Denna uppsats behandlar ämnesområdet platsmarknadsföring. Syftet är att studera hur platsmarknadsföring används av Uppsala och Knivsta kommun i praktiken. En analys av teorin, som mestadels är tagen från Ashworth (2009) och Jansson & Power (2006), kommer göras för att besvara frågeställningarna. Två geografiska områden berörs, Uppsala och Knivsta kommun och tre aktörer: Destination Uppsala, Uppsala City och Knivsta kommuns fastighetsbolag. En representant från varje aktör har intervjuats och detta material ligger till grund för studiens empiriska del. Studien kommer fram till att Uppsala och Knivsta använder sig av platsmarknadsföring i olika utsträckning och på olika sätt. De olika aktörerna som tillfrågas vänder sig till olika målgrupper i sin platsmarknadsföring. Destination Uppsala marknadsför sig mot turister, Uppsala City marknadsför sig mot invånarna och Knivsta kommun marknadsför sig mot företag. Knivsta kommun använder sig mycket av hård platsmarknadsföring, som symbolbyggnader, signatur design och distrikt. Deras mjuka platsmarknadsföring får dock anses vara i uppstartsfasen. Uppsala kommun i sin tur använder sig i hög grad av både hård och mjuk platsmarknadsföring i form av evenemang. Båda kommunerna har ett tydligt fundament att stå på när det kommer till deras varumärkesbildning. Där Uppsala kommun står på pelarna, kunskap, kultur och historia som används i marknadsföringen mot turister och invånare och Knivsta trycker på deras strategiska läge med närhet till Arlanda, Uppsala och Stockholm för företag och invånare.