In 2016, the European commission started an investigation with the intention of finding a strategy on how to direct capital towards sustainable investments. This investigation resulted in a framework that contributed with guidelines and key recommendations to different actors within the financial system. These guidelines and recommendations were then followed by a direct action-plan, in which it was emphasized that a harmonized and clear definition of sustainability was necessary to sufficiently apply these propositions on EU basis. Thus, the proposal of the EU Taxonomy (European Commission, 2018b). The new institutional regulation has created certain concerns within the construction and real estate sector, where actors indicate that some or several of the economic activities within the sector might face certain challenges in becoming Taxonomy aligned. As the EU Taxonomy has recently been disclosed, there is still little existing research associated with the new regulation and its potential impact on actors within the market. This study therefore aims to contribute to this research gap by studying the potential challenges companies within the construction- and real estate sector, namely residential developing companies, are facing when the EU Taxonomy enters legislation. This study has been conducted in accordance with a qualitative method, using semi-structured interviews to collect data. Targeted participants in the study have been industry employees within the positions of development managers, sustainable managers, and financial managers, or similar, this to get a grasp of the three important perspectives that relates to the implementation of the EU Taxonomy: the technical-, organizational- and economic perspective.Based on the result of this study there are some identified factors that may cause certain challenges for the residential developer when practically implementing the technical screening criteria outlined in the EU Taxonomy. These factors are associated with residential developers' previous experience of certain sustainable measures, the complex nature of implementing sustainable measures in construction projects and the formation of the EU Taxonomy itself. The challenges facing the residential developer is therefore derived to be both the challenge of understanding the criteria outlined in the new regulation, just as well as realizing these criteriain practice. / År 2016 inledde Europeiska kommissionen en utredning med avsikt att hitta en strategi för hur man riktar kapital mot hållbara investeringar. Undersökningen resulterade i ett ramverk som bidrog med riktlinjer och viktiga rekommendationer till olika aktörer inom det finansiella systemet. Dessa riktlinjer och rekommendationer följdes därefter av en direkt handlingsplan, där det betonades att en harmoniserad och tydlig definition av hållbarhet var nödvändig för att i tillräcklig utsträckning tillämpa dessa förslag på EU basis. Från detta växte förslaget till EU:s nya Taxonomi fram (Europeiska kommissionen, 2018b). Den nya institutionella förordningen har skapat viss oro inom fastighetsbranschen, där aktörer indikerar att flera av de ekonomiska aktiviteterna inom sektorn kan möta viss utmaning vidimplementeringen av de presenterade kriterierna. Eftersom EU:s Taxonomi nyligen har framtagits finns det fortfarande lite existerande forskning relaterat till förordningen samt dess potentiella inverkan på marknadens aktörer. Denna studie syftar därför till att bidra till ökad förståelse för EU:s nya Taxonomi, detta genom att studera potentiella utmaningar som företag inom fastighetsbranschen, närmare bestämt bostadsutvecklingsföretag, står inför när EU:s nyaTaxonomi träder i kraft. Studien genomfördes enligt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Deltagare i studien har varit utvecklingschefer, hållbarhetschefer och ekonomichefer, eller anställda med liknande positioner inom fastighetsbranschen. Urvalen syftar till att få en förståelse för de tre viktiga perspektiven som rör implementeringen av EU:s nya Taxonomi nämligen det tekniska, organisatoriska- och ekonomiska perspektivet. Resultatet av denna studie visar på ett flertal faktorer som kan orsaka utmaningar för bostadsutvecklaren vid implementeringen av EU:s nya Taxonomi. Dessa faktorer relaterar bland annat till bostadsutvecklares tidigare kunskap och erfarenhet av olika hållbarhetsåtgärder, bostadsutvecklingsprojekts komplexa natur samt utformningen av Taxonomin. De utmaningar som bostadsutvecklaren står inför är således både utmaningen att förstå de kriterier som anges i den nya förordningen, liksom att realisera dessa kriterier i praktiken.

Abstract This thesis aims to explore the impact of municipal sustainability policy requirements on the feasibility - the viability or practicality of the realization - of housing development projects, by using the perspectives of the municipality, housing developers, and institutional investors. By using this three-point perspective, this thesis aims to shed light on the intricate dynamics between these stakeholders, and the implications of municipal policy requirements on the project feasibility. Therefore, the study seeks to uncover perceived challenges from the housing developers and identify potential areas for improvement in the policy implementation. The municipality of Eindhoven in the Netherlands is used as a case study. The study uses principal-agent theory and employs a qualitative analysis method, to gain new insights into the effectiveness of policy implementation, the interplay and collaboration between the different stakeholders, the collaboration, and investment strategies of institutional investors. The study concludes that collaboration between the housing developers and the municipality is a key factor in overcoming barriers and creating feasible housing development projects. Building trust, recognition for each other’s interests, and sharing risks and responsibilities are crucial elements. As well as stability in the policy implementation, which is identified as a key factor in safeguarding ongoing development projects from unexpected costs and delays. Aligning policy requirements with consumer needs, fostering trust and understanding between the stakeholders, and creating some sort of ‘transition policy’ are the key takeaways from this study. Ultimately, the study aims to contribute to effective policy implementation, improved collaboration, and accelerating the housing supply. / Sammanfattning Denna uppsats undersöker hur kommunala hållbarhetskrav påverkar genomförbarheten av bostadsutvecklingsprojekt genom att belysa tre olika intressenters perspektiv: kommun, bostadsutvecklare och institutionella investerare. Med genomförbarhet menas sannolikheten att ett bostadsutvecklingsprojekt kommer förverkligas med ett lyckat utfall. Genom att undersöka och lyfta fram de tre perspektiven syftar uppsatsen till att åskådliggöra den komplicerade dynamiken mellan dessa intressenter och konsekvenserna av de kommunala hållbarhetskraven på projektens genomförbarhet. Framför allt är målet att synliggöra bostadsutvecklarnas upplevda utmaningar och identifiera potentiella områden för förbättringar kring hur de kommunala kraven kan implementeras. Studien är baserad på en fallstudie av Eindhoven kommun i Nederländerna. Principal-agentteorin används i kombination med en kvalitativ analysmetod för att nå nya insikter om effektiviteten i genomförandet av kommunala hållbarhetskrav, om samspelet mellan de tre intressenterna samt de institutionella investerarnas investeringsstrategier. Studien konkluderar att samarbetet mellan bostadsutvecklare och kommun är avgörande för att övervinna hinder och skapa lyckade bostadsutvecklingsprojekt. Detta är kopplat till att bygga upp förtroende, erkänna varandras intressen och dela risker och ansvar. Att anpassa de politiska kraven till konsumenternas behov, främja förtroende och förståelse mellan intressenterna och skapa någon form av "övergångspolitik" är de viktigaste slutsatserna från studien. Likaså kontinuitet i genomförandet av politiken, som identifieras som en nyckelfaktor för att undvika oväntade kostnader och förseningar i pågående bostadsutvecklingsprojekt. Genom dessa insikter avser studien bidra till ett mer effektivt genomförande av de kommunala hållbarhetskraven, förbättra samarbetet mellan viktiga intressenter och skapa ett mer effektivt bostadsutbud.

Bostadsinvesteringarna har tagit fart de senaste åren i Sverige. Den gynnsammaprisutvecklingen har resulterat i fler nybyggnadsinvesteringar och antaletproducerade lägenheter har varit stort. I detta marknadsläge blev det allt merattraktivt att teckna förhandsavtal på nyproducerade bostäder. När prisfallet sedankom under hösten 2017 för att därefter stagnera, har det uppstått en ökad osäkerhetpå den svenska bostadsmarknaden. I den stagnerade marknaden harbostadsutvecklarnas finansieringsmodell avseende förhandsavtalen fått störremedial uppmärksamhet. Oftast handlar det om den kritik och de brister vad gäller deförhandsavtal som tecknats och som har uppenbarat sig allt mer när marknadensvängde. Detta har gett upphov till ett ökat antal tvister mellan bostadsutvecklare ochköpare såsom konsumenter, i ett försök att häva dessa avtal. Mot denna bakgrundhar idag allt fler hushåll avvaktat med att teckna förhandsavtal, framför allt påbostadsrätter där tillträdesdatum ligger långt fram i tiden.I uppsatsen har intervjuer hållits med bostadsutvecklare i Stockholm, finansiärer ochjuridiska ombud för konsumenter för att sammanställa synen på marknaden idag vadgäller förhandsavtal för nyproducerade bostadsrätter hos olika aktörer. Vidare har enfallstudie genomförts genom en djupdykning i två olika bostadsutvecklaresaffärsmodeller och styrprocesser, för att kunna granska underliggande orsaker till atttvister med köpare har uppstått. Syftet med uppsatsen har varit att identifiera definansiella orsaker som ligger till grund för de problem som idag uppstått påmarknaden, samt ge förslag på lösningar som vidare skulle kunna undersökas iämnet. / Residential investments have increased over the past years in Sweden. Thefavorable price trend has resulted in more investments in new-construction, and thenumber of new-built apartments has been large. During this market situation, itbecame increasingly attractive to sign pre-sale agreements on newly producedcondominiums. Since the prices subsequently fell in Autumn 2017 and thereafterstagnated, there has been an increased uncertainty in the Swedish housing market.In this stagnated market, the residential housing developers’ financing models for thepre-sale agreements has received greater medial attention. Most of this attention hasbeen about criticism and shortcomings regarding the pre-sale agreements that havebeen signed and which have become increasingly appeared when the marketswung. This has led to enhanced numbers of disputes between residentialdevelopers and buyers, as an attempt to lift these agreements. Today an increasingnumber of households have been waiting to sign pre-sale agreements, especially oncondominiums where access dates are well ahead.In the paper, interviews were carried out with housing developers in Stockholm,financiers and legal representatives for consumers in order to compile the view of themarket today regarding pre-sale agreements for newly produced condominiums,from various players. In addition, a case study has been conducted to get a deepdive into two different housing developers' business models and control processes,in order to be able to examine the underlying reasons why any disputes with buyershave arisen. The purpose of the thesis has been to identify the financial causes thatunderlie the problems that have arisen in the market today, and to give suggestionsfor solutions that could further be investigated on the subject.

De senaste 2000 åren har medeltemperaturen aldrig ökat så snabbt som den gjort sedan 1970(naturvårdsverket, u.å.). På grund av den stigande befolkningsmängden och nya levnadsmönster har klimatet tagit stor skada och forskning visar på att en förändring måste ske. En viktig del för att lyckas med förändringen är att styra kapital åt mer hållbara alternativ och där vilar ett stort ansvar på finanssektorn. Vad som har klassificerats som hållbart har inte alltid varit tydligt men 2016 startade europakommissionen en utredning för att skapa ett enhetligt ramverk för vad som ska anses vara miljömässigt hållbart. I juni 2020 antogs EU:s taxonomi där de tagit fram ekonomiska aktiviteter som bidrar till klimatförändringarna. Varje ekonomisk aktivitet har sedan fått krav på sig för att anses uppfylla EU:s taxonomi. Bygg- och fastighetssektorn står idag för cirka 20 procent av koldioxidutsläppen i Sverige (Boverket, 2021). Det är således en avgörande sektor för att nå de uppsatta miljömålen i Parisavtalet. I den här rapporten har en kvalitativ studie gjorts för att undersöka vilka utmaningar bostadsutvecklare står inför och hur de påverkas av den nya förordningen. Studien bygger vidare på en tidigare rapport skriven av Andrea Larsson som undersökte hur de påverkades ur tre perspektiv: organisatoriskt, ekonomiskt och tekniskt. Det har gjorts semistrukturerade intervjuer med anställda från bostadsutvecklingsföretag med positioner som hållbarhetschef, projektchef och ansvarig för treasuryavdelningen men även andra med relevanta kunskaper. Studien kom fram till att det finns utmaningar med implementeringen av EU:s taxonomi. Förordningen kräver mer rapporteringen och större arbetsbörda. Det finns dock fortfarande oklarheter kring hur den ska användas i praktiken. Så som förordningen är uppbyggd idag finns det delar som inte är anpassade till bostadsutvecklare vilket bidrar till att de kan få det svårt att uppnå taxonomins krav. / In the last 2000 years, the average temperature has never increased as fast as it has since 1970 (Naturvårdsverket, u.å.). Due to the rising population and new living patterns, the climate has been severely damaged, and research shows that a change must take place. An important part of succeeding is to direct investments towards sustainable alternatives and the financial sector has a great responsibility. What has been classified as sustainable has not always been clear, but in 2016 the European Commission started an investigation to create a uniform framework for what is to be considered environmentally sustainable. In June 2020 the EU’s taxonomy was adopted, where they developed economic activities that contribute to climate change. Each economic activity has then been given technical criteria to meet to be compatible with the taxonomy. The construction and real estate sector stand for about 20 percent of carbon dioxide emissions in Sweden (Boverket, 2021). It’s thus a crucial sector for achieving the environmental goals in the Paris Agreement. In this report, a qualitative study was made to investigate what challenges Swedish residential developers face and how they are affected by the new regulation. The study is based on an earlier report written by Andrea Larsson who investigated how they were affected by three perspectives: organizational, economic and technical. Semistructured interviews have been conducted with employees from residential developer companies with positions such as sustainability manager, project manager and head of the treasury department, but also others with relevant knowledge. The study concluded that there are challenges with the implementation of the EU taxonomy. The regulation requires more reporting and a greater workload. However, there is still uncertainty about how it will be used in practice. As the regulation is structured today, some parts are not adapted for residential developers, which means that they may have difficulty achieving the requirements of the taxonomy.

The new revenue standard IFRS 15 came as a replacement for all previous revenue standards. The application of the standard has meant that certain industries have had a greater impact, where the real estate industry's sector of residential development is one of them. There are differences in the companies' revenue recognition in this sector after the implementation of IFRS 15 in 2018. The study aims to clarify the differences that exist between residentialdevelopers' revenue recognition. This is because it has been a topic that has been recognized and discussed by many after the implementation. Several residential developers have been criticized for the application of the new standard. The result of the study shows that there are differences in revenue recognition for residential developers after the implementation of IFRS 15. There are differences in the timing of the revenue recognition, the number of performance obligations that have been identified and differences in accounting principles

Bostadsbyggandet har de senaste åren ökat kraftigt och det kommer fortsätta att öka de kommande åren. Det ökade byggandet har bidragit till en större marknad för nyproduktionsförmedling. En större marknad som delvis också beror på ökade bostadspriser på successionslägenheter som en följd av Coronapandemin. Vid nyproduktion är kostnadskalkylen den fundamentala grunden för köpet och de framtida kostnaderna för köparen. Kostnadskalkylen är även ett viktigt material i förmedlingen för mäklaren.  Förhandsavtal har fått mycket medial uppmärksamhet de senaste åren. Det har även intygsgivning av kostnadskalkyler och ekonomiska planer fått. Intygsgivare har visat sig vara ett större problem än befarat men det största problemet finns i lagstiftningen. Problematiken som diskuteras leder framförallt till att köparen köper en bostad utan att egentligen veta vad de köper då kostnadskalkylen är svårtolkad och saknar tydliga riktlinjer och nyckeltal. Det ställer stora krav på mäklarens kompetens inom nyproduktion. Något som inte är en del av den obligatoriska utbildningen.  I uppsatsen har intervjuer genomförts med bostadsutvecklare, fastighetsmäklare och intygsgivare i Stockholm för att sammanställa synen på kostnadskalkylen och vilken problematik som finns idag vad gäller förmedling av nyproducerade bostadsrätter. Intervjuerna tillsammans med en djupdykning i teorin av lagstiftning och artiklar gav upphov till resultatet som presenteras i slutet av arbetet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka när förändringar i kostnadskalkylen sker och vad det får för konsekvenser för mäklarens förmedlingsprocess, samt ge förslag på lösningar för att minimera eller åtgärda problemen. / Housing construction has increased considerably in recent years and will continue to increase in the forthcoming years. The increased construction has contributed to a larger market for newly built condominiums. A larger market that is partly also due to increased housing prices for succession apartments as a result of the Corona pandemic. In new development, the cost calculation is the fundamental basis for the purchase and the future costs for the buyer. The cost calculation is also an important document in the brokerage for the broker.  Contracts made in advance have received a lot of media attention in recent years. Certification of cost calculations and financial plans has also received some media coverage. Certifiers have proven to be a bigger problem than feared, but the biggest problem is in the legislation. The problems that are discussed primarily lead to the buyer buying a home without really knowing what they are buying as the cost calculation is difficult to interpret and lacks clear guidelines and key figures. This places great demands on the broker's expertise in new development. Something that is not part of the compulsory education.  In the essay, interviews were conducted with housing developers, real estate agents and certifiers in Stockholm to compile the view of the cost calculation and to get a bitter view of what problems exist today regarding the mediation of newly produced condominiums. The interviews together with delving into the theory of legislation and articles gave rise to the results that are presented at the end of the work. The purpose of the thesis has been to investigate when changes in the cost calculation occur and what the consequences are for the broker's brokerage process, as well as provide suggestions for solutions to minimize or remedy the problems.

The EU Taxonomy, a cornerstone of the EU’s sustainable finance framework, serves as a vital tool for market transparency by defining criteria for economic activities aligned with a net-zero trajectory by 2050 and other environmental goals. This new regulation significantly impacts the real estate sector, presenting substantial challenges for residential developers in aligning with its requirements. Given the recent implementation of the Taxonomy, limited research exists on its practical impacts. This thesis aims to fill this gap by exploring the challenges and strategies of Swedish residential real estate developers in adapting to the EU Taxonomy.  The study employs a qualitative research approach, conducting semi-structured interviews with industry stakeholders to examine organizational, technical, economic, and external perspectives. The findings reveal that developers struggle with the Taxonomy’s complexity, insufficient guidance, and lack of standardized approaches. Additional challenges include conflicting stakeholder expectations and inconsistent local government directives. The significant resources and upfront costs required for alignment further complicate compliance. To overcome these challenges, companies are integrating sustainability into core business strategies, fostering cross-departmental collaboration, and adopting green innovations in project design and construction. Financially, they are pursuing green financing options, recognizing their importance for competitiveness and investor appeal. Additionally, companies are engaging in industry networks and seeking external guidance.  The study underscores the critical role of external market dynamics in driving the adoption of the EU Taxonomy. Investors and creditors, through increased scrutiny and demand for sustainable investments, promote compliance. Integrating sustainability into business strategies is not only a regulatory requirement but also essential for long-term competitiveness and resilience. / EU-taxonomin, en hörnsten i EU’s ramverk för hållbar finansiering, är ett viktigt verktyg för att skapa marknadstransparens genom att definiera kriterier för ekonomiska aktiviteter som är i linje med en netto-noll-resa till 2050 och andra miljömål. Denna nya reglering har haft stor påverkan på fastighetssektorn och medför betydande utmaningar för bostadsutvecklare att anpassa sig till dess krav. Med tanke på att taxonomin nyligen implementerats finns det begränsad forskning om dess praktiska påverkan. Denna avhandling syftar till att fylla denna lucka genom att utforska utmaningarna och strategierna hos svenska bostadsutvecklare i anpassningen till EU-taxonomin.  Studien använder en kvalitativ forskningsmetod och genomför semi-strukturerade intervjuer med branschaktörer för att undersöka organisatoriska, tekniska, ekonomiska och externa perspektiv. Resultaten visar att utvecklare kämpar med taxonomins komplexitet, otillräcklig vägledning och bristen på standardiserade tillvägagångssätt. Ytterligare utmaningar inkluderar motstridiga förväntningar från olika intressenter och inkonsekventa direktiv från lokala myndigheter. De betydande resurser och initiala kostnader som krävs för att uppnå överensstämmelse försvårar dessutom efterlevnaden.  För att hantera dessa utmaningar integrerar företag hållbarhet i sina kärnstrategier, främjar tvärfunktionellt samarbete och antar gröna innovationer i projektutformning och byggnation. Finansiellt söker de gröna finansieringsalternativ och erkänner deras betydelse för konkurrenskraft och investerarattraktion. Dessutom engagerar sig företag i branschnätverk och söker extern vägledning.  Studien betonar den kritiska rollen hos externa marknadsdynamiker i att driva införandet av EU-taxonomin. Investerare och långivare, genom ökad granskning och krav på hållbara investeringar, främjar efterlevnad. Att integrera hållbarhet i affärsstrategier är inte bara ett regulatoriskt krav utan också avgörande för långsiktig konkurrenskraft och motståndskraft.