<p>Med Roland Barthes semiologiska mytsystem som mall analyserar jag i uppsatsen de myter om samerna som Selma Lagerlöf berättade, för Sveriges skolbarn, i sin geografiska läsebok <em>Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige</em>, och jämför dem med den samtida politiska ”lapp skall vara lapp”-myt, som påstod att samerna hade ett rasdrag som gjorde dem starka som renskötare i fjällen, men att de i övrigt var svaga och mindervärdiga. Resultatet av undersökningen visar att Lagerlöf i sin läsebok presenterade två helt olika myter om samerna.</p><p>En, dold myt, i allegorisk form, där hon var skarpt kritisk till den undanträngning av samerna som den kulturdarwinistiska ”lapp skall vara lapp”-myten förespråkade, och en tydlig myt, där hon öppet legitimerar denna förskjutning av den etniska minoriteten.</p>

Med Roland Barthes semiologiska mytsystem som mall analyserar jag i uppsatsen de myter om samerna som Selma Lagerlöf berättade, för Sveriges skolbarn, i sin geografiska läsebok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, och jämför dem med den samtida politiska ”lapp skall vara lapp”-myt, som påstod att samerna hade ett rasdrag som gjorde dem starka som renskötare i fjällen, men att de i övrigt var svaga och mindervärdiga. Resultatet av undersökningen visar att Lagerlöf i sin läsebok presenterade två helt olika myter om samerna. En, dold myt, i allegorisk form, där hon var skarpt kritisk till den undanträngning av samerna som den kulturdarwinistiska ”lapp skall vara lapp”-myten förespråkade, och en tydlig myt, där hon öppet legitimerar denna förskjutning av den etniska minoriteten.

Detta är en presentation av den namibiske konstnären John Ndevasia Muafangejos (1943 - 1987) konstnärliga gärning. Syftet med undersökningen har varit att utöver en tolkning av hans bilder försöka förstå vad han har betytt för landet Namibia under deras befrielsekamp och efteråt, men även hur han kunde utvecklas till konstnär under apartheidregimens Sydafrika.För min undersökning har jag använt tidigare gjorda analyser av hans verk men också en del intervjuer med bland annat hans lärare Peder Gowenius och Otto Lundbohm. Muafangejo utbildades på den av svenskar drivna konstskolan Rorkes Drift i Sydafrika, en skola som haft stort inflytande på skapandet av en rad svarta konstnärer.Min teoretiska ingång har varit hermeneutisk med en postkolonial vinkling. Jag har grundat mig på Hans-Georg Gadamers idéer om att förstå ett konstverk utifrån våra erfarenheter. En ingång som har utmanat då jag hade väldigt lite erfarenhet av och kunskap om Namibia när jag startade min undersökning. Den postkoloniala ingången har varit Frantz Fanon där främst hans resonemang kring hur den förtryckta befolkningen tar över förtryckarens syn på dem och deras kultur och genom det skapar ett självförakt. Frantz Fanons tankar har på ett mer konkret sätt hjälpt mig i analysen av Muafangejos bilder och liv.Muafangejo arbetade främst i grafiska tekniker där linoleumsnittet blev det han använde mest. Bilderna är oftast berättande med mängder av detaljer och mönster som flödar över bildrummet. Han använder gärna text för att ytterligare förstärka det han vill uttrycka. Bilderna speglar hans liv men också samtida händelse eller historiska och bibliska berättelser. Det finns även bilder som berättar om traditioner, djur och föremål från hans hembygd Ovamboland i norra Namibia. I min analys har jag sökt svara på vad det är han berättar i sina bilder och hur medvetet han gjorde det. Jag har även försökt sätta mig in i vad bilderna har betytt för Namibia och vilken betydelse de fått när de presenterats i ett internationellt sammanhang. Slutligen har jag försökt förstå hur han kunde utvecklas till en internationellt verkande konstnär.Muafangejo är den första kända svarta konstnären i Namibia och jag visar i min undersökning att hans bilder har haft betydelse för utvecklingen av konsten i Namibia. Något som även påtalas i litteraturen. Vilken betydelse hans bilder har haft på andra plan har varit svårare att se. Han gavs en möjlighet en möjlighet att verka internationellt tack vare ett svenskt utvecklingsprojekt, konstskolan Rorkes Drift i Sydafrika. Han har genom sina bilder synliggjort den förtryckta svarta befolkningens levnadsvillkor i apartheidregimens Sydafrika.