Title  The EU Taxonomy from non-financial enterprises perspective - A qualitative study on sustainability reporting and management.  Purpose  The purpose of this essay is to get a better understanding of how the EU Taxonomy will impact non-financial enterprises sustainability reporting and management and what that implies for the non-financial enterprise's legitimacy and relation to stakeholders.  Methodology  The methodology of this essay is based on a qualitative method to gather data. Data has been gathered by both interviews and qualitative content analyses with the interviews including two swedish non-financial enterprises. The content analyses have been conducted by using the two non-financial enterprises sustainability reports and the EU Taxonomy’s delegated acts. Purposive sampling has been used to select the two respondents utilized and cross-case analysis is the analysing method that has been applied in this essay.  Findings  The impact of the EU Taxonomy is very much linked with the final outcome of the taxonomy, whether hydropower will be aligned with the criterias of the EU Taxonomy or not. Based on current delegated acts, the impact mainly concerning sustainability reporting will burden the enterprises with KPI’s and the methodology of measuring. Meanwhile from the sustainability management perspective, enterprises will have to conform to the EU Taxonomy’s screening criterias for the economic activities to be aligned with the EU Taxonomy. The impact on the relationship with stakeholders and legitimacy is quite dependent on whether an enterprise is aligned with the taxonomy or not. The EU Taxonomy has the ability to affect what will be defined as sustainable and therefore the ability to leave repercussions upon the legitimacy of an enterprise and its relationship with stakeholders.

During the past years sustainability within the Swedish real estate financing market has experienced remarkable growth. Continued progress is predicted as new EU regulations, the EU Taxonomy, will be implemented. The objective of establishing a unanimous green classification system is needed to direct investments towards environmentally sustainable projects. The real estate sector’s vital role of mitigating and adapting to a sustainable development induces us to study the structure of the green financing market within the real estate sector, and the implications that the expected development will have for the involved parties. This thesis examines annual reports from the ten largest listed real estate companies in Sweden and interviews key participants that possess roles within the green real estate financing market with the aim of uncovering incentives for Swedish real estate companies to issue green debt, and to provide inputs on how green financing can develop in the future.  Corporate behavioural and corporate finance theories such as the concept of corporate social responsibility, stakeholder theory, legitimacy theory and pecking order theory have been used to analyse the empirical findings. It can be concluded that incentives to be active in the green real estate financing market can be explained by financial factors as the most prominent reason but also the will of legitimising a company’s business practises. It can be concluded that there is no consensus regarding what is considered to be green today on a company level, but further developments of the EU Taxonomy are promising. Finally, stakeholders believe that the green aspect of real estate will over time become the new norm and gradually be replaced by the notion of a brown aspect deviating from the new norm. / Under de senaste åren har hållbarhet inom den svenska fastighetsfinansieringssektorn haft en anmärkningsvärd tillväxt. Fortsatta framsteg förutspås när nya EU-regler, EU Taxonomin, kommer att implementeras. Målet att upprätta ett enhälligt grönt klassificeringssystem behövs för att rikta investeringar mot miljömässigt hållbara projekt. Fastighetssektorns avgörande roll att begränsa och anpassa sig till en hållbar utveckling föranleder oss att studera strukturen på den gröna finansieringsmarknaden inom fastighetssektorn, och vilka konsekvenser den förväntade utvecklingen kommer att få för de inblandade parterna.  Det här examensarbetet undersöker årsredovisningar från de tio största börsnoterade fastighetsbolagen i Sverige samt intervjuar nyckelpersoner som besitter positioner inom den grönafastighetsfinansieringssektorn. Syftet är att utröna vilka incitament svenska fastighetsbolag har för att emittera gröna obligationer och att bidra med synpunkter om hur den hållbara utvecklingen inom fastighetssektorn kan utvecklas i framtiden. Teorier om företagsbeteende och företagsfinansiering så som konceptet om företags samhällsansvar, intressentteori, legitimitetsteori och hackordningteori har använts för att analysera de empiriska resultaten. Man kan dra slutsatsen att incitamenten att vara aktiv på den gröna fastighetsfinansieringsmarknaden kan förklaras av finansiella faktorer som mest framträdande orsaken men också av viljan att legitimera ett företags affärsutövande. Man kan också dra slutsatsen att det inte finns någon konsensus om vad som anses vara grönt idag på företagsnivå, men vidareutvecklingen av EU-Taxonomin är lovande. Slutligen tror intressenter att den gröna aspekten av fastigheter med tiden kommer att bli den nya normen och gradvis ersättas av föreställningen om en brun aspekt som avviker från den nya normen.

I ett försök att motarbeta ökningen i den globala genomsnittstemperaturen och klimatkri- sen jorden står inför har Förenta Nationerna (FN) under slutet av 2015 kommit fram till Parisavtalet. Parisavtalet trädde i kraft under 2016 och slår fast att den globala genomsnitts- temperaturökningen måste ligga väl under 2 °C, och att världen ska sträva efter att ligga under 1,5 °C i genomsnitts-temperaturökning innan år 2050. I ett försök att uppnå Parisav- talet till 2050 har EU tagit fram en ny taxonomi som ska implementeras på alla verksamheter i EU som faller in inom vissa kriterier som de har fastställt. Taxonomin ska tillämpas på nio olika branscher i första steget och göra det enklare för investerare att styra sitt kapital mot verksamheter, som enligt EU anses hållbara.  I denna uppsats ska vi undersöka olika aktörers åsikter om dem anser att EU-Taxonomin är hållbar för skogbruks- och fastighetsbranschen, ur ett miljöperspektiv. Detta ska göras ge- nom att analysera utlåtanden och intervjua människor i ledande positioner inom skogsbruk- och fastighetsbranschen. Intervjufrågorna är formade på ett sådant sätt att svaren kan an- vändas för att analysera EU-Taxonomins påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. Resultaten visade att svenska aktörer uttrycker ett stort oro till EU-Taxonomins utformning, främst inom skogsbranschen. Ändringar i EU-Taxonomins utformning behöver göras för att im- plementeringen ger en positiv effekt så taxonomins syfte med att nå Parisavtalet till 2050 uppnås. Uppsatsen inom skogsbruket kom fram till att det är skiftade fokus mellan aktörer- na på hållbarhetsarbetet, men i slutändan är alla aktörer vi undersökt i branschen enig om att EU-Taxonomin är inte utformad på ett hållbart sätt. Inom fastighet anser aktörerna att EU-Taxonomin är felanpassad då den fokuserar för mycket på energiprestanda och lämnar stora delar av vad hållbarhet innebär för dem utanför EU-Taxonomin. / In an attempt to try and prevent the rises in global average temperature and climate crisis, the United Nations (UN) reached a global agreement at the end of 2015 called the Paris Agreement. The Paris Agreement took effect in 2016 and states that the global average temperature increase must be well below 2 °C, and that the world must strive to be below 1.5 °C in average global temperature increase before 2050. In an effort to try and reach the goals of the Paris Agreement, the European Union (EU) have developed a taxonomy to implement on all businesses in the EU that are included in a certain criteria determined by the EU. The Taxonomy will be implemented on businesses in nine different industries in its first phase and will make it easier for investors to allocate their equity into businesses that the EU recognises as sustainable.  In this essay, we will evaluate different types of stakeholders’ opinions on whether the EU- Taxonomy is sustainable for the forestry- and real estate industry from an environmental perspective. This is done by analysing open statements and interviewing different people representing the different leading stakeholders in their respective Swedish branches. The questions for the interviews are formulated so that the responses can be used to analyse the EU-Taxonomy’s effect from a sustainability perspective. The results show that Swedish stakeholders, mostly in the forestry sector, are concerned about the EU-Taxonomy’s criteria in defining what a sustainable activity is. Changes in the EU-Taxonomy will have to be made so that the implementation of the taxonomy has a positive effect in the work made to achieve the Paris Agreement by 2050. The essay, in the forestry sector, came to the conclusion that the stakeholders have different takes on what sustainability work is, but they all agree that the EU-Taxonomy is not a sustainable guideline for the sector. In real- estate, the stakeholders agree that the EU-Taxonomy is maladapted. The EU-Taxonomy focuses mostly on use of energy for buildings and leaves other major sustainability factors surrounding real estate out.

In 2016, the European commission started an investigation with the intention of finding a strategy on how to direct capital towards sustainable investments. This investigation resulted in a framework that contributed with guidelines and key recommendations to different actors within the financial system. These guidelines and recommendations were then followed by a direct action-plan, in which it was emphasized that a harmonized and clear definition of sustainability was necessary to sufficiently apply these propositions on EU basis. Thus, the proposal of the EU Taxonomy (European Commission, 2018b). The new institutional regulation has created certain concerns within the construction and real estate sector, where actors indicate that some or several of the economic activities within the sector might face certain challenges in becoming Taxonomy aligned. As the EU Taxonomy has recently been disclosed, there is still little existing research associated with the new regulation and its potential impact on actors within the market. This study therefore aims to contribute to this research gap by studying the potential challenges companies within the construction- and real estate sector, namely residential developing companies, are facing when the EU Taxonomy enters legislation. This study has been conducted in accordance with a qualitative method, using semi-structured interviews to collect data. Targeted participants in the study have been industry employees within the positions of development managers, sustainable managers, and financial managers, or similar, this to get a grasp of the three important perspectives that relates to the implementation of the EU Taxonomy: the technical-, organizational- and economic perspective.Based on the result of this study there are some identified factors that may cause certain challenges for the residential developer when practically implementing the technical screening criteria outlined in the EU Taxonomy. These factors are associated with residential developers' previous experience of certain sustainable measures, the complex nature of implementing sustainable measures in construction projects and the formation of the EU Taxonomy itself. The challenges facing the residential developer is therefore derived to be both the challenge of understanding the criteria outlined in the new regulation, just as well as realizing these criteriain practice. / År 2016 inledde Europeiska kommissionen en utredning med avsikt att hitta en strategi för hur man riktar kapital mot hållbara investeringar. Undersökningen resulterade i ett ramverk som bidrog med riktlinjer och viktiga rekommendationer till olika aktörer inom det finansiella systemet. Dessa riktlinjer och rekommendationer följdes därefter av en direkt handlingsplan, där det betonades att en harmoniserad och tydlig definition av hållbarhet var nödvändig för att i tillräcklig utsträckning tillämpa dessa förslag på EU basis. Från detta växte förslaget till EU:s nya Taxonomi fram (Europeiska kommissionen, 2018b). Den nya institutionella förordningen har skapat viss oro inom fastighetsbranschen, där aktörer indikerar att flera av de ekonomiska aktiviteterna inom sektorn kan möta viss utmaning vidimplementeringen av de presenterade kriterierna. Eftersom EU:s Taxonomi nyligen har framtagits finns det fortfarande lite existerande forskning relaterat till förordningen samt dess potentiella inverkan på marknadens aktörer. Denna studie syftar därför till att bidra till ökad förståelse för EU:s nya Taxonomi, detta genom att studera potentiella utmaningar som företag inom fastighetsbranschen, närmare bestämt bostadsutvecklingsföretag, står inför när EU:s nyaTaxonomi träder i kraft. Studien genomfördes enligt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Deltagare i studien har varit utvecklingschefer, hållbarhetschefer och ekonomichefer, eller anställda med liknande positioner inom fastighetsbranschen. Urvalen syftar till att få en förståelse för de tre viktiga perspektiven som rör implementeringen av EU:s nya Taxonomi nämligen det tekniska, organisatoriska- och ekonomiska perspektivet. Resultatet av denna studie visar på ett flertal faktorer som kan orsaka utmaningar för bostadsutvecklaren vid implementeringen av EU:s nya Taxonomi. Dessa faktorer relaterar bland annat till bostadsutvecklares tidigare kunskap och erfarenhet av olika hållbarhetsåtgärder, bostadsutvecklingsprojekts komplexa natur samt utformningen av Taxonomin. De utmaningar som bostadsutvecklaren står inför är således både utmaningen att förstå de kriterier som anges i den nya förordningen, liksom att realisera dessa kriterier i praktiken.

The European Union (EU) is attempting to steer capital towards environmentally friendly investments by implementing a new classification system for sustainable investments, the EU Taxonomy. However, the classification system may be ineffective in countries such as Sweden where similar systems already exist. This thesis attempts to understand the effects of the EU system in Sweden by investigating how the investment strategies of actively managed sustainable funds in the Swedish markets are affected. First, the EU Taxonomy was compared to a selection of existing systems for sustainable investments commonly used by sustainable funds in the Swedish markets. The comparison was conducted with respect to six aspects: environmental, social, governance, general, ethical and design. Second, fourteen semi-structured interviews were conducted with employees from various fund companies that manage the targeted funds. The comparison showed that the EU Taxonomy differs greatly from the existing systems. The most significant dissimilarities are that (1) the EU Taxonomy is more extensive in the environmental aspect and that (2) the EU system requires the fund companies to conduct more voluminous compliance work. The interview results displayed that (1) the fund companies are generally positive towards the implementation of the EU Taxonomy, (2) they might struggle to conduct the compliance work and (3) the demand from the funds' investors will be a crucial factor for the success of the classification system. The authors concluded that the new classification system has a substantial potential of being effective among actively managed sustainable funds in the Swedish markets. Yet, it is highly dependent on the demand from the funds' investors and on third-party data providers that can facilitate the compliance work. The expected effects are naturally that the funds adjust their investment strategies in line with six environmental objectives defined in the EU Taxonomy. / Europeiska Unionen (EU) planerar att styra kapital mot hållbara investeringar genom att implementera ett nytt klassificeringssystem för hållbara investeringar, EU Taxonomin. Klassificeringssystemet kan dock bli ineffektivt i länder som Sverige där liknande system redan finns. Denna avhandling försöker förstå effekterna av EU-systemet i Sverige genom att undersöka hur investeringsstrategierna för aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna påverkas. Först jämfördes EU Taxonomin med ett urval av befintliga system för hållbara investeringar som används av många hållbara fonder på de svenska marknaderna. Jämförelsen genomfördes med avseende på sex aspekter: miljö, socialt, ägarstyrning, generellt, etik och design. Därefter genomfördes fjorton semistrukturerade intervjuer med representanter från olika fondbolag som förvaltar de avsedda hållbarhetsfonderna. Jämförelsen visade att EU Taxonomin skiljer sig mycket från de befintliga systemen. De mest betydande skillnaderna är att (1) EU Taxonomin inkluderar mer omfattande miljökriterier och att (2) EU-systemet kräver att fondbolagen utför ett mer omfattande efterlevnadsarbete. Resultaten från intervjuerna visade att (1) fondbolagen generellt sett är positiva till implementeringen av EU Taxonomin, (2) att det kan bli en stor utmaning att utföra efterlevnadsarbetet och att (3) efterfrågan från fondernas investerare kommer att vara en avgörande faktor för EU Taxonomins framgång. Slutsatsen är att det nya klassificeringssystemet har goda förutsättningar för att bli effektiv bland aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna. Samtidigt är det starkt beroende av efterfrågan från fondernas investerare och av tredjepartsdataleverantörer som kan underlätta efterlevnadsarbetet. De förväntade effekterna är att fonderna anpassar sin investeringsstrategi i linje med de sex miljömål som har definierats i EU Taxonomin.

De senaste 2000 åren har medeltemperaturen aldrig ökat så snabbt som den gjort sedan 1970(naturvårdsverket, u.å.). På grund av den stigande befolkningsmängden och nya levnadsmönster har klimatet tagit stor skada och forskning visar på att en förändring måste ske. En viktig del för att lyckas med förändringen är att styra kapital åt mer hållbara alternativ och där vilar ett stort ansvar på finanssektorn. Vad som har klassificerats som hållbart har inte alltid varit tydligt men 2016 startade europakommissionen en utredning för att skapa ett enhetligt ramverk för vad som ska anses vara miljömässigt hållbart. I juni 2020 antogs EU:s taxonomi där de tagit fram ekonomiska aktiviteter som bidrar till klimatförändringarna. Varje ekonomisk aktivitet har sedan fått krav på sig för att anses uppfylla EU:s taxonomi. Bygg- och fastighetssektorn står idag för cirka 20 procent av koldioxidutsläppen i Sverige (Boverket, 2021). Det är således en avgörande sektor för att nå de uppsatta miljömålen i Parisavtalet. I den här rapporten har en kvalitativ studie gjorts för att undersöka vilka utmaningar bostadsutvecklare står inför och hur de påverkas av den nya förordningen. Studien bygger vidare på en tidigare rapport skriven av Andrea Larsson som undersökte hur de påverkades ur tre perspektiv: organisatoriskt, ekonomiskt och tekniskt. Det har gjorts semistrukturerade intervjuer med anställda från bostadsutvecklingsföretag med positioner som hållbarhetschef, projektchef och ansvarig för treasuryavdelningen men även andra med relevanta kunskaper. Studien kom fram till att det finns utmaningar med implementeringen av EU:s taxonomi. Förordningen kräver mer rapporteringen och större arbetsbörda. Det finns dock fortfarande oklarheter kring hur den ska användas i praktiken. Så som förordningen är uppbyggd idag finns det delar som inte är anpassade till bostadsutvecklare vilket bidrar till att de kan få det svårt att uppnå taxonomins krav. / In the last 2000 years, the average temperature has never increased as fast as it has since 1970 (Naturvårdsverket, u.å.). Due to the rising population and new living patterns, the climate has been severely damaged, and research shows that a change must take place. An important part of succeeding is to direct investments towards sustainable alternatives and the financial sector has a great responsibility. What has been classified as sustainable has not always been clear, but in 2016 the European Commission started an investigation to create a uniform framework for what is to be considered environmentally sustainable. In June 2020 the EU’s taxonomy was adopted, where they developed economic activities that contribute to climate change. Each economic activity has then been given technical criteria to meet to be compatible with the taxonomy. The construction and real estate sector stand for about 20 percent of carbon dioxide emissions in Sweden (Boverket, 2021). It’s thus a crucial sector for achieving the environmental goals in the Paris Agreement. In this report, a qualitative study was made to investigate what challenges Swedish residential developers face and how they are affected by the new regulation. The study is based on an earlier report written by Andrea Larsson who investigated how they were affected by three perspectives: organizational, economic and technical. Semistructured interviews have been conducted with employees from residential developer companies with positions such as sustainability manager, project manager and head of the treasury department, but also others with relevant knowledge. The study concluded that there are challenges with the implementation of the EU taxonomy. The regulation requires more reporting and a greater workload. However, there is still uncertainty about how it will be used in practice. As the regulation is structured today, some parts are not adapted for residential developers, which means that they may have difficulty achieving the requirements of the taxonomy.

The EU Taxonomy is a new regulation produced to set a European standard for sustainable investments and to allocate capital for a sustainable transition. The Taxonomy aims to regulate several sectors, one of which is the real estate sector. Due to it functioning as a classification system, the EU Taxonomy will play an essential role for companies seeking financing. This thesis explores how Swedish and Baltic real estate companies intend to work with sustainable finance given this new regulation. Semi-structured interviews were conducted with companies within the real estate sector and government agencies from Sweden and the Baltic countries, in order to get a holistic view of the situation in these regions. Through research it has been found that the EU Taxonomy will continue to encourage the work with sustainability for companies even though there are some uncertainties with the regulation as of now. Current financial instruments, such as green bonds, are likely to continue to be emitted but will probably be connected with the EU Taxonomy. New financial products will be developed with the help of the Taxonomy. There are however differences in attitudes and actions regarding sustainable financing in Sweden and the Baltics. Sweden has come further with green financing, but the interest is high in the Baltics and sustainable financing is likely to evolve in the region in the near future. The research finds that there is a concern that smaller companies will have difficulties to keep up the pace of sustainability given the Taxonomy, especially if they recently have begun their work with sustainability. Even though the EU Taxonomy has received criticism for not including green building certifications, the general attitude is positive in that the Taxonomy will imply a common and cross-border definition of the term “sustainability”. / EU-taxonomin är ett nytt regelverk framtaget för att sätta en europeisk standard för hållbara investeringar och allokera kapital för en grön omställning. Taxonomin syftar till att reglera flera sektorer, varav fastighetssektorn är en av dem. Genom att fungera som ett klassificeringssystem så kommer EU-taxonomin att spela en central roll när företag ska finansiera sig. I denna uppsats undersöks hur svenska och baltiska fastighetsbolag kommer att arbeta med hållbar finansiering givet detta nya regelverk. Uppsatsen innehåller semistrukturerade intervjuer med fastighetsbolag och myndighetspersoner från Sverige och Baltikum för att få en överskådlig bild av situationen i nämnda regioner. Studien finner att EU-taxonomin kommer driva på hållbarhetsarbetet hos företag även om det initialt råder vissa oklarheter med regelverket. Befintliga finansiella instrument såsom gröna obligationer lär fortsätta emitteras men kommer troligtvis kopplas samman med EU-taxonomin. Nya finansiella produkter kommer att utvecklas med hjälp av taxonomin. Det finns emellertid skillnader när det kommer till hållbar finansiering mellan Sverige och Baltikum. Sverige har kommit längre vad gäller grön finansiering men intresset är högt i Baltikum och gröna finansieringslösningar lär växa i regionen inom en snar framtid. Undersökningen finner att det finns en oro för att företag av mindre storlek kommer att ha svårigheter att följa med på hållbarhetsresan i linje med taxonomin, särskilt om de nyligen påbörjat sitt hållbarhetsarbete. Trots att taxonomin har fått kritik för att inte inkludera miljöcertifieringar så är den sammantagna attityden positiv eftersom att EU-taxonomin kommer innebära en gemensam och gränsöverskridande definition av begreppet “hållbarhet”.

This study examines the impact of the EU Taxonomy on the goals, strategies andimplementation of energy efficiency measures of two property-owning companies. Acomparative analysis examines how these goals, strategies and implementations have changedbefore and after the taxonomy came into effect. To do this, a before-after perspective has beenchosen. The study shows that the goals and strategies of the companies have changed the most.The companies are motivated to work in line with the taxonomy to ensure that their brand isimproved. One of the implications of the taxonomy is that in addition to measuring the energyconsumption in kWh/sqm, it will now be measured in primary energy factor, which will lead to some difficulties in the work with energy efficiency. The implementation of energy-efficiency measures will be largely unchanged despite the enforcement of the EU Taxonomy, where the main difference is that certain measures that could not be justified before now canbe considered reasonable to implement depending on the primary energy factor and theweighting factors associated with it. The companies also expressed difficulties in theimplementation of primary energy capital, but also optimism and an effort to improve theenergy efficiency of as many of their properties as possible in order to meet the requirementsof the EU Taxonomy. / Denna studie utvärderar effekterna av EU Taxonomin på fastighetsägande företags mål,strategier och implementering av energieffektiviserande åtgärder. Genom en jämförande analysundersöks hur dessa mål, strategier och implementeringar har ändrats före och efter atttaxonomin började gälla. För att göra detta har ett före-efter perspektiv valts, där tiden företaxonomin valdes som före år 2018. Studien visar att det är målen och strategierna som ändratsmest. Företagen är motiverade till att arbeta i linje med taxonomin för att säkerställa att derasvarumärke förbättras. Taxonomin kommer även att medföra att man utöver att mätaenergianvändningen i kWh/kvm, nu kommer att mäta denna i primärenergital, vilket kommerleda till vissa svårigheter i detta arbete. Implementationen av energieffektiviserande åtgärderkommer att se i princip likadan ut trots verkställandet av EU Taxonomin, där den störstaskillnaden är att vissa åtgärder som inte kunde motiveras innan nu kan anses rimliga attgenomföra beroende på primärenergitalet och viktiningsfaktorerna kopplade till detta.Företagen uttryckte även svårigheter i införandet av primärenergitalet, men även optimism ochen strävan till att effektivisera så många av sina fastigheter som möjligt för att de ska nå upptill kraven som ställs i EU Taxonomin.

För att skapa bättre förutsättningar att nå Parisavtalet och EU:s mål om klimatneutralitet har Europeiska kommissionen antagit Taxonomiförordningen, som kan beskrivas som ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar. Eftersom bygg- och fastighetssektorn bidrar till en stor andel av de globala koldioxidutsläppen finns ett kapitel i Taxonomiförordningens delegerande akt Climate Delegated Act med tekniska granskningskriterier som riktar sig särskilt mot bygg- och fastighetsverksamheter. I den delegerande akten fastställs tekniska granskningskriterier för sex miljömål. Från och med räkenskapsår 2022 ska bolag som omfattas av förordningen redovisa hur stor andel av bolagets ekonomiska aktiviteter som linjerar med EU-taxonomin. Det fanns få tidigare studier om implementering av EU:s taxonomi i bygg- och fastighetssektorn, men dessa pekar på att det råder en stor osäkerhet kring hur taxonomin ska implementeras och hur kriterierna ska tolkas. Syftet med examensarbetet var att bidra till ökad kunskap om vad införandet av EU-taxonomin innebär och hur den kan komma att påverka en byggentreprenörs verksamhet i Sverige. Utmaningar för en byggentreprenör identifierades på två olika nivåer: projekt- och företagsnivå. Därtill undersöktes hur EU-taxonomin kan förändra en byggentreprenörens hållbarhetsarbete i nyproduktionsprojekt, som idag främst sker genom miljöcertifiering. För att besvara forskningsfrågorna utfördes en litteraturstudie, en intervjustudie samt en projektutvärdering. Litteraturstudien resulterade i en introduktion till EU-taxonomin och dess uppbyggnad samt tolkningar, åsikter och kritik från tidigare forskning. Vidare genomfördes en genomlysning av hur BREEAM-SE v6.0 och Miljöbyggnad 4.0 implementerat EU-taxonomin. Utmaningar och påverkan på en byggentreprenörs hållbarhetsarbete undersöktes baserat på en projektutvärdering av 13 av NCC Building Swedens miljöcertifierade nybyggnadsprojekt samt en intervjustudie med två NCC-anställda med arbetsuppgifter som berör implementering av EU-taxonomin på företaget. Trots att EU-taxonomin syftar till att öka jämförbarheten mellan företags miljömässiga hållbarhetsarbete och klargöra definitionen av vad som kan anses miljömässigt hållbart visade resultaten att EU-taxonomins tekniska granskningskriterier i hög grad ger utrymme för tolkning vilket skapar utmaningar på både företags- och projektnivå. Utmaningarna rörde begreppsförvirring, omfattning samt av vem och i vilket skede ett kriterium bör hanteras för att linjera med EU-taxonomin. Resultaten indikerade också att en stor utmaning för byggentreprenören kommer att vara att hantera tekniska granskningskriterier som ligger utanför en byggentreprenörs rådighet. I ett nybyggnadsprojekt är flera aktörer delaktiga och byggentreprenören är ofta i beställarens händer vad gäller exempelvis val av produkter och utformning. Gällande vissa kriterier är byggentreprenören även i händerna på myndigheters arbete, främst det som sker i den kommunala planprocessen. Samverkan bedömdes därav vara en kritisk faktor för den byggentreprenör som avser att uppfylla EU-taxonomin i ett projekt. Aktörers beroende av varandra innebär svårigheter men kan reducera klimatpåverkan i det långa loppet. Samverkan inom byggentreprenörers är också viktigt då EU-taxonomin berör många avdelningar. Vidare indikerade studien att EU-taxonomin kommer att medföra en stor administrativ börda och att flera av EU-taxonomins kriterier är kostnadsdrivande. De tekniska granskningskriterier som, enligt examensarbetets resultat, kommer att vara mest utmanande för en byggentreprenör i nyproduktionsprojekt är de kriterier som berör klimatrisk- och sårbarhetsanalyser och implementering av anpassningslösningar; en byggnads flexibilitet, demonterbarhet, resurseffektivitet och anpassningsbarhet; samt kriteriet kopplat byggkomponenter- och material innehållande formaldehyd och cancerframkallande ämnen. Projektutvärderingen visade att de nybyggnadsprojekt som var miljöcertifierade med BREEAM-SE 2017 i högre grad linjerade med EU-taxonomin än projekt som miljöcertifierats enligt Miljöbyggnad 3. Det indikerar att personer och företag som tidigare arbetat med BREEAM-SE har bättre kunskapsmässiga förutsättningar att uppfylla EU-taxonomin än de som arbetat med Miljöbyggnad eller inte alls arbetat med miljöcertifiering. Studiens resultat pekar på två möjliga scenarier där EU-taxonomin antingen kommer att komplettera miljöcertifieringar som incitament till gröna fördelaktiga lån eller ersätta miljöcertifieringarna helt. I det senare fallet finns risk för ett mindre ambitiöst miljömässigt hållbarhetsarbete då både BREEAM-SE och Miljöbyggnad mäter miljöprestanda inom fler områden och ställer högre krav än EU-taxonomins tekniska granskningskriterier. Vidare har miljöcertifieringarna, till skillnad från EU-taxonomin, betygsnivåer som motiverar projektteamet att göra mer för ett högre betyg. Hur EU-taxonomin kommer att påverka en byggentreprenörs hållbarhetsarbete på projektnivå, som idag främst sker genom miljöcertifiering, beror på hur banker och investerare kommer att bedöma och värdesätta linjering, eller icke-linjering, med EU-taxonomin. / To accomplish the goals of The Paris Agreement and The European Green Deal, the European Commission launched The Taxonomy Regulation, which can briefly be described as a classification system for environmentally sustainable economic activities. Since the construction and real estate industry annually contributes to a large proportion of global carbon dioxide emissions, one chapter in The Taxonomy Regulation’s delegated act Climate Delegated Act was assigned to industry. The Climate Delegated Act provides so-called technical screening criteria for six environmental objectives. As of the fiscal year 2022, all companies affected by the directive on "non-financial sustainability reporting" must report the percentage of the company’s EU taxonomy-aligned financial activities. There was limited previous research regarding the EU taxonomy, but the found literature indicated a vast uncertainty about how the taxonomy should be implemented and how the criteria should be interpreted. The purpose of this study, a Master’s Thesis paper, was to contribute to increased knowledge of establishing the EU taxonomy and how it will affect a Swedish construction company’s operations. Challenges a construction company may face because of the EU taxonomy were studied and identified at the project and organizational levels. This study also intended to investigate how the EU taxonomy relates to a construction company’s current work with environmental sustainability in new construction projects where sustainability assessment methods, such as BREEAM-SE or Miljöbyggnad, today play an essential role. The study is based on a literature study, an interview study and a project evaluation. A literature study, an interview study and a project evaluation were carried out to answer the research questions. The literature study resulted in an introduction to the EU taxonomy and its structure as well as presents interpretations, opinions and criticism from previous research. The literature study also investigated how BREEAM-SE v6.0 and Miljöbyggnad 4.0 have implemented the EU taxonomy. Challenges and the EU taxonomy’s impact on a construction company’s work with environmental sustainability were investigated based on a project evaluation of 13 NCC Sweden Building new construction projects which were certified with either BREEAM-SE 2017 or Miljöbyggnad 3. Lastly, two NCC employees were interviewed to add more knowledge about the organizational perspective of the EU taxonomy implementation. The EU taxonomy aims to clarify the definition of environmental sustainability and increase the ability to compare companies’ and countries’ work with sustainability, but this study concludes that construction companies who want to align with the EU taxonomy will face several challenges. Firstly, the EU taxonomy’s technical screening criteria include much room for interpretation, creating challenges at the project and organizational levels. There is confusion about the scope and regarding by whom and at what stage several of the criteria should be dealt with. A significant challenge for a construction company will be dealing with criteria that are considered beyond a construction company’s or the project team’s control. Several stakeholders are involved in a new construction project, and the construction company is often not a part of the early stages. Decisions affecting the construction company’s taxonomy alignment may be taken without their involvement. Therefore, cooperation and collaboration are critical factors for a construction company that intends to fulfill the EU taxonomy in a project. The dependence on each other implies a vast challenge, but at the same time, it will probably lead to broader and more open collaboration which will reduce the environmental impact in the long term. Collaboration will also be necessary within the construction company as the EU taxonomy affects several departments. Furthermore, the study indicated that the EU taxonomy will imply a large administrative burden and several criteria are costly. The most challenging technical screening criteria for a construction company in a new construction project in Sweden are the criteria that concern the climate risk and vulnerability assessment and implementation of adaption solutions; a building’s adaptation, flexibility, resource efficiency and dismantlability; as well as the criteria about building components and materials containing formaldehyde, carcinogenic volatile organic compounds and more. The project evaluation clearly showed that projects certified with BREEAM-SE aligned to a greater degree with the EU taxonomy. Therefore, employees and companies used to working with BREEAM will have prerequisites for taxonomy alignment compared to those used to working with Miljöbyggnad or no sustainability assessment method at all. Both BREEAM-SE and Miljöbyggnad evaluate a building’s environmental sustainability performance based on more aspects and have higher requirements than the EU taxonomy. It is still unclear whether the EU taxonomy will complement or replace the sustainability assessment methods as the incitement for green beneficial financing. If the EU taxonomy becomes the new and only incitement, there is most likely a risk of less ambitious work with environmental sustainability at the project level. Furthermore, BREEAM-SE and Miljöbyggnad have rating levels that motivate the project always to make an effort. The study showed that the EU taxonomy is not a successful tool yet, but there is a strong belief in its potential. The extent to which the EU taxonomy will affect a construction company’s work with sustainability depends on how banks and investors will value EU taxonomy alignment.

The purpose of this study is to investigate how the introduction of the EU Taxonomy for sustainable activities will affect investors capital allocation towards green investments, and how it will impact the financial market. This master thesis has been conducted with a qualitative approach and semi-structured interviews. The interviews involved 14 financial professionals within the Nordic area, as well as one economic analyst from the European Commission in Brussels, Belgium. In addition, it includes a thorough literature study and a theoretic framework involving the Efficient Market Hypothesis (EMH). Based upon the findings, this research shows that the EU taxonomy will be an adequate tool in order to facilitate the process of shifting capital towards sustainable investments. However, the allocation of capital may be delayed at first, but is expected to achieve a capital reallocation towards green investments in the long term. Challenges identified include the balance between risk adjusted profits and making a transition to attract capital. Both investors and listed companies will face the challenge of choosing the best strategy to attract more capital than their peers. All investors participating in this research expect to see increasing stock prices of listed taxonomy aligned companies in the near future. This short-term increase in stock prices could be derived from the demand of early movers of the green investments. Investors are expected to invest in taxonomy aligned. The research defines that financial regulations are regarded as complex information and therefore not regarded as information available to all investors, the Efficient Market Hypothesis could not be confirmed for complex information. Future research could explore how other market participants outside of the EU could be affected by the implementation of the EU Taxonomy. For future research it could also be interesting and of great use to conduct research based on the variables, risk and profit in combination with a reallocation of capital towards green investments. / Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet av EU: s taxonomi för hållbar verksamhet kommer att påverka investerarnas kapitalallokering till gröna investeringar och hur det kommer att påverka den finansiella marknaden. Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna involverade 14 yrkesverksamma inom den nordiska finansbranschen samt en ekonomisk analytiker från Europeiska kommissionen i Bryssel, Belgien. Dessutom innehåller den en grundlig litteraturstudie och ett teoretiskt ramverk som involverar the Efficient Market Hypothesis (EMH). Baserat på resultaten visar denna forskning att EU: s taxonomi kommer att vara ett adekvat verktyg för att främja processen av att flytta kapital mot hållbara investeringar. Tilldelningen av kapital kan dock försenas först, men förväntas uppnå en kapitalallokering mot gröna investeringar på lång sikt. Bland de identifierade utmaningarna ingår balansen mellan riskjusterade vinster och en övergång för att attrahera kapital. Både investerare och börsnoterade företag kommer att stå inför utmaningen att välja den bästa strategin för att locka mer kapital än sina konkurrenter. Alla investerare som deltar i denna forskning förväntar sig att stigande aktiekurser för börsnoterade taxonomirelaterade företag kommer inom en snar framtid. Denna kortsiktiga ökning av aktiekurserna kan härledas från efterfrågan från de tidiga flyttarna av de gröna investeringarna. Investerare förväntas investera i taxonomi. Forskningen definierar att finansiella regler betraktas som komplex information och därför inte betraktas som information tillgänglig för alla investerare. Den effektiva marknadshypotesen kunde inte bekräftas för komplex information. Framtida forskning kan undersöka hur andra marknadsaktörer utanför EU kan påverkas av genomförandet av EU: s taxonomi. För framtida forskning kan det också vara intressant och till stor nytta att bedriva forskning baserad på variabler, risk och vinst i kombination med en omfördelning av kapital till gröna investeringar.