No description available.

Visual representations are important components in the construction of our social life. They depict the world around us and shape peoples everyday behavior. They are a medium through which we communicate and can be understood as social constructions dependent upon cultural understandings. Pictorial representations have become part of the economic sphere and are used in tourism in order to overcome its immaterial character by providing a physical evidence for the tourist. Coloured by tourism ideology, they transform a place into a destination. This study examines visual representations of Uddevalla through a lens of promotional photographs published on Instagram and the online tourism destination image they project based on a compound content analysis-semiotic analysis method. The aim is to exemplify the visualisation of places and provide an understanding for the explicit and implicit messages conveyed through denotative and connotative signs in pictures. This is done by answering three questions: (1) What representations are being used to form a destination image and what image is being projected? (2) How does the mediated massage within the pictures correspond to the destination profile?(3) In what way is ideology being expressed? The result show a synecdochical image of a coastal destination which should be experienced outdoors through physical activities or by gazing over picturesque and idyllic landscapes. However, questions remain regarding the relationship between the projected destination image and the intended destination profile developed by tourism planners.

<p>Med Roland Barthes semiologiska mytsystem som mall analyserar jag i uppsatsen de myter om samerna som Selma Lagerlöf berättade, för Sveriges skolbarn, i sin geografiska läsebok <em>Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige</em>, och jämför dem med den samtida politiska ”lapp skall vara lapp”-myt, som påstod att samerna hade ett rasdrag som gjorde dem starka som renskötare i fjällen, men att de i övrigt var svaga och mindervärdiga. Resultatet av undersökningen visar att Lagerlöf i sin läsebok presenterade två helt olika myter om samerna.</p><p>En, dold myt, i allegorisk form, där hon var skarpt kritisk till den undanträngning av samerna som den kulturdarwinistiska ”lapp skall vara lapp”-myten förespråkade, och en tydlig myt, där hon öppet legitimerar denna förskjutning av den etniska minoriteten.</p>

Med Roland Barthes semiologiska mytsystem som mall analyserar jag i uppsatsen de myter om samerna som Selma Lagerlöf berättade, för Sveriges skolbarn, i sin geografiska läsebok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, och jämför dem med den samtida politiska ”lapp skall vara lapp”-myt, som påstod att samerna hade ett rasdrag som gjorde dem starka som renskötare i fjällen, men att de i övrigt var svaga och mindervärdiga. Resultatet av undersökningen visar att Lagerlöf i sin läsebok presenterade två helt olika myter om samerna. En, dold myt, i allegorisk form, där hon var skarpt kritisk till den undanträngning av samerna som den kulturdarwinistiska ”lapp skall vara lapp”-myten förespråkade, och en tydlig myt, där hon öppet legitimerar denna förskjutning av den etniska minoriteten.

Denna uppsats utför en jämförande analys mellan två snarlika memes, vaporwave och fashwave, för att se närmare på hur deras gemensamma drag används för att kommunicera både högerextrema och icke-högerextrema budskap. Alltså: Vad är det för skillnader mellan memesen, och vad är det i vaporwave estetiska framtoner som gör den retoriskt attraktiv för en högerextrem variant i form av fashwave? Vad tillför dessa till framförandet av det högerextrema budskapet? Med en teoretisk grund i doxologi och konceptet "det imaginära" och med Roland Barthes semiologiska begreppsapparat som metodiskt redskap visar uppsatsen på att de centrala dragen hos båda memesen har likheter och skillnader. Att fashwave tar sig an vaporwaves suggestiva och mångtyda natur och spetsar till den till ett tydligt, riktat högerextremt budskap. Den doxologiska mångfalden som återfinns i memen vaporwave försvinner, och fashwave knyts således an till en högerextrem doxa. Det som tillföres i framförandet av det högerextrema budskapet är en farkost för att kunna sprida sig utåt, att högerextremister kan presenteras utåt som en modern rörelse med en uppfattad konträr placering emot de man uppfattar som "det andra". Och det är mot detta andra, som självbilden skapas.

Uppsatsens syfte är att upplysa kring hur filmer på YouTube fungerar retoriskt. Fokuset ligger ihur miljödiskursen representeras. Med hjälp av en semiologisk och retorisk analys undersöksfilmen The Turning Point (2020) av den brittiske animatören Steve Cutts. Detta sker med hjälpav semiologiska teorier samt sociopsykologiska teorier kopplade till visuell retorik. Resultatetav analysen blev att Cutts använder sig av kausala förhållanden mellan scener för att bygga ettargument. Filmen utnyttjar sedan tittarens tendens att identifiera sig med karaktärer för attövertyga. Resultatet blir relevant då det visar hur ett implicit, visuellt argument byggs upp i envideo på YouTube, en växande plattform för information och diskussion kring miljöfrågor. Minuppsats undersöker dock inte tittarens respons på materialet och ej heller YouTubeanvändaresinteraktion med övertalande visuella texter. Detta fordrar mer forskning påområdet där både responsstudier och diskursanalyser kan bli viktiga för att förstå hur åsikterformas på plattformen. / The purpose of this essay is to inform about how videos on YouTube work rhetorically. The focus is on how the environmental discourse is represented. Using a semiological andrhetorical analysis, the film The Turning Point (2020) by the British animator Steve Cutts isexamined. This is done with semiological and socio-psychological theories linked to visualrhetoric. The results of the analysis showed that Cutts uses causal relationships betweenscenes to build an argument. The film then takes advantage of the viewer's tendency toidentify with characters to persuade. The result is relevant as it shows how an implicit, visualargument is built up in a video on YouTube, a growing platform for information anddiscussions on environmental issues. However, my essay does not examine the viewer'sresponse to the material, nor the interaction of YouTube users with persuasive visual texts.This requires more research in the area where both response studies and discourse analysis’scan be important for understanding how opinions are formed on the platform.

<p>This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ”Third World”. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ”Third World” thorough these photographs in return.</p> / <p><strong>Denna uppsats är en semiotisk bildanalys av nio bilder som är fotograferade i "tredje världen" av dokumentärfotografen Brent Stirton. Dessa bilder analyseras utifrån de tre teoretiska perspektiven postkolonialism, intersektionalitet och postkolonial feministisk kritik. Analysen går ut på att titta på hur män och kvinnor representeras i dessa bilder från "tredje världen" samt försöka förstå vad för berättelse dessa bilder berättar för åskådaren och vad åskådaren i sin tur får för bild av "tredje världen" genom dessa fotografier.</strong></p>

This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ”Third World”. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ”Third World” thorough these photographs in return. / Denna uppsats är en semiotisk bildanalys av nio bilder som är fotograferade i "tredje världen" av dokumentärfotografen Brent Stirton. Dessa bilder analyseras utifrån de tre teoretiska perspektiven postkolonialism, intersektionalitet och postkolonial feministisk kritik. Analysen går ut på att titta på hur män och kvinnor representeras i dessa bilder från "tredje världen" samt försöka förstå vad för berättelse dessa bilder berättar för åskådaren och vad åskådaren i sin tur får för bild av "tredje världen" genom dessa fotografier.

Intentionen med denna uppsats var att, genom att göra en semiologisk analys av myten om samerna och deras symbiotiska förhållande till renarna, få klarhet i vilka konsekvenser denna stereotyp har, och har haft, för det samiska folket.    Undersökningen visar inte bara negativa konsekvenser, så som nedvärdering och förskjutning, utan att bilden även har en positiv sida. Idag när myten mer eller mindre avslöjat sig själv, givetvis mycket tack vare mytkonsumenternas ökade intresse och förståelse för ursprungsbefolkningar, blir stereotypen avmytifierad – d.v.s. den blir åter en symbol för samerna och det samiska. Samerna kan nu själva, i förmedlandet av den egna historien, använda sig av bilden och medverka till att den förändras.

Försvarsmakten spenderar årligen stora finansiella medel på diverse reklamkampanjer i syfte att marknadsföra sig samt för att locka nya individer till yrken som Försvarsmakten tillhandahåller. Något som såklart är ett behov vid en yrkesarmé. Syftet med studien har varit att redogöra för vilket budskap Försvarsmaktens reklamkampanjer sänder ut, vad i dessa som förespråkar samt om det finns faktorer som verkar mottsättande för den militära professionen och Försvarsmakten. För att utreda detta har en kvalitativ studie bedrivits genom att tillämpa Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kompletterad av bildanalys baserad på semiologi samt teorier om medias påverkan och medieretorik. Studien har resulterat i att Försvarsmaktens reklamkampanjer vill uppmana sin mottagare att ta ställning till de olika situationer som gestaltas samt att försöka ta sig innanför konsumentens personliga sfär. Alla kampanjer kan på olika vis kopplas till Försvarsmaktens värdegrund där konceptet ÖRA - öppenhet, resultat samt ansvar- är centralt. Även kopplingar till visionen vi verkar, syns och respekteras har identifierats. Rörande media så anses kampanjerna hålla en lagom ton och nivå med tanke på dess mottagare och svenska Försvarsmaktens syn på jämlikhet och jämställdhet. / The Swedish Armed Forces annually spend large funds annually on various advertising campaigns to promote the organization and to attract people to the careers offered by the Swedish Armed Forces. Obviously, this needs to be done if you want to recruit for a professional army. The purpose of this study is to examine the message of the Swedish Armed Forces advertising campaigns, what of those who advocate and whether there are factors that seem counter-appointment of the military profession and the Swedish Armed Forces. Consequently, a qualitative study is conducted to explore the campaign material, applying Norman Fairclough’s critical discourse analysis supplemented by a semiologic analysis of the images, as well as the theories of media influence and media rhetoric. The results of the study suggest that the Swedish Armed Forces campaigns are aimed at inviting its recipients to respond to the various situations portrayed, thus trying to penetrate the consumer's personal sphere. All campaigns can in various ways be linked to the Swedish Armed Forces core values ​​where the concept - transparency, performance and accountability - is central. Moreover, connections to the Armed Forces vision; units operate, are seen and respected in Sweden and abroad have been identified. As far as media is concerned the commercials are regarded to hold an appropriate tone considering the target audience and Swedish Armed Forces view on equal rights and gender equality.