Denna kvalitativa studie syftar att undersöka på vilket sätt elsparkcykelföretaget Voi Technology kommunicerar trafiksäkerhet på deras webbplats och app i förhoppning att påverka sina användare till ett trafiksäkert beteende. Materialet består av fyra medietexter från företagets webbplats och app. Med hjälp av en retorisk analysmetod och studiens teoretiska utgångspunkter riskkommunikation och retorik, har språkliga element analyserats. Resultatet visar att Voi Technology kommunicerar trafiksäkerhet genom att använda sig av flera retoriska verktyg. Studien visar att Voi Technologys riskkommunikation om trafiksäkerhet är trovärdig, saklig och tydlig. Företaget bygger på sin karaktär och kompetens som företag, vilket har en väsentlig roll i deras kommunikation. Genom argument som uppmanar till handling skapas möjlighet för mottagaren att bli riskmedvetna, vilket kan resultera i att mottagarna genom sitt eget agerande kan utsätta sig själva och andra för färre risksituationer.

The global micromobility market is a fast growing market valued at USD 40.19 Billion in 2020. As the market grows, it is of great importance for companies to gain market shares in order to stay competitive and be the first choice within micromobility services. This can be achieved by, e.g., offering a safe micromobility service, for both riders and other road users. With state-of-the-art technology, accident prevention and preventing misuse of scooters and cities’ infrastructure is achievable. This study is conducted in collaboration with Voi Technology, a Swedish micromobility company that is committed to eliminate all serious injuries and fatalities in their value chain by 2030. Given such an ambition, the aim of the thesis is to evaluate the possibility of using unsupervised machine learning for anomaly detection with sensor data, to distinguish abnormal and normal riding behaviours. The study evaluates two machine learning algorithms; isolation forest and artificial neural networks, namely autoencoders. Beyond assessing the models ability to detect abnormal riding behaviours in general, they are evaluated based on their ability to find certain behaviours. By simulating different abnormal riding behaviours, model evaluation can be performed. The data preparation performed for the models include transforming the time series data into non-overlapping windows of a specific size containing descriptive statistics. The result obtained shows that finding a one-size-fits all type of anomaly detection model did not work as desired for either the isolation forest or the autoencoder. Further, the result indicate that one of the abnormal riding behaviours appears to be easier to distinguish, which motivates evaluating models created with the aim of distinguishing that specific behaviour. Hence, a simple moving average is also implemented to explore the performance of a very basic forecasting method. For this method, a similar data transformation as previously described is not performed as it utilises a sliding window of specific size, which is run on a single feature corresponding to an entire scooter ride. The result show that it is possible to isolate one type of abnormal riding behaviour using the autoencoder model. Additionally, the simple moving average model can also be utilised to detect the behaviour in question. Out of the two models, it is recommended to deploy a simple moving average due to its simplicity. / Den globala mikromobilitetsmarknaden är en snabbt växande marknad som år 2020 värderades till 40,19 miljarder USD. I takt med att marknaden växer så ökar också kraven bland företag att erbjuda produkter och tjänster av hög kvalitet, för att  erhålla en stark position på marknaden, vara konkurrenskraftiga och förbli ett förstahandsval hos sina kunder. Detta kan uppnås genom att bland annat erbjuda mikromobilitetstjänster som är säkra, för både föraren och andra trafikanter. Med hjälp av den senaste tekniken kan olyckor förebyggas och skadligt bruk av skotrar och städers infrastruktur förhindras. Följande studie utförs i samarbete med Voi Technology, ett svenskt mikromobilitetsföretag som har åtagit sig ansvaret att eliminera samtliga allvarliga skador och dödsfall i deras värdekedja till och med år 2030. I linje med en sådan ambition, är syftet med avhandlingen att utvärdera möjligheten att använda oövervakad maskininlärning för anomalidetektering bland sensordata, för att särskilja onormala och normala körbeteenden. Studien utvärderar två maskininlärningsalgoritmer; isolation forest och artificiella neurala nätverk, mer specifikt autoencoders. Utöver att bedöma modellernas förmåga att upptäcka onormala körbeteenden i allmänhet, utvärderas modellerna utifrån deras förmåga att hitta särskilda körbeteenden. Genom att simulera olika onormala körbeteenden kan modellerna evalueras. Dataförberedelsen som utförs för modellerna inkluderar omvandling av den råa tidsseriedatan till icke överlappande fönster av specifik storlek, bestående av beskrivande statistik. Det erhållna resultatet visar att varken isolation forest eller autoencodern presterar som förväntat samt att önskan om att hitta en generell modell som klarar av att detektera anomalier av olika karaktär inte verkar uppfyllas. Vidare indikerar resultatet på att ett visst onormalt körbeteende verkar enklare att särskilja än resterande, vilket motiverar att utvärdera modeller skapade i syfte att detektera det specifika beteendet. Följaktligen implementeras därför ett glidande medelvärde för att utforska prestandan hos en mycket grundläggande prediktionsmetod. För denna metod utförs inte den tidigare nämnda datatransformationen eftersom metoden använder ett glidande medelvärde som appliceras på en variabel tillhörande en fullständig åktur.  Följande analys visar att autoencoder modellen klarar av att urskilja denna typ av onormalt körbeteende. Resultatet visar även att ett glidande medelvärde klarar av att detektera körbeteendet i fråga. Av de två modellerna rekommenderas en implementering av ett glidande medelvärdet på grund av dess enkelhet.

Detta examensarbete utfördes år 2023 och gick ut på att undersöka elsparkcyklar och hur de hanteras. Mer specifikt hur och var de parkeras då det skapade problem för andra på gatorna, för att sedan ta fram en lösning som skapar ordning för ökad säkerhet och trivsel i stadsmiljöer. I början av projektet undersökte jag hyr elsparkcyklar, alltså tjänster där företag erbjuder transportalternativ med elsparkcyklar som medel. Resultatet av litteraturstudien visade att det var ett problem med felparkerade elsparkcyklar eftersom det skapar säkerhetsrisker, speciellt för äldre personer och individer med synnedsättning och sänker trivseln i städer. För att se vad det finns på marknaden så gjorde jag en marknadsundersökning som visade att redan finns flera lösningar som har tillämpats för att lösa problemet, lösningar från olika aktörer och som täcker olika områden. Jag upplevde att jag inte kunde bidra med något vettig inom det området så jag valde att ändra riktning och började undersöka privatägda elsparkcyklar för att se om det finns behov i det området. För att få in data direkt från användaren utförde jag en enkätundersökning som visade att individer som äger en elsparkcykel inte vågar parkera utomhus eftersom de är oroliga att deras enhet ska bli stulen. Eftersom projektet genomfördes i Gävle så intervjuade jag Gävle kommun för att veta vad de tänker kring elsparkcyklar, jag ville även veta vilka möjligheter jag hade och vilka ramar jag skulle förhålla mig till vid framtagning av lösning. Efter en hel del idégenerering, utforskande, tester och bearbetning så blev resultatet ett tillägg som monteras på befintliga cykelställ och ger bättre parkeringsmöjlighet för privatägda elsparkcyklar. Genom sin form och uttryck ska tillägget uppmuntra elsparkcyklister att använda sina enheter mer och ersätta korta resor med bilen, det i sin tur har en positiv effekt på miljön och hälsan.

Electric scooters have been pointed out as an important solution in today’s urban transportation systems and as vehicles that will contribute to more sustainable traffic. Based on new technology and new means of transportation being offered, the way we choose to transport ourselves also changes. More individuals choose to rent, or share vehicles instead of owning their own, which may lead to shared mobility growing further in the future. This study examines people's perceptions of electric scooters and electric scooters in the urban space in central Stockholm, with perspectives from users and non-users. The study consists of a qualitative interview study in which the interviews have taken place with users and non-users and with an equal distribution between sexes. The study also consists of a knowledge review with research from previous relevant studies. Finally, the results are presented based on five different focus areas: choice of means of transport, accessibility, legislation, safety, and security as well as opinions and attitudes, and an analysis based on the issues is raised. Based on the results of the study, there is a positive attitude towards electric scooters as a means of transportation and of its potential, both among users and non-users. The findings show that the scooters have made a difference in the traffic environment with implemented and planned measures, but also that there is a need for further development and adaptation of the vehicle in the urban transportation systems. Regulation and legislation regarding electric scooters are considered deficient, and incorrect parking and mismanagement among users were highlighted as problematic. / Elsparkcyklarna har pekats ut som en viktig roll i transportsystemet och som ett fordon som ska bidra till en mer hållbar stadstrafik. Baserat på ny teknik och nya färdsätt som erbjuds förändras också sätten vi väljer att transportera oss på. Fler individer väljer att hyra eller dela på fordon i stället för att äga ett eget vilket kan leda till att delad mobilitet kommer att växa ytterligare i framtiden.  I den här studien undersöks människors uppfattningar kring elsparkcykling och elsparkcyklar i stadsrummet i centrala Stockholm, med perspektiv från användare och icke-användare. Studien består av en kvalitativ intervjustudie där intervjuerna skedde med användare och icke-användare och en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Studien består även av en kunskapsöversyn med forskning från tidigare relevanta studier. Avslutningsvis presenteras dels resultaten utifrån fem olika fokusområden: färdmedelsval, tillgänglighet, lagstiftning, trygghet och säkerhet samt åsikter och attityder och dels lyfts en analys upp baserad på frågeställningarna. Utifrån resultaten av studien finns en positiv syn på elsparkcyklar som färdmedel och dess potential. Det konstaterades att det skett en skillnad i trafiken med genomförda och planerade åtgärder, men även att det finns behov av en fortsatt utveckling och anpassning av fordonet i trafiken. Reglering och lagstiftning kring elsparkcyklarna anses som bristfälliga, och felparkeringar samt misskötsel bland användare lyftes upp som problematiskt.

Den här rapporten diskuterar vilka utmaningar som idag finns med friflytande elsparkcykelsystem i trafiken. Uppsatsen har sin utgångspunkt i att jämföra Göteborgs stad, Linköpings kommun och Norrköpings kommuns arbete med elsparkcyklar i förhållande till den teoretiska referensramen; delad mobilitet, mikromobilitet samt smart mobilitet och hållbara transporter. Ett vidare syfte ligger även i att peka på likheter och skillnader mellan kommunernas arbete, samt undersöka elsparkcykelns potential i utvecklingen av städernas framtida transportsystem. Uppsatsens empiri grundar sig i intervjustudier med fem tjänstemän, samt en dokumentanalys av relevanta dokument inom ämnet. Resultatet påvisar att huvudsakliga utmaningar för kommunerna bland annat ligger i en vag lagstiftning, trängsel, inkludering av olika stadsdelar, felparkering och olovlig körning. I relation till detta har åtgärder som exempelvis avtal mellan kommunerna och uthyrningsföretagen upprättats. Vidare visar resultatet ett intresse från kommunernas sida att i framtiden dra nytt av elsparkcykeln i utveckling av hållbara och delade transporter. I koppling visar analysen att en viktig del i att möjliggöra denna utveckling, bland annat, ligger i att integrera elsparkcykeln med andra trafikslag samt tillgodose relevant information till användare. / This report discusses the challenges that exists today with free-floating electric scooter systems in traffic. The essay is based on comparing the City of Gothenburg, Linköping Municipality and Norrköping Municipality´s work with electric scooters in relation to the theoretical frame; shared mobility, micromobility and smart mobility and sustainable transport. A further point also lies in pointing out similarities and differences between the municipalities work and examining the potenital of the electric scooter in the development of the cities´ future transport systems. The essay´s empirical data is based on interview studies with five employees, as well as a document analysis of relevant policy documents in the subject. The results show that the main challenges for the municipalities lie in vague legislation, congestion, inclusion of different districts, incorrect parking and illegal driving. In relation to this, measures such as agreements between the municipalities and the rental companies has been drawn up. Furthermore, the results show an interest on the part of the municipalities to benifit from the electric scooter in the development of sustainable and shared transports in the future. In connection with this, the analysis show that an important part in enabling this development, among other things, lies in integrating the electric scooter with other modes of traffic and providing relevant information to users.

Free floating electric scooters is a relatively new phenomena in many cities across the world and despite the Covid-19-pandemic, electric scooters are growing in popularity. There are however mixed opinions on whether electric scooters are environmentally friendly or not and if they are an option for municipalities to utilize in their planning towards more sustainable cities or not. Laws are also lacking for regulating this new means of transport. This study aims to examine how municipalities can plan for electric scooters in their traffic planning as well as examining if electric scooters work according to the municipalities’ visions for their future traffic planning. This study also aims to map out what Swedish cities have electric scooters today and examine what characteristics these cities have. The study has been conducted through interviews with two Swedish municipalities, one Norwegian municipality and one provider of free floating electric scooters. A literature review of several municipalities’ planning and strategy documents has been carried out as well. Findings show that free floating electric scooters exist in the most populous municipalities in Sweden. The municipalities have a high share of students and young people in the ages 18-35, which is the age group that tend to use electric scooters the most. The municipalities have a lower amount of days with snow-cover than the national average. Findings also show that municipalities are positive towards free floating electric scooters and think that they fit in with the overall visions for the municipalities’ planning.

Denna studie syftar till att belysa elsparkcykelns roll i transportplaneringen och arbetet med hållbara transportsystem. Mobilitet och tillgänglighet är faktorer som ligger till grund för människors val av resor och värderas därför högt inom städers transportplanering. Mikromobila fordon är innovativa transportmedel med syfte att främja hög mobilitet och tillgänglighet samtidigt som de bidrar med ett hållbart resande. Studien berör ämnet resebeteende för att undersöka användningen av mikromobilitet för alternativa transportmedel. Det har även gjorts undersökningar baserat på metoden mobility management för att undersöka metoder för beteendepåverkan samt vilka syfte dessa har. Meningen med dessa åtgärder ligger till grund i att minska bilanvändningen samt att människor ska övergå till mer hållbara transportmedel. Studien undersöker fenomenet elsparkcyklar och resebeteenden i Malmö stad, Helsingborg stad och Trelleborg kommun, några av Skånes största kommuner. Malmö och Helsingborg har implementerat elsparkcyklar i deras transportnät och ställer sig i grunden positiva till fordonen men att situationen på flera sätt behöver lösas. Politiken har uttalat sig om att elsparkcyklar är här för att stanna eftersom de ser en potential i att skapa en högre mobilitet och framtidstänk i dessa fordon. Regleringar för elsparkcyklar har tillkommit under senare år efter att fordonen implementerats. Detta på grund av att städerna var oförberedda när elsparkcykelföretagen valde att etablera sina verksamheter. Detta har medfört att städerna halkade efter i utvecklingen och processen att tillämpa regelverk har tillkommit i efterhand. Eftersom det är ett relativt nytt fordon har ingen större studie genomförts kring användningen av dessa fordon vilket har lett till att städer har haft svårt att analysera vilka verktyg som behövs för en bra utveckling av elsparkcyklar i staden. Studiens dokument- och intervjustudie har belyst kommunernas arbete med hållbara transporter och förändrat resebeteende samt deras syn på det nya mikromobila fordonet elsparkcykeln, vilket har bidragit till en bred grund att utveckla studiens analytiska del såväl som resultat. Uppsatsens slutsats kommer fram till att arbetet att uppnå ett hållbart resande kräver ett tillitsfullt samarbete mellan involverade transport- och statliga aktörer, samt tydligt utvecklade strategier för integrering av transportsystemen som underlättar för individer i påverkansarbetet. Men om elsparkcyklar är en del i detta är fortfarande oklart. / This study aims to shed light on the role of electric scooters in transport planning and sustainable transport systems. Mobility and accessibility are factors that underpin people's travel choices and are therefore highly valued in urban transport planning. Micromobile vehicles are innovative means of transportation with the aim of promoting high mobility and accessibility while contributing to sustainable travel. The study addresses the topic of travel behavior to investigate the use of micromobility for alternative means of transport. There have also been studies based on the mobility management methodology to investigate methods for influencing behavior and their purpose. The purpose of these measures is based on reducing car use and encouraging people to switch to more sustainable modes of transport. The study investigates the phenomenon of electric scooters and travel behavior in Malmö city, Helsingborg city and Trelleborg municipality, some of Skåne's largest municipalities. Malmö and Helsingborg have implemented electric scooters in their transport network and are basically positive about the vehicles, but the situation needs to be resolved in several ways. Politicians have stated that electric scooters are here to stay because they see a potential in creating higher mobility and future thinking in these vehicles. Regulations for electric scooters have been added in recent years after the implementation of the vehicles. This is because cities were unprepared when electric scooter companies chose to establish their operations. This has meant that cities have lagged behind in the development and the process of applying regulations has been added afterwards. Since it is a relatively new vehicle, no major study has been conducted on the use of these vehicles, which has led to cities having difficulty analyzing what tools are needed for a good development of electric scooters in the city. The study's document and interview study has highlighted the municipalities' work with sustainable transport and changed travel behavior as well as their view of the new micromobile vehicle the electric scooter, which has contributed to a broad basis for developing the study's analytical part as well as results. The thesis concludes that the work to achieve sustainable travel requires a trusting cooperation between the involved transport and governmental actors, as well as clearly developed strategies for integrating the transport systems that facilitate individuals in the advocacy work. But whether electric scooters are part of this is still unclear.

När delningstjänster för elsparkcyklar spred sig över hela världen hade städer varken kunskap eller verktyg att hantera detta nya fenomen. Situationen var liknande hösten 2019 när de över en natt kom och belamrade Malmös gator. Sedan delningstjänster för elsparkcyklar kom till Malmö har förhandlingar och utvecklingen av dess drift skett kontinuerligt och gör så även idag. Samtidigt har det pågått en debatt om hur bra elsparkcyklarna verkligen är, då främst gällande miljö-, regel- och säkerhetsperspektiv. Vad som saknats är en bredare debatt kring dess sociala påverkan av samhället. I en artikel i Sydsvenskan framgick det dock att elsparkcykeloperatörerna inte erbjuder delningstjänsten i Malmös utsatta områden till följd av bland annat vandalisering av fordonen. Elsparkcykeloperatörernas makt att exkludera områden och dess invånare från delningstjänster för elsparkcyklarna är problematiskt då det skapar ojämlika förutsättningar för Malmöbor att transportera sig i staden. Genom en triangulering av dokumentstudier och intervjuer undersöker uppsatsen hur det kommer sig att elsparkcykeloperatörer kan bestämma var elsparkcyklar får och inte får köra och/eller parkera samt hur samarbetet mellan publika och privata aktörer ser ut. Detta har undersökts för att bilda förståelse för hur exkluderingen av de utsatta områdena kommit till. Därefter har konsekvenserna av denna förhandlingsprocess undersökts utifrån begreppen transportexkludering och territoriell stigmatisering. Bristande regelverk och en skev maktbalans mellan publika och privata aktörer ger negativa konsekvenser för hur socialt utsatta områden i Malmö exkluderas och stigmatiseras av elsparkcykeloperatörerna på grund av marknadsintressen. En nationell lagändring och upphandling kan vara en väg framåt för att Malmö Stad själva ska kunna besluta om vart delningstjänster för elsparkcyklar ska finnas och förhindra att områdena exkluderas. På så vis kan de också uppnå sina egna mål och visioner i arbetet för inkluderande och rättvisa transportmöjligheter för alla i invånare i Malmö. / When e-scooter sharing spread all over the world, cities had neither knowledge nor tools to handle the new phenomenon. This was also the case when they in the fall of 2019 came to the city of Malmö and trafficked the streets overnight. Since they came to the city, negotiations and development of the operations have continuously evolved and still do today. Meanwhile there has been a debate about how good the e-scooters actually are, mainly regarding environmental impact, regulation and safety. What’s been lacking is a broader debate about its social impact on society. However, an article in the newspaper Sydsvenskan shed light on the fact that no e-scooter company operates in Malmös ‘vulnerable areas’ using the risk of vandalism of the vehicles as a reason for this choice. The power that the e-scooter companies exclude certain areas from using the e-scooter is problematic since it creates unequal transport possibilities for the citizens of Malmö to travel around the city. Through a triangulation of document studies and interviews, this research examines how the e-scooter companies can decide where e-scooters are allowed or not allowed to drive and/or park. Furthermore, the research also looks into the collaboration between public and private actors. These topics have been researched to form an understanding of how the exclusions of the ‘vulnerable areas’ have been created. Based on this, the research then examines the consequences of the negotiation processes based on the theoretical concepts of transport exclusion and territorial stigmatization. Deficient laws and a skewed power balance results in negative consequences for how ‘vulnerable areas’ in Malmö are excluded and further stigmatized due to economic factors. We suggest that a national change of laws and a public procurement could be a way forward for the municipality of Malmö, which would allow them to decide for themselves that the ‘vulnerable areas’ can’t be excluded and hence be able to achieve their own visions to have inclusive and just transport opportunities for all citizens of Malmö.

In this study, travel behavior for the users of E-scooter is analyzed based on survey questions. The main purpose of the study is to understand the nature of E-scooters users and their preferences as well as analyzing their trip parameters. The survey was designed to cover most ofthe behavioral influential factors. To represent the motives and barriers towards E-scooter adoption in greater Stockholm. it was sectioned into demographic data, general travel preferences, E-scooter choice preferences, last trip parameters and general discussion questions. Findings of this study suggested that E-scooters are mainly used by residents aged between 18-24. In Stockholm, public transportation facilities are very accessible and affordable than other private transportation modes. Travel time and travel cost were highly evaluated by the users and were considered as deciding criteria prior to making any trip in Stockholm. Findings suggested that trips made by E-scooters are mainly for fun and leisure rather than commuting and services. However, regarding normal trips, it was found that walking replaced the use of E-scooters more often. Historical data was used to validate and support the survey findings. Survey questions did not consider questions regarding impacts of COVID-19 on travel behaviours as well as the changes in travel patterns. Furthermore, the absence of highlights on research areas such as safety which covers the adoption of risky behaviours (i.e., driving on sidewalks, driving opposing traffic flow) and helmet use. The tool was used for research purposes was ‘Questionpro’. / I denna studie analyseras resebeteendet för användarna av E-scooter baserat på enkätfrågor. Huvudsyftet med studien är att förstå E-scooters användares natur och deras preferenser samt att analysera deras tripparametrar. Undersökningen var utformad för att täcka de flesta av debeteendemässiga inflytelserika faktorerna. Att representera motiv och barriärer mot e-scooteradoption i större Stockholm. den delades in i demografisk data, allmänna resepreferenser, val av E-scooter-val, parametrar för sista resan och allmänna diskussionsfrågor. Resultaten av denna studie föreslog att E-skotrar huvudsakligen används av invånare i åldrarna 18-24. I Stockholm är anläggningar för kollektivtrafik mycket tillgängliga och prisvärda än andra privata transportsätt. Restid och resekostnader utvärderades mycket av användarna och ansågs vara avgörande kriterier innan de gjorde en resa i Stockholm. Resultaten föreslog att resor med e-skotrar främst är för skoj och fritid snarare än pendling och tjänster. När det gäller normala resor fann man dock att promenader ersatte användningen av E-skotrar oftare. Historiska data användes för att validera och stödja undersökningsresultaten.

Innovation is a necessary element to transition towards a more sustainable transport paradigm. Advancements made in electrification and digitalisation are creating new forms of urban mobility which have the potential to reduce the impact of transport and shift modal splits. However, these developments have also been accompanied by new actors, influences, and challenges related to the urban governance process. In order to realise the sustainability benefits which urban settings desire, and innovative forms of technology promise, there is a need for purposive steering – for which policy and regulation are key tools. These themes are explored through a case study of the policy process for e-scooters in Stockholm, Sweden from 2018 to 2022. Guided by theory on sustainability transitions and the role of urban mobility governance, this thesis investigates how new influences are affecting progress towards sustainable mobility objectives. Results are derived from a combination of qualitative methods, including semi-structured interviews, as well as document and media analysis. Analysis suggests that disconnect within formal governmental hierarchies is complicating the agency of the municipality. Despite having similar long-term sustainability goals, communication and cooperation to deal with current challenges are limiting the municipality. Informal networks have also become channels for new forms of influence, with international organisations and city-to city interaction shaping policy discourse. In addition, knowledge is warranting authority for technology advocates of new technologies in the urban mobility sphere. This study ultimately demonstrates how new influences are complicating the municipality’s ability to work towards its own sustainability objectives for urban mobility. There is a need for improved collaboration and transparency with new actors, as well as a revolution in how the municipal level responds to, and sets the guidelines for a future in which urban mobility is truly sustainable. / Innovation är en viktig process i omställningen mot ett mer hållbart transportsystem. Elektrifiering och digitalisering skapar nya former av urban mobilitet som besitter stor potential att minska negativa effekterna av transporter och förändra våra transportmönster. Men denna utveckling innebär även utmaningar för policy. Nya aktörer, inflytanden och utmaningar formar politiken, policy och reglering. För att förverkliga de aspekter av hållbarhet som urbana miljöer eftersträvar, och innovativ teknik utlovar, behövs tydlig och målorienterad styrning. Policy och reglering är nyckelverktyg för denna styrning. Dessa teman utforskas genom en fallstudie av policyprocessen för elsparkcyklar i Stockholm mellan 2018 och 2022. Med hjälp av teorier om “sustainability transitions” och “urban mobility governance” undersöker denna uppsats hur nya faktorer i transportsystemet påverkar utveckling mot mål om hållbar mobilitet. Resultaten härleds från en kombination av kvalitativa metoder, bestående av semistrukturerade intervjuer, samt dokument- och medieanalys. Analysen tyder på att friktioner och konflikterande visioner inom formella hierarkier inom offentlig verksamhet komplicerar kommunens auktoritet och autonomi. Trots att många offentliga aktörer delar liknande långsiktiga hållbarhetsmål gör brister i kommunikation och samarbete det svårt för kommunen att hantera aktuella utmaningar. Informella nätverk har också blivit kanaler för nya former av inflytande, med internationella organisationer och samarbeten städer emellan som formar politisk diskurs. Utöver detta, skapar även privata aktörers kommersiella intressen och teknologiska expertis en viss auktoritet i bestämmandet över nya produkter och tjänster i det urbana transportsystemet. Denna studie visar slutligen hur nya influenser försvårar kommunens förmåga att arbeta mot sina egna hållbarhetsmål inom mobilitet. Förbättrad samverkan och transparens med nya aktörer, samt en revolution i hur kommunen sätter ramarna för framtida teknik är nödvändiga delar för att uppnå verklig hållbar mobilitet.