den image som de presenterar överensstämmer till stor del. Hong Kong presenteras som en storstadsmetropol av både researrangörerna och resetidningarna. Den sekundära image respondenterna har av Hong Kong, går även den i linje med den bild som presenteras av de studerade imageskapande agenterna. Slutsatsen blir att det då existerar en mer generell svensk syn på Hong Kong, som en destination med uteslutande urbana kvaliteter. Både den image de imageskapande agenterna för fram och den sekundära image respondenterna har är en förenklad och stereotypisk bild av den hongkongnesiska verkligheten.</p>

<p>It has become increasingly common for cities and municipalities to take greater account of the place marketing, and to see the physical location as a brand. An early step in this process is to make the image measurements of the place, in order to develop better marketing strategies. A method often used in tourism research for this type of measurements is Etchner and Ritchie's theoretical framework. The framework is initially designed to measure visitor's image of a tourist destination.</p><p>Almost all previous research in this area is based on the visitor's perspective, but Olofsson and Skredsvik have used this framework to measure a location's image among the residents. They feel that the residents of a place can be seen as ambassadors of the place because they know the site well. To be aware about the image among the residents makes it possible to improve the things that the residents are unhappy with, but also enhance the images of the place which is positive.</p><p>The purpose of this paper is to evaluate whether Etchner and Ritchie's framework can be adapted to measure a location's image among its inhabitants, from the viewpoint of Olofsson and Skredsvik's adaptation of this particular framework. In order to generate data to answer the purpose of this paper, an image study among the residents in Botkyrka was carried out according to the method used by Olofsson and Skredsvik.</p><p>In addition to the results from the image study of Botkyrka, the paper has contributed methodological expertise in destination image research. Some of the main conclusions obtained in this paper is that the adaptation of Etchner and Ritchie's framework overall has worked well to measure a location's image among the residents. The original framework is of such a general nature which makes it possible to make adjustments to it, as long as the essential components of the framework remain. Another contribution from this study is that the material collected by this method can be used to statistically test the differences between various groups within the sample.</p> / <p>Det har blivit allt vanligare att städer och kommuner tar större hänsyn till platsmarknadsföring, och att se den fysiska platsen som ett varumärke. Ett tidigt led i denna process är att göra imagemätningar av platsen, för att bättre kunna utforma marknadsföringsstrategier. En metod som ofta används inom turismforskningen för denna typ av mätningar är Etchner och Ritchies teoretiska ramverk. Ramverket är ursprungligen utformat för att mäta besökares bild av en turistdestination.</p><p>Nästan all tidigare forskning på detta område utgår från besökarens perspektiv, men Olofsson och Skredsvik har använt detta ramverk för att mäta en plats image bland de boende. De menar att de boende på en plats kan ses som platsens ambassadörer då de känner till platsen väl. Att känna till platsens image bland de boende gör att man kan förbättra saker som de boende är missnöjda med, men även förstärka de bilder av platsen som är positiva.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utvärdera om Etchner och Ritchies ramverk går att anpassa för att mäta en plats image bland dess invånare, vilket gjorts med utgångspunkt från Olofsson och Skredsviks anpassning av detta ramverk. För att generera underlag till att kunna uppnå syftet så har en imagemätning bland de boende i Botkyrka genomförts utifrån den metod som Olofsson och Skredsvik använt i en studie av Vara kommun.</p><p>Förutom de resultat som kommit fram om Botkyrka kommuns image så har uppsatsen bidragit med metodologisk kunskap inom destinationsimageforskningen. Några av de viktigaste slutsatserna som framkommer i detta arbete är att anpassningen av Etchner och Ritchies ramverk överlag har fungerat väl för att mäta en plats image bland de boende. Det ursprungliga ramverket är av så pass generell natur vilket gör att det går att göra anpassningar av det, så länge som de väsentligaste komponenterna av ramverket återstår. Ett annat bidrag som studien kommit fram till är att materialet som samlas in med denna metod går att använda för att statistiskt testa skillnader mellan olika grupper inom urvalet.</p>

It has become increasingly common for cities and municipalities to take greater account of the place marketing, and to see the physical location as a brand. An early step in this process is to make the image measurements of the place, in order to develop better marketing strategies. A method often used in tourism research for this type of measurements is Etchner and Ritchie's theoretical framework. The framework is initially designed to measure visitor's image of a tourist destination. Almost all previous research in this area is based on the visitor's perspective, but Olofsson and Skredsvik have used this framework to measure a location's image among the residents. They feel that the residents of a place can be seen as ambassadors of the place because they know the site well. To be aware about the image among the residents makes it possible to improve the things that the residents are unhappy with, but also enhance the images of the place which is positive. The purpose of this paper is to evaluate whether Etchner and Ritchie's framework can be adapted to measure a location's image among its inhabitants, from the viewpoint of Olofsson and Skredsvik's adaptation of this particular framework. In order to generate data to answer the purpose of this paper, an image study among the residents in Botkyrka was carried out according to the method used by Olofsson and Skredsvik. In addition to the results from the image study of Botkyrka, the paper has contributed methodological expertise in destination image research. Some of the main conclusions obtained in this paper is that the adaptation of Etchner and Ritchie's framework overall has worked well to measure a location's image among the residents. The original framework is of such a general nature which makes it possible to make adjustments to it, as long as the essential components of the framework remain. Another contribution from this study is that the material collected by this method can be used to statistically test the differences between various groups within the sample. / Det har blivit allt vanligare att städer och kommuner tar större hänsyn till platsmarknadsföring, och att se den fysiska platsen som ett varumärke. Ett tidigt led i denna process är att göra imagemätningar av platsen, för att bättre kunna utforma marknadsföringsstrategier. En metod som ofta används inom turismforskningen för denna typ av mätningar är Etchner och Ritchies teoretiska ramverk. Ramverket är ursprungligen utformat för att mäta besökares bild av en turistdestination. Nästan all tidigare forskning på detta område utgår från besökarens perspektiv, men Olofsson och Skredsvik har använt detta ramverk för att mäta en plats image bland de boende. De menar att de boende på en plats kan ses som platsens ambassadörer då de känner till platsen väl. Att känna till platsens image bland de boende gör att man kan förbättra saker som de boende är missnöjda med, men även förstärka de bilder av platsen som är positiva. Syftet med denna uppsats är att utvärdera om Etchner och Ritchies ramverk går att anpassa för att mäta en plats image bland dess invånare, vilket gjorts med utgångspunkt från Olofsson och Skredsviks anpassning av detta ramverk. För att generera underlag till att kunna uppnå syftet så har en imagemätning bland de boende i Botkyrka genomförts utifrån den metod som Olofsson och Skredsvik använt i en studie av Vara kommun. Förutom de resultat som kommit fram om Botkyrka kommuns image så har uppsatsen bidragit med metodologisk kunskap inom destinationsimageforskningen. Några av de viktigaste slutsatserna som framkommer i detta arbete är att anpassningen av Etchner och Ritchies ramverk överlag har fungerat väl för att mäta en plats image bland de boende. Det ursprungliga ramverket är av så pass generell natur vilket gör att det går att göra anpassningar av det, så länge som de väsentligaste komponenterna av ramverket återstår. Ett annat bidrag som studien kommit fram till är att materialet som samlas in med denna metod går att använda för att statistiskt testa skillnader mellan olika grupper inom urvalet.

Syfte: Uppsatsens syfte är delvis att undersöka hur de valda aktörerna, det vill säga researrangörer och resetidningar, framställer en image av en destination. Delvis att beskriva och analysera marknadsföringen av exemplet Hong Kong som turistdestination i svenska resetidningar och hos svenska researrangörer samt undersöka svenskars uppfattade image av destinationen Hong Kong. Frågeställningar: Hur skapas en image av en destination? Vilken image av Hong Kong som destination förs fram i svenska resetidningar samt i researrangörers marknadsföring? Vilken uppfattad image har svenskar av destinationen Hong Kong? Metod: I uppsatsen används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. De tillvägagångssätt som används är kvalitativa intervjuer, analys av kvalitativ data samt en kvantitativ enkätundersökning. Teori: I den teoretiska referensramen diskuteras begrepp och fenomen som platser och destinationer, destinations- och platsmarknadsföring, imageskapande agenter och destinationsimage. Slutsats: I denna uppsats har två imageskapande aktörer studerats, och det har visats sig att processen för hur de skapar en destinations image ser olika ut, men den image som de presenterar överensstämmer till stor del. Hong Kong presenteras som en storstadsmetropol av både researrangörerna och resetidningarna. Den sekundära image respondenterna har av Hong Kong, går även den i linje med den bild som presenteras av de studerade imageskapande agenterna. Slutsatsen blir att det då existerar en mer generell svensk syn på Hong Kong, som en destination med uteslutande urbana kvaliteter. Både den image de imageskapande agenterna för fram och den sekundära image respondenterna har är en förenklad och stereotypisk bild av den hongkongnesiska verkligheten.

Visual representations are important components in the construction of our social life. They depict the world around us and shape peoples everyday behavior. They are a medium through which we communicate and can be understood as social constructions dependent upon cultural understandings. Pictorial representations have become part of the economic sphere and are used in tourism in order to overcome its immaterial character by providing a physical evidence for the tourist. Coloured by tourism ideology, they transform a place into a destination. This study examines visual representations of Uddevalla through a lens of promotional photographs published on Instagram and the online tourism destination image they project based on a compound content analysis-semiotic analysis method. The aim is to exemplify the visualisation of places and provide an understanding for the explicit and implicit messages conveyed through denotative and connotative signs in pictures. This is done by answering three questions: (1) What representations are being used to form a destination image and what image is being projected? (2) How does the mediated massage within the pictures correspond to the destination profile?(3) In what way is ideology being expressed? The result show a synecdochical image of a coastal destination which should be experienced outdoors through physical activities or by gazing over picturesque and idyllic landscapes. However, questions remain regarding the relationship between the projected destination image and the intended destination profile developed by tourism planners.

This qualitative study has examined how Sigtuna with its local businesses works to create a united destination image and what challenges that arise in this creation. The methodological approach to collect data consists of qualitative interviews and text and image analyzes. There have been seven interviews with local businesses operating in Sigtuna and they are included in the same network. Analyzes of websites and social media, such as Facebook and Instagram, as well as videos identified as important in the process of communicating the Sigtuna image have been performed. Three theories have been applied in the study to explain what destination image includes as well as significant factors in the creation of image, networking between companies and how image can be conveyed. The results has shown that there are some improvement areas for the destination's common creation of an image. The areas that need to be developed primarily are communication between businesses and the follow up of its common goals. The presentation of the image is mainly through social media, where the historical aspects are presented as an important part of Sigtuna's image. The results also shows that there are challenges and the greatest challenge for the destination is to find a common approach that all business will work towards. / Denna kvalitativa studie har undersökt hur Sigtuna med aktörer arbetar för att skapa en gemensam destinationsimage samt vilka utmaningar som uppstår i detta skapande. De metodologiska tillvägagångssätten för att samla in data är kvalitativa intervjuer samt text- och bildanalyser. Det har genomförts sju intervjuer med aktörer som är verksamma i Sigtuna och ingår i samma nätverk. Analyser av hemsidor och sociala medier, såsom Facebook och Instagram samt videoklipp som utsetts som viktiga i arbetet att förmedla Sigtunas image har utförts. Tre teorier har tillämpats i studien för att förklara vad destinationsimage innefattar samt betydande faktorer i skapandet av image, nätverk mellan företag och hur image kan förmedlas. Resultatet har visat att det finns en del förbättringsområden för destinationens gemensamma skapande av en image. De områden som främst behöver utvecklas är kommunikationen mellan aktörerna samt uppföljningen av dess gemensamma mål. Förmedlingen av image sker främst genom sociala medier där de historiska aspekterna presenteras som en viktig del av Sigtunas image. Resultatet visar även att det finns utmaningar och den största utmaningen för destinationen är att hitta ett gemensamt förhållningssätt som samtliga aktörer ska arbeta utefter.