Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga. Ledningar kan därför selektivt involvera interna intressenter i detta skede för att skapa bättre förutsättningar att uppnå målen med samgåendet. Hur ledningar involverar interna intressenter och hur detta skapar förutsättningar att uppnå målen är dock inte vida undersökt. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka hur ledningen involverat interna intressenter i detta skede för att skapa förutsättningar att uppnå målen med ett samgående. Studiens teoretiska ramverk har relaterats till forskning om motiv, begreppen strategisk och organisatorisk passform samt involverande av intressenter vid stora organisatoriska förändringar. Utifrån ramverket genomfördes en kvalitativ fallstudie på samgåendet mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland. Studiens resultat visar på att involverandet av intressenter skapar förutsättningar för den organisatoriska passformen, vilket sammantaget skapar förutsättningar för den strategiska passformen och realiserandet av samgåendets mål.

På grund av globaliseringen har konkurrensen mellan städer på senare tid ökat. Platser kan differentiera sig genom att arbeta med uppmärksamhet, inflytande, marknader, företag och evenemang. Detta medför att platsernas roll har förändrats där det riktas ett rampljus mot konstruktionen av platsvarumärke. Politiska dimensioner och platsens intressenter har betydande roller för ett starkt närvarande platsvarumärket. Genom att undersöka de tre begreppen; platsidentitet, platskultur och platsbild kan komplexiteten i konstruktionen av platsvarumärke tydliggöras. En fallstudie tillämpas för att studera platsvarumärke. Detta fall består av platsen Rosenlund i Göteborg där avgränsningen är projektet “Ett Blomstrande Rosenlund”. För att synliggöra konstruktionen av platsvarumärke tillämpas en identitets-baserad platsvarumärkes modell. Denna modell erbjuder ett sätt att se på platsidentitet som en dynamisk process. Med hjälp av modellen ges ett försök till att se hur de politiska dimensionerna, platsens intressenter samspelar med platsidentiteten, platskulturen och platsbilden. Empirin och analysen visar fragment av den komplexitet som råder i omformningen av ett platsvarumärke. Slutresultatet visar att det fanns en politisk närvaro under hela omvandlingprocessen. Här ser vi även en skiftning av de interna intressenternas inflytande på platsidentiteten. Omvandlingsarbetet visar tydliga tendenser att platsidentitet är en dynamisk process. Dock uppdagas det förutsatta och oförutsedda effekter som konstant influerar platsvarumärket. Här kan praktiken utnyttja erfarenheter och forskning i samband med omvandling av platsidentitet, varpå forma ett effektivare platsvarumärke. / The effect of globalization has tightened the competition between cities. Places are able to differentiate from another through attention, influence, markets, businesses and events. This affects the role of places and stresses the importance of place branding. Political dimensions and stakeholders are critical factors in the construction of place brand. Place identity, place culture and place image are the three elements of place branding which can unravel the complexity of the construction. Case studies are used to assess the complexity of a place. Whereas this case comprises the location Rosenlund in Gothenburg where the project “Ett Blomstrande Rosenlund” is the demarcation of this research. An identity-based model for place branding is used as an analyze tool to visualize how the elements and factors influence each other. This model presents place identity as a dynamic process. The empirical analysis shows fragments of the complexity that exists in the transformation of a place brand. As a conclusion a political presence throughout the transformation process is detected. As well as a shift of influence of the place identity between the internal stakeholders are discovered. The process shows a tendency of place identity as a dynamic process. In the transformation process there are presupposed and unforeseen effects that constantly influences the place brand. Experiences and research within the field of place identity can be used in practise, whereas to create a more effective place brand.The thesis is presented in Swedish.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna i en stads varumärkningsprocess. Utifrån uppsatsens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts i form av sju intervjuer med intressenter inom den varumärkesbyggande processen i Södertälje. Vetenskapliga teorier med inriktning på främst varumärkning av städer och samarbeten har används vid analys av den inhämtade informationen. De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är att samarbete som strategi är möjlig men att denna kan inneha sina begränsningar när en stad skall varumärkas. Genom att undersöka den varumärkesbyggande processen i Södertälje har vi uppmärksammat den komplexitet som föreligger hos varumärkning av en plats med flera intressenter. Förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna inom turism- och besöksnäringen i Södertälje anser vi vara möjligt genom engagemang, delat ansvar och kommunikation. Vi anser dock att det ur ett större perspektiv, då en hel stad skall inkluderas, kan uppstå motsättningar om näringar som inte kände en naturlig roll att deltaga skall inkluderas i den varumärkesbyggande processen. / The purpose of this thesis is to examine the possibilities for cooperation between the internal stakeholders of a city's branding process. Based on the purpose for this thesis a qualitative study was conducted in the form of seven interviews with stakeholders in the branding process of Södertälje. Scientific theories, focusing primarily on the branding of cities and cooperation, have been used in the analysis of the collected information. The conclusions we have drawn in this thesis is that cooperation as a strategy is possible but can be limited when applied on a city. By examining the branding process in Södertälje, we have noted the complexity that exists in the branding of a city with several different stakeholders. We believe that the prospects for cooperation between the internal stakeholders in the tourism and hospitality industry in Södertälje to be possible through commitment, shared responsibility and communication. We do however believe that disagreements may occur when a broader spectrum of the city’s stakeholders, whom do not feel a natural role to participate, are included in the branding process.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur olika intressentgrupper upplever projektkontoret i sin organisation. Använd metod är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fysiska möten. Totalt nio intervjuer genomfördes på två projektkontor med interna intressenter. Till intervjudata användes sedan tematisk analys som metod. Metoden är uppbyggd på tematisering av den kodade intervjudata vilket resulterade i sex olika teman. Dessa teman är jämt fördelade på de två projektkontoren. Resultatet skildrar två helt olika projektkontor. På det första projektkontoret upplevde de interna intressenterna kontroll och styrning av projektkontoret genom ett tydligt arbetssätt med coachning och stöd i det dagliga arbetet med projekt. Projektkontoret strävade efter att ständigt förbättra sig och utvecklas och ett av deras utvecklingsområden var resursallokering i sin produktportfölj med styrning. På det andra projektkontoret fanns också kontroll och styrning men i mindre utsträckning och med en oenighet i ledningen om projekt begreppet och hur det skulle användas. De interna intressenterna var en mer blandad grupp med olika kompetenser och hade olika behov av stöd och coachning från sitt projektkontor och det rådde ständig personalbrist. Projektkontoret var inte helt etablerat och hela organisationen var ovan med de nya arbetssätten som projektkontoret innebar och därför saknades rapportering och etablerade projektverktyg.  Slutsatsen är att för att ett projektkontor ska ha kontroll och något att säga till om behöver det vara implementerat och accepterat i sin organisation och behöver ha befogenheter som medel för att utöva makt och driva igenom saker. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of how different stakeholder groups experience the Project Management Office in their organization. The method used is semi-structured qualitative interviews with physical meetings and a total of nine interviews were conducted at two project management offices with internal stakeholders. Thematic analysis was then used as the method for the interview. The method is based on the thematization of the coded interview data, which resulted in six different themes in total. These themes are distributed among the two project management offices and became three themes at each Project Management Office. These themes depict two completely different project offices. At the first Project Management Office, the internal stakeholders experienced that there was control and management of the project management office by using a clear working method with coaching and support in the daily work of the project. The Project Management Office constantly strived to improve and develop and one of their development areas was resource allocation in its product portfolio with control. At the second Project Management Office there was also control and management but to a lesser extent and with a disagreement in the management about the project concept and how it would be used. The internal stakeholders were a more mixed group of different competencies and had different needs for support and coaching from their project management office and there was a constant lack of staff. The Project Management Office was not fully established, and the entire organization was not used to the new working methods that the Project Management Office stood for and therefore reporting and established project tools were missing. The conclusion is that in order for a Project Management Office to have control and something to say about, it needs to be implemented and accepted in its organization and needs to have powers as a means of exercising power and pushing things through.

The change in statutory audit in 2010 made the auditor market more competitive and commercial market. Since audit is no longer mandatory for small and medium sized enterprises, the need of providing value-added audit has been increased. The value-added audit is a concept used by audit firms, trying to meet client expectations, but can the demanded value depend on the client? The purpose of the study is to try to explain the client's demand for value-added audit. The study can provide a better understanding of what factors affect the client's demand. The demanded value has been divided into two different groups: audit-value and added-value. In accordance with accounting theories, for example stakeholder theory and agency theory, the model of the study has been developed. The model illustrates factors that might affect the client's demand of value-added audit, including the expected relation for the different factors. The empirical material is collected, partly through a survey study, partly through secondary data. The result indicates factors that might tend to affect the client’s demand of value-added audit, which are in line with earlier studies. Our conclusion is that client’s demand of value-added audit may depend the importance of internal stakeholders, leverage and position. The new understanding may promote are more effective value-added audit for the client and the auditor. During the study, a lesser studied area was identified, which were if the marketing strategy of various audit firms are different. The variation of marketing may therefore be interesting to study in future research. / I samband med slopande av revisionsplikten 2010, har revisorns arbetsmarknad förändrats till att bli en mer konkurrensutsatt och kommersiell marknad. Eftersom det inte längre är obligatorisk för alla aktiebolag att anlita en revisor har behovet av att påvisa ett tillfört värde för klienten ökat. Mervärdet är ett koncept som revisionsbyråer använder för att försöka möta klientens förväntningar, men kan värdet av revisionen variera beroende på klient? Syfte med studien är att försöka förklara klientens efterfrågade värde av revisorn. Tanken med studien är att bidra med en bättre förståelse kring vilka faktorer som påverkar klientens efterfrågade värde, vilka har delats in i två värden: revisionsvärde och mervärde. Med hjälp av relevanta redovisningsteorier, exempelvis intressentteori och agentteori, har studiens modell utvecklats. Modellen illustrerar faktorer som kan antas påverka klientens efterfrågade värde av revisorn samt vilket samband som förväntas föreligga för respektive faktor. Studiens empiriska material har insamlats, dels genom en enkätundersökning, dels genom att hämta sekundärdata från respektive klients årsredovisning. Resultatet av studien indikerar på faktorer som tenderar till att påverka klientens efterfrågade värde av revisorn, vilka överensstämmer med tidigare forskning. Vår slutsats är att klientens efterfrågade värde av revisorn kan bero på följande faktorer: betydelsen av interna intressenter, skuldsättningsgrad och befattning. Den nya förståelsen kan främja en mer effektiv och värdeskapande revision, dels för klienten, dels för revisorn. I samband med studien identifierades ett mindre utforskat område inom värdeskapande revision, vilket var om marknadsföringsstrategin varierar mellan revisionsbyråer. Revisionsbyråernas marknadsföring kan därmed vara intressant för framtida forskning att studera.