Det föreligger en osäkerhet kring förhandstecknarens möjligheter att frånträda ettförhandsavtal. Giltighetsvillkoret i 5 kap. 3 § BrL avseende “beräknad tidpunkt för upplåtelse” har ansetts vara otydligt och har därför tolkats och tillämpats olika, i olika fall.Den “beräknade tidpunkten för upplåtelse” i 5 kap. 3 § BrL har varit föremål för diskussion:Måste tiden anges till ett exakt datum eller räcker det att tiden anges som ett tidsintervall utan att det inverkar på förenligheten med det nyss nämnda giltighetsvillkoret i 5 kap. 3 § BrL? Den 31 mars 2021 kom ett avgörande från HD vilket är den första prejudicerande domenavseende tolkningen “beräknad tidpunkt för upplåtelse” i 5 kap. 3 § BrL, domen gervägledning i liknande fall framöver. Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka möjligheter en förhandstecknare har att häva eller frånträda ett förhandsavtal enligt gällande rätt, de lege lata, med utgångspunkt primärt från BrL men även allmänna avtalsrättsliga principer kommer att beaktas. I syftet ingår också att diskutera om det finns, enligt den kartläggning som redogjorts för, anledning att utöka förvärvarens frånträdesrätt, de lege ferenda. I uppsatsens analys konstateras att “beräknad tidpunkt för upplåtelse” är tillräckligt preciserat när det är angivet som ett tidsintervall. Det har dock inte avgjorts hur långt ett tidsintervall får vara, men att ett intervall på sex månader är tillräckligt preciserat. Vid bedömningen huruvida det finns anledning att utvidga en förhandstecknares rätt att frånträda ett förhandsavtal har författarna bland annat diskuterat det lagfästa överlåtelseförbudet i 5 kap. 6 § BrL.

Vid nyproduktionsprojekt för bostadsrätter finns ett behov av att binda upp framtida köpare vid ett tidigt stadium genom ett förhandsavtal. Förhandsavtalet är bindande för båda parter och skrivs väldigt tidigt i byggprocessen. Därav skapas ett långt tidsspann mellan tecknandet av förhandsavtalet och det slutliga tillträdet. Det långa tidsspannet i sig medför i många fall förseningar av byggnationen och att bostadsmarknaden hinner förändras. Förhandstecknarens rätt till att frånträda på grund av försening är begränsad enligt bostadsrättslagen medan en marknadsförändring efter ingånget avtal inte regleras i lag. Lagtexten anger bland annat att om tillträdet på grund av försummelse från bostadsrättsföreningens sida inte skett i skälig tid är det en giltig anledning att frånträda avtalet. Det finns inom detta område inga klara direktiv eller regler om vad skälig tid eller försummelse innebär. Trots att regleringar angående förseningar finns är reglerna otydliga och behöver avgöras från fall till fall.Det föreligger vissa risker för förhandstecknaren i hänseende till det långa tidsspannet mellan förhandsavtalets ingående och upplåtelsen. Ekonomiska aspekter har uppmärksammats då till exempel köparens tidigare bostad kan sjunka i värde under tidsintervallet. Detta kan bland annat resultera i att insatsen till nyproduktionen blir lägre än förväntat. Ett sådant scenario kan även påverka bankens beslut att bevilja lån till den nya bostaden trots att köparen fortfarande är bunden till förvärv enligt förhandsavtalet.Då förhandsavtal kan tecknas flera år innan bostadsrätten ska tillträdas kan bostadsmarknaden förändras. Detta har under flera år inte varit ett problem då marknaden stigit prismässigt under en längre tid. Inte förrän nyligen, då den svenska bostadsmarknaden till viss del stagnerat har problemen uppmärksammats. I dagsläget finns inte någon direkt applicerbar och vägledande praxis som kan tillämpas på köparens rättigheter i ovan given kontext då förutsättningar på marknaden förändras. Det är endast vid försening som kraven i 5 kap 8 § BRL kan uppfyllas och ger köparen rätt att frånträda förhandsavtalet, medan en förändrad förutsättning gällande bostadsmarknaden eller lånelöfte inte kvalificeras som en giltig anledning. Det finns inget konsumentskydd gällande marknadsmässiga förändringar trots att förhandstecknaren kan försättas i en utsatt ekonomisk situation. / In connection with the purchase of new produced tenant owned apartment, an agreement is entered into at an early stage between the tenant owner ́s association and the buyers, which is called a pre-contract. A pre-contract is a binding agreement for both parties. According to Swedish law, the right to withdraw from a pre-contract is limited. However, there is no regulation regarding the market's impact. A valid reason to withdraw from the agreement in accordance with bostadsrättslagen is if the access to the tenant owned apartment does not take place in a reasonable time and that this is due to neglect of the association.The terms neglect and reasonable time have no obvious meaning in this context. The longer time span between the pre-contract and the lease agreement creates great risks for buyers of new produced tenant owned apartments. Especially the market factors are of great importance. This is because of the fluctuating housing market that can contribute to a changed market value, and the price that was agreed to in an early written pre-contract might be a different than the actually market value. In recent years, the Swedish housing market has steadily improved and therefore these problems have not been noticed. Not until recently when the Swedish housing market has stagnated, the problems have been noticed.At present, there is no applicable or guiding judgment that can be applied when changes in the housing market arise. At present, a buyer can only withdraw according to law if there has been a delay, but not because of other changed conditions. Nor is there a consumer protection that protects the buyer even though he or she can be placed in a vulnerable financial situation.

Uppsatsen ämnar utreda huruvida ett förhandsavtal anses giltigt enligt de lagstiftade kriterierna i 5 kap 3 § BRL. Rekvisitet ”beräknad tidpunkt för upplåtelse” har flertalet gånger bedömts i tingsrätterna, där bland annat ett tidsintervall på 6 månader har ansetts vara en godkänd formulering. Vidare finns det utrymme för spekulation kring hur Högsta domstolen skulle gjort sin bedömning. Vid tingsrättens bedömning refererade de till rättsfallet NJA 2016 s. 3, där Högsta domstolen uttalat att lagtextens ordalydelse är det viktigaste vid tolkning av en lagregels innebörd, men att lagregler även måste tolkas med hänsyn till andra förhållanden, såsom syftet med lagstiftningen. Detta kan framgå av doktrin, rättspraxis och förarbeten. Enligt just förarbetena så är syftet med att sätta ut en tidpunkt i förhandsavtalet att fastställa startpunkten för en ev. dröjsmålsbedömning, vilken är lagstiftad i 5 kap 8 § första stycket andra punkten BRL. Tingsrätterna har i 9 av 10 granskade fall dömt till förhandstecknarnas nackdel och därmed bedömt förhandsavtalen som giltiga. Att parterna blir bundna till förhandsavtalet i ett så tidigt skede av byggprocessen gör att förhandstecknaren utsätts för flertalet risker, som varken föreningen eller mäklaren är särskilt måna om att upplysa om.Lösningar för att stärka konsumentskyddet har bland annat presenterats i SOU 2017:31 där man föreslår införandet av en informationsskyldighet för bostadsrättsföreningen. Ytterligare lösningar har kommit från flera av byggbranschens största aktörer som skapat organisationen Trygg BRF där man gör en striktare tolkning av “beräknad tidpunkt” och menar att tidpunkten för upplåtelse ska sättas till månad och år. Branschorganisationen Mäklarsamfundet rekommenderar att man skriver ett så exakt datum som möjligt och tidsintervallet bör inte överskrida två veckor. Att i praktiken genomföra dessa förslag utmanas mot bakgrund av den finansieringsmodell som i dagsläget används vid byggprojekt. Där blir man som bostadsutvecklare hårt pressad med krav från banken för att få beviljat byggkreditiv. För att undvika risken med att behöva köpa upp osålda bostäder vid byggnadens färdigställande, binder bostadsutvecklarna tidigt upp framtida köpare genom förhandsavtal. Vidare skapar den långa byggprocessen svårigheter i att fastställa en exakt tidpunkt för upplåtelse, vilket flertalet domstolar har med i beaktning. / The thesis intends to investigate whether a pre-contract is considered valid in accordance with the statutory criteria in chapter 5, article 3 BRL. Requisition "estimated time for leasing" has been assessed several times in district courts, where, among other things, a time interval of 6 months has been considered an approved formulation. Furthermore, there is room for speculation about how the Supreme Court would make its assessment. In the district court's judgment, they referred to the NJA 2016 s. 3, where the Supreme Court stated that the wording of the statute is the most important in interpreting the meaning of a statute, but that statutory rules must also be interpreted with regard to other circumstances, such as the purpose of the legislation. This can be seen in the doctrine, case law and legislative history. According to the legislative history, the purpose of setting a time in the pre-contract is to determine the starting point for a delay assessment, which is legislated in chapter 5, article 8, first paragraph BRL. The district courts have, in 9 out of 10 cases reviewed, judged to the disadvantage of the pre-signers and thus deemed the pre-contracts to be valid. The fact that the parties become bound to the pre-contract at such an early stage of the construction process means that the pre-signer is exposed to several risks, which neither the association nor the broker is particularly keen to disclose.Solutions to strengthen consumer protection have, among other things, been presented in SOU 2017: 31 where it proposes the introduction of an information obligation for the housing association. Additional solutions have come from several of the largest players in the construction industry who created the organization Trygg BRF, where they make a stricter interpretation of the “estimated time” and believe that the time for leasing should be set to month and year. The industry organization Mäklarsamfundet recommends that you write as accurate a date as possible and the time interval should not exceed two weeks. In practice, implementing these proposals is challenged considering the financing model currently used in construction projects. There, as a housing developer, you are under pressure with demands from the bank to get a building credit. In order to avoid the risk of having to buy unsold apartments at the completion of the building, the housing developers early tie up future buyers through pre-contracts. Furthermore, the long construction process creates difficulties in determining an exact time for leasing, which is taken into account by most courts.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen har varit att analysera uppdaterad lagtext kring förhandsavtal iBostadsrättslagens 5:e kapitel. Inom uppsatsens ramar har även en kvalitativ fallstudiegenomförts utifrån tre bostadsutvecklares informationsgivning, för att se hur väl lagstiftarensintentioner stämmer överens med avtalen i praktiken. Först ges en historisk återblick kring bostadsrätten, som fick sitt inträde som upplåtelseformår 1930. Sedan beskrivs definitionen av ett förhandsavtal och vilka som är parterna i ettsådant. Vidare ges en beskrivning av den kritik som dåvarande lagstiftning fått. Kritiken hardels handlat om att det bindande avtalet som löper under en lång tidshorisont är en storekonomisk risk för konsumenten, och information kring risken har saknats. Det har ocksåfunnits ett generöst tolkningsutrymme kring lagen som bidragit till att bostadsutvecklarekunnat leverera diffusa avtalsvillkor till konsument. Ett exempel är att det inte varit tydligt hurlångt intervall för beräknad tid för upplåtelse fått vara. Många domar bevittnar även om attdomslut inte legat i linje med det ursprungliga syftet med lagtexten. Den här kritiken har letttill att en uppdatering av lagen skedde år 2023. Uppsatsen kommer i detalj att analysera den nya lagstiftningen med stöd av rättspraxis,juridisk doktrin samt litteratur. Ett exempel på krav som införts i laguppdateringen är att detinte längre är tillräckligt att endast informera om bestämmelserna, utan i många delar ska detäven säkerställas att konsument förstått innebörden av avtalet och dess villkor. Resultatet visar på att bostadsutvecklare har anpassat sina processer till den nyalagstiftningen. I många delar har företagen gjort liknande tillämpningar av lagen. I de delar avlagtexten som möjliggör en mer generös tolkning skiljer sig tillämpningarna åt, av naturligaskäl. Utifrån det som framkommit i studien går det att konstatera att de uppdateringar sombostadsutvecklare gjort, på det stora hela, ligger i linje med lagstiftarens syfte. / The purpose of this thesis has been to analyze updated legislation regarding preliminaryagreements in Chapter 5 of the Housing Ownership Act. Within the scope of the thesis, aqualitative case study has also been conducted based on the information provided by threehousing developers to assess how well the legislators' intentions align with the agreements inpractice. First, a historical overview of housing ownership is provided, which emerged as a form oftenure in 1930. Then, the definition of a preliminary agreement and the parties involved aredescribed. Furthermore, criticism of the previous legislation is addressed. This criticism hasrevolved around the fact that the binding agreement, which spans a long time horizon, poses asignificant financial risk for the consumer, and there has been a lack of information regardingit. There has also been a generous room for interpretation of the law, allowing housingdevelopers to include vague contractual terms for the consumer. For example, it has not been clear how long the interval for the estimated tenure period couldbe. Many court decisions testify that the judgments have not been in line with the originalpurpose of the legislation. This criticism led to an update of the law in 2023.The purpose of the law is to strengthen consumer protection. The thesis will analyze the newlegislation in detail, supported by legal precedents, legal doctrine, and literature. For instance,it is no longer sufficient to merely inform about the provisions; in many aspects, it must alsobe ensured that the consumer understands the meaning of the agreement and its terms. The results show that housing developers have adapted their processes to comply with thenew legislation. In many aspects, companies have implemented similar applications of thelaw. However, in parts of the legislation that allow for more generous interpretation, theapplications differ for natural reasons. Based on the findings of the study, it can be concludedthat the updates made by housing developers largely align with the legislators' intentions.

Debatten kring förhandsavtal vid nyproduktion av bostadsrätter har de senaste 2–3 åren variten het diskussion i media och i samhället. Denna debatt och problematik kring förhandsavtaluppstod i samband med att priserna på bostadsmarknaden började sjunka våren 2017.Vår uppsats kommer undersöka vilka faktorer som bidragit till att priserna på bostäderplötsligt sjönk i Sverige. Vidare kommer vi att studera hur prisnedgången på bostäder har medförhandsavtal vid nyproduktion av bostadsrätter att göra, och varför dessa avtal orsakarproblem i praktiken för bostadsköpare.En spännande undersökning av rättsläget, intervjuer och aktuella domar görs med intressantaresultat. Vi intervjuar 30 fastighetsmäklare, 2 jurister och 1 konsument som är insatta i ämnet,eller drabbade på grund av förhandsavtal.Resultatet visar att problematiken kring förhandsavtal faktiskt har ett samband medprisutvecklingen på bostadsmarknaden att göra.Det största problemet gällande dessa förhandsavtal är dock inte avtalen i sig. Utan det handlarom att lagrummen tolkas väldigt olika, och i många fall utnyttjas av byggherrarna vidutformning av sina avtal vid nyproduktion. / In the past 2-3 years, the debate on pre purchase agreements for new production ofcondominiums has been a hot discussion in the media and in the general society. This debateand the issues concerning these contracts arose when prices in the housing market began tofall in the spring of 2017.Our essay will investigate which factors that contributed to the prices of housing suddenlydropping in Sweden. Furthermore, we will study what the connection is between the pricedecline on housing and the pre purchase agreements and why these agreements causeproblems in reality for home buyers.An interesting investigation of the legal situation, interviews and current rulings are madewith interesting results. We have interviewed over 30 people who are familiar with thesubject, or have suffered as a result of these contracts.Our results show that the problem of pre purchase agreements actually has a connection withthe recent price increase in the housing market.However, the biggest problem with these contracts is not the agreements themselves. It isactually about the fact that the law principles are interpreted very differently, and in manycases are utilized by the building companies when designing their contracts for newproduction condominiums.

Bostadsinvesteringarna har tagit fart de senaste åren i Sverige. Den gynnsammaprisutvecklingen har resulterat i fler nybyggnadsinvesteringar och antaletproducerade lägenheter har varit stort. I detta marknadsläge blev det allt merattraktivt att teckna förhandsavtal på nyproducerade bostäder. När prisfallet sedankom under hösten 2017 för att därefter stagnera, har det uppstått en ökad osäkerhetpå den svenska bostadsmarknaden. I den stagnerade marknaden harbostadsutvecklarnas finansieringsmodell avseende förhandsavtalen fått störremedial uppmärksamhet. Oftast handlar det om den kritik och de brister vad gäller deförhandsavtal som tecknats och som har uppenbarat sig allt mer när marknadensvängde. Detta har gett upphov till ett ökat antal tvister mellan bostadsutvecklare ochköpare såsom konsumenter, i ett försök att häva dessa avtal. Mot denna bakgrundhar idag allt fler hushåll avvaktat med att teckna förhandsavtal, framför allt påbostadsrätter där tillträdesdatum ligger långt fram i tiden.I uppsatsen har intervjuer hållits med bostadsutvecklare i Stockholm, finansiärer ochjuridiska ombud för konsumenter för att sammanställa synen på marknaden idag vadgäller förhandsavtal för nyproducerade bostadsrätter hos olika aktörer. Vidare har enfallstudie genomförts genom en djupdykning i två olika bostadsutvecklaresaffärsmodeller och styrprocesser, för att kunna granska underliggande orsaker till atttvister med köpare har uppstått. Syftet med uppsatsen har varit att identifiera definansiella orsaker som ligger till grund för de problem som idag uppstått påmarknaden, samt ge förslag på lösningar som vidare skulle kunna undersökas iämnet. / Residential investments have increased over the past years in Sweden. Thefavorable price trend has resulted in more investments in new-construction, and thenumber of new-built apartments has been large. During this market situation, itbecame increasingly attractive to sign pre-sale agreements on newly producedcondominiums. Since the prices subsequently fell in Autumn 2017 and thereafterstagnated, there has been an increased uncertainty in the Swedish housing market.In this stagnated market, the residential housing developers’ financing models for thepre-sale agreements has received greater medial attention. Most of this attention hasbeen about criticism and shortcomings regarding the pre-sale agreements that havebeen signed and which have become increasingly appeared when the marketswung. This has led to enhanced numbers of disputes between residentialdevelopers and buyers, as an attempt to lift these agreements. Today an increasingnumber of households have been waiting to sign pre-sale agreements, especially oncondominiums where access dates are well ahead.In the paper, interviews were carried out with housing developers in Stockholm,financiers and legal representatives for consumers in order to compile the view of themarket today regarding pre-sale agreements for newly produced condominiums,from various players. In addition, a case study has been conducted to get a deepdive into two different housing developers' business models and control processes,in order to be able to examine the underlying reasons why any disputes with buyershave arisen. The purpose of the thesis has been to identify the financial causes thatunderlie the problems that have arisen in the market today, and to give suggestionsfor solutions that could further be investigated on the subject.

Hyrköp av bostäder är ett relativt nytt fenomen på den svenska bostadsmarknaden. Det finns flertalet olika modeller av hyrköp. Den modell som behandlas i uppsatsen består av att hyrköparen ingår ett hyresavtal med ett fastighetsbolag. I samband med ingåendet av hyresavtalet ingås även ett optionsavtal, vilken ger hyrköparen en rättighet, men ingen skyldighet, att senare köpa bostaden till ett förutbestämt pris. Optionsavtalet utgör således en essentiell beståndsdel av hyrköpet. Hyrköp är ingen vedertagen bostadsform, och det finns i dagsläget ingen särskild lagstiftning som reglerar densamma. Istället regleras modellen av två skilda regelverk, nämligen de regler som gäller vid hyra av bostad och de regler som gäller vid köp av bostad. Ett hyrköp består vidare av åtminstone tre olika avtal, vilka är hyresavtalet, optionsavtalet och köpeavtalet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och fastställa gällande rätt angående hyrköp, samt att jämföra gällande rätt angående hyrköp av lös egendom och hyrköp av fast egendom.  Vid en jämförelse av gällande rätt för bostäder som utgör lös egendom respektive fast egendom har framkommit att optionsavtal, som ju utgör en essentiell del av ett hyrköp, endast är giltiga när bostaden utgör lös egendom. Optionsavtal till fast egendom är således inte giltiga, vilket anses följa av den vedertagna fastighetsrättsliga principen om att utfästelser om att i framtiden överlåta fast egendom inte är giltiga. Det finns olika uppfattningar om den historiska bakgrunden till principen. Vissa hävdar att det följer av formkraven i 4 kap. 1 § jordabalken, andra att det följer av den så kallade ömsesidighetsprincipen. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att undersöka om optionsavtal till en särskild form av fast egendom, nämligen ägarlägenheter, bör vara giltiga.  Av analysen om optionsavtal till ägarlägenheter bör vara giltiga framkommer att det torde föreligga åtskilliga argument för att giltigförklara avtalen, inte minst med tanke på att formkraven för överlåtelse av bostadsrätt i 6 kap. 4 § bostadsrättslagen i sig inte anses utgöra något hinder för att giltigförklara skriftliga optionsavtal till bostadsrätter. Yttermera utgör såväl ett köp av bostadsrätt som köp av ägarlägenhet ofta en stor kapitalplacering för den enskilde. Vad som talar emot att sådana optionsavtal bör vara giltiga är att trots att principen kan anses ha en något oklar uppkomst, är den ändock vedertagen i den svenska fastighetsrätten och har upprätthållits i rättspraxis.