Nation branding innebär att profilera och varumärka ett land. Här ingår att kommunicera immateriella värden såsom det upplevelsebaserade, och att visa på det unika med landet. Globaliseringen har skapat förändringar som gör att Sverige inte längre klarar sig på att vara välkända enbart i Europa. Ökad handel med områden där Sverige är relativt okänt betyder att Sverige måste kommunicera sitt varumärke på ett nytt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen för profileringen av Sveriges nation branding ser ut, med fokus på webben som kanal. Utifrån teorier om globalisering, pr, varumärkning och användbarhet på webben, har vi utfört studien i två delar. Inledningsvis genom kvalitativa intervjuer med utvalda representanter för Sveriges nation branding, därefter genom en kvalitativ innehållsanalys på deras webbsidor. Enligt resultatet drar vi slutsatserna att grunden för en enhetlig profilering av Sverigebilden i utlandet sker utifrån en gemensamt framtagen varumärkesplattform och Sverigeportalen Sweden.se. Målgruppen definieras enligt empirin som en progressiv grupp i utlandet, och webben är en viktig kanal för Sveriges nation branding. Regelbundna studier genomförs också av de ansvariga organisationerna för att utvärdera hur väl den önskade bilden av Sverige når ut till målgruppen. Nation branding för varumärket Sverige tycks mer handla om Sverige som en mental plats än en fysisk plats. Detta skulle kunna vara ett sätt för landet att differentiera sig. Avslutningsvis väljer vi att inkludera ett kort kapitel om fortsatt forskning, där vi ger förslag på vidare studier kring några av de ämnen och företeelser som framkommit i studien.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna i en stads varumärkningsprocess. Utifrån uppsatsens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts i form av sju intervjuer med intressenter inom den varumärkesbyggande processen i Södertälje. Vetenskapliga teorier med inriktning på främst varumärkning av städer och samarbeten har används vid analys av den inhämtade informationen. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är att samarbete som strategi är möjlig men att denna kan inneha sina begränsningar när en stad skall varumärkas. Genom att undersöka den varumärkesbyggande processen i Södertälje har vi uppmärksammat den komplexitet som föreligger hos varumärkning av en plats med flera intressenter. Förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna inom turism- och besöksnäringen i Södertälje anser vi vara möjligt genom engagemang, delat ansvar och kommunikation. Vi anser dock att det ur ett större perspektiv, då en hel stad skall inkluderas, kan uppstå motsättningar om näringar som inte kände en naturlig roll att deltaga skall inkluderas i den varumärkesbyggande processen. / The purpose of this thesis is to examine the possibilities for cooperation between the internal stakeholders of a city's branding process. Based on the purpose for this thesis a qualitative study was conducted in the form of seven interviews with stakeholders in the branding process of Södertälje. Scientific theories, focusing primarily on the branding of cities and cooperation, have been used in the analysis of the collected information. The conclusions we have drawn in this thesis is that cooperation as a strategy is possible but can be limited when applied on a city. By examining the branding process in Södertälje, we have noted the complexity that exists in the branding of a city with several different stakeholders. We believe that the prospects for cooperation between the internal stakeholders in the tourism and hospitality industry in Södertälje to be possible through commitment, shared responsibility and communication. We do however believe that disagreements may occur when a broader spectrum of the city’s stakeholders, whom do not feel a natural role to participate, are included in the branding process.