Hyrköp är generellt sett nyproducerade boenden som till en början hyrs ut med möjlighet till hyresgästen att förvärva boendet inom en viss tidsram till ett förbestämt pris. Uppsatsen syftar till att redogöra hur hyrköp har använts av olika fastighetsbolag och vilka utmaningar som fastighetsbolagen upplever med hyrköp i nuläget och inför framtiden.Arbetet ska även undersöka intresset för hyrköp hos unga vuxna gällande lägenheter och radhus. Kvalitativ och kvantitativ metod har använts, där den kvalitativa metoden har bestått av intervjuer genom e-postoch telefonkontakt med fastighetsbolag och hyresgästföreningen. Den kvantitativa metoden har genomförts som en webbenkät som spridits till respondenterna via sociala medier. Hyrköpsmodeller med möjlighet till att bo kvar om köpoptionen inte utnyttjas, möjligheter till att inte bo kvar samt hyrköp som innebär ett köp från första början är de typer av hyrköp fastighetsbolagen har använt sig av. Majoriteten av fastighetsbolagen som har deltagit i intervjuerna ser positivt på hyrköp. Att erbjuda hyrköp ger möjlighet till fastighetsbolagen att sälja till de som annars inte köper vilket gynnar både fastighetsbolagen och de som annars inte har möjligheter till att förvärva sitt boende.Unga vuxna anser att få möjlighet till att föst prov bo och sedan köpa det är ett stort motiv till att söka sig till en hyrköpsbostadoch ett motiv till att köpa bostaden är möjligheterna till större kontroll över bostaden. Enkätrespondenterna skattade att sannolikheten till att köpa boendet inom 4–6år om boendet varit tillfredställande till 4–5där 5 var största sannolikhet. / ease-purchase is in general newly produced housing which is initially rented out with the possibility for the tenant to acquire the accommodation within a certain time frame at a predetermined price. The purpose of this thesis is to describe how rent purchase has been used by various realestate companies and the challenges they are experiencing with lease-purchase both in the present and the future. The work will also investigate the interest in lease-purchase in young adults regarding apartments and townhouses. Qualitative and quantitative methods have been used, where the qualitative method has consisted of interviews by e-mail and phone calls with real estate companies and Hyresgästföreningen. The quantitative method has been implemented as a web survey spread to the respondents by social media. Lease-purchase models with the opportunity to stay if the option to buy is unutilized, opportunities to not stay and lease-purchase that entail a purchase from the beginning are the types of leasing-purchases the property companies haveused. Most of the real estate companies that have participated in the interviews are positive about rent leasing-purchase. Offering lease-purchase provides the opportunity for the real estate companies to sell to those who do not buy otherwise, which benefits both the property companies and those who do not have the opportunity to acquire their accommodation differently. Young adults believe that having the opportunity to set up living quarters and then buying it is a great motive for seeking a living quarter while a motive for buying their home is the possibility of more control over the residence. The survey respondents estimated that the probability of buying the accommodation within 4-6 years if the accommodation was satisfactory to 4-5 where 5 was thegreatest.

Den svenska bostadsmarknaden är i ständig utveckling och det dyker ibland upp nya alternativa boendeformer. Ett exempel på detta är införandet av ägarlägenheter 2009. En förändring som nu diskuteras i riksdagen är införandet av ett hyrköpssystem där hyreslägenheter omvandlas till hyresgästers privatägda ägarlägenheter. Införandet av en ny boendeform kan samtidigt innebära att de gällande lagarna behöver anpassas så att boendeformen passar in i det existerande systemet. I den här uppsatsen diskuteras de viktigaste förändringarna och de mest betydelsefulla ställningstaganden som behöver ske vid införandet av hyrköp i svensk rätt. De två mest betydelsefulla problemen att ta ställning till vid införandet av hyrköp är dels vilka förändringar som behöver göras i reglerna om bildandet av ägarlägenheter, eftersom de i dagsläget endast får bildas i samband med nybyggnation, dels hur hyrköp ska förhålla sig till dagens regler om köp och hyra i och med att hyrköpblir en typ av kombination av dessa. Några viktiga frågor som tas upp avseende gränsdragningen är formkraven för fastighetsköp och den löpande ersättningen som hyresgästen ska betala dels för nyttjandet, dels för köpet. Även avtalsförhållandets upphörande av olika anledningar lyfts och frågan om hur köpeskillingen ska bestämmas i ett sådant avtal som löper över en lång tid lyfts då det är av betydelse för att hitta en lösning som är lämplig för hyrköp som upplåtelseform. Ytterligare en viktig aspekt att beakta vid införandet av ett hyrköpssystem är hur hyresgästens rättsliga ställning påverkas genom övergången från hyresgäst till ägarlägenhetshavare. En sådan övergång medför viktiga förändringar för hyresgästens rätt till sin lägenhet, både på gott och ont. Eftersom det är fråga om ett förslag som diskuterats i riksdagen, men som inte har röstats igenom ännu behöver det tas ställning till hur väl införandet av ett hyrköpssystem svarar mot de intressen som riksdagen avsett att tillgodose genom den nya upplåtelseformen.

There is a housing shortage in attractive urban areas in Europe and Sweden. The waiting lists for affordable rental housing are increasing and that in turn creates pressure on owner-occupied housing. Inflated asset prices and household debt have become a major concern for policy makers. Shared ownership is a mixture of equity and debt, therefore, a mixture of owner-occupation and rental accommodation. In the UK it´s used by the non-profit sector to help households to buy their own home. In this research a shared ownership model is developed for the Swedish property market. The model is commercially viable and used to extend traditional mortgage finance. The findings suggest that the proposed model can increase household affordability and lower their exposure to the financial markets. An investor will gain a market rate of return and access a market segment different from rental housing, shared ownership is an investment in owner-occupational housing. The major drawback of the model is the relationship between the bank and the investor. The bank will require priority to the collateral which results in a complicated and inflexible model. Further research should investigate the possibility of sharing collateral which would result in a simpler and more flexible model. / Bostadsbristen i europeiska och svenska storstadsregioner har resulterat i långa köer till rimliga hyresrätter. Detta har ökar pressen på bostadsrätter och ökat hushållens skuldsättning, vilket ses som ett potentiellt hot mot ekonomin. Hybridköp av bostäder innebär att bostadskonsumenten hyr en del av bostaden och köper den andra. I Storbritannien subventioneras detta av staten för att hjälpa hushåll att köpa sin bostad. Målet med denna studie är att skapa en modell för hybridköp i Sverige. Modellen kommer att komplimentera bostadslån och drivas på kommersiella grunder. Resultatet av studien visar att konsumenten kan ökar sin köpkraft och minska exponeringen mot den finansiella marknaden. Investeringen har en marknadsmässig avkastning och ger en möjlighet att investera i bostadsrätter och småhus, ett segment som skiljer sig från hyresrätter. Den största nackdelen är att banken kommer att kräva prioritet till säkerheten som ligger i bostaden vilket resulterar i en komplicerad modell. Fortsatta studier borde utforska möjligheten att dela säkerheten mellan investeraren och banken.

Rapporten omfattar en utredning av intresset för den nya boendeformen generationsboende, som är ett flerbostadshus anpassat för att alla generationer ska kunna bo och trivas. Bostadsbrist råder på många platser i Sverige. Befolkningen åldras och behöver tillgänglighetsanpassade alternativ till att bo kvar i sitt gamla boende eller flytta in på ett boende med bara andra äldre. Unga behöver hjälp ut på bostadsmarknaden och småbarnsfamiljer behöver ett boendealternativ som kan spara dem tid. Syftet är att utreda hur ett generationsboende på bästa sätt bör utformas och målet är att ta fram ett förslag baserat på den data som samlats in. Data samlades in genom informationssökning, enkäter, djupintervjuer och studiebesök. Resultatet visade att den önskade gemenskapen med grannarna låg på 5,37 på en tiogradig skala och att det var viktigt att lägenheterna var klimateffektiva och kvadratoptimerat utformade med bra ljusinsläpp. Gemensamma utrymmen väckte stort intresse hos respondenterna men vilka typer av utrymmen som föredrogs varierade beroende på ålder. Slutligen ritades ett förslag på ett generationsboende upp baserat på resultaten. Slutsatsen är att ett generationsboende är en god idé då det fick bra respons.

Bostadspriserna har ökat signifikant under en lång period nu och på senare tid har en upplevd bostadsbrist blivit alltmer påtaglig. Medan prisutvecklingen har varit goda nyheter för många ägare har det samtidigt skapat en allt högre inträdesbarriär för förstagångsköparna, speciellt kombinerat med kreditrestriktionerna införda under 2010-talet. För att lösa detta problem har konceptet hyrköp introducerats i Sverige och det är denna studies syfte att undersöka dess egenskaper och potential. Hyrköp möjliggör för privatpersoner att skjuta upp delar eller hela förvärvet av en bostad till en avtalad tidpunkt eller intervall i framtiden och hyra fram till dess. Att äga är ekonomiskt fördelaktigt på längre sikt men i fall där intressenten inte har möjlighet att förvärva bostaden genom konventionell överlåtelse kan hyrköp appliceras. Medan det är grundtanken har många anpassningar av hyrköp utvecklats både i Sverige och utomlands. Därför är ett av målen med detta arbete att analysera och komma fram till hur en effektiv hyrköpsmodell bör vara utformad. En annan anledning till varför hyrköp är viktigt att undersöka är att det är ett nytt fenomen på den svenska bostadsmarknaden. Unik lagstiftning för hyrköp existerar inte, verksamheten befinner sig fortfarande på relativt småskalig nivå och den svenska forskningen inom området är begränsad. Metodiken för detta arbete har anpassats efter dessa förutsättningar och inneburit att fokus legat på det kvalitativa genom framför allt intervjuer med relevanta aktörer i Sverige, både inom den privata och politiska sfären. I och med att hyrköp är mer etablerat i andra länder har utövare i dessa också bidragit till arbetet. Genom att undersöka hyrköp och intervjua aktörerna som ligger bakom hyrköpsverksamheten i Sverige och sedan sätta det i dagens kontext har flera slutsatser kunnat dras. En analys av resultaten tyder på att receptet för en framgångsrik variant av hyrköp är att vara enhetlig, enkel för konsumenten att ta till sig och framför allt noggrant anpassad efter köparnas förutsättningar för sparande. Analys av resultaten indikerar dock starkt på att hyrköp i dagsläget har begränsningar i rollen som lösning till bostadsbristen för förstagångsköpare. Hyrköp som ett initiativ från de privata aktörerna kombinerat med justeringar bland kreditrestriktionerna från statligt håll framstår som ett mer effektivt tillvägagångssätt att sänka inträdeströskeln till bostadsmarknaden till en acceptabel nivå. / The housing prices have experienced a steady and significant incline during a long period and in recent times the housing shortage has turned into quite a tangible issue in the major Swedish cities. While the house price increase has made many wealthier, it has simultaneously caused an ever-rising threshold for first time home buyers, particularly when compounded with the credit regulations implemented during the last decade. With the intent of solving this issue, the concept Rent-to-Own has been introduced to Sweden and it is the purpose of this dissertation to investigate it’s properties and gauge it’s potential. Rent-to-Own allows individuals to partially or completely postpone their acquisition of a home until a predetermined interval or point in time while renting until then. Owning is financially more advantageous than renting in the mid- to long-term and it is in cases where a conventional outright purchase is not possible that Rent-to-Own is applicable. While this is the core notion, a number of adaptations have been developed both in Sweden and abroad. It is hence one of the objectives of this paper to deduce how an effective Rent-to-Own agreement should be structured. An additional reason for the relevance of this study is the fact that Rent-to-Own is a new and unfamiliar concept in Sweden. The current capacity is relatively low, specific regulations do not yet exist and Swedish research regarding the subject is finite. The methods employed for this paper have been adjusted based on these circumstances which has led to focus on a qualitative approach, primarily interviews with relevant parties, both in the private and political sphere. Considering that Rent-to-Own is a better-established matter abroad, information from providers of Rent-to-Own housing in such countries has complemented this work to a significant degree. Investigating the different forms of Rent-to-Own and interviewing real estate developers providing such acquisition options in Sweden has led to several conclusions. An analysis of the results implies that a successful variation of Rent-to-Own is uniform, comprehendible and most importantly adapted regarding the buyers’ saving capabilities. The results do also strongly indicate that Rent-to-Own in it’s current state is limited in it’s role as a mitigant of the housing shortage for first time home buyers. However, Rent-to-Own as an initiative by the corporations and companies combined with adjustments in credit regulations by the government resembles a more effective effort in lowering the entry barrier to the housing market to an adequate level.

Hyrköp av fast egendom är en relativt ny företeelse på fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebär att en hyresgäst träffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrätt. Optionsrätten innebär att hyresgästen, ”hyrköparen”, ges en rätt att inom optionstiden förvärva fastigheten i fråga. Sedan länge har fastighetsrätten i Sverige varit kringgärdat av formkrav. Formkravets primära syfte har varit att inte belasta köpare och säljare mer än nödvändigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvärv skall komma till stånd. Bakgrunden till reglerna utgörs av att det från allmän synpunkt är angeläget att avtal inte förbinds med villkor, som medför osäkerhet och oreda i äganderättsförhållanden. Det fastighetsrättsliga formkravet har medfört att utfästelser om framtida försäljning av fast egendom sedan länge varit ogiltiga i svensk rätt. Vad gäller hyrköpet innebär den optionsrätt som avtalas i samband med hyresavtalet att bostadsbolaget gör en utfästelse om framtida försäljning. Eftersom sådana utfästelser generellt anses ogiltiga utreder denna uppsats rättsverkningarna av att sådan utfästelse de facto avtalas vid ett hyrköp. Författaren ställer sig sålunda frågan huruvida hyrköpet kan ges någon rättslig relevans, om inte inom fastighetsrätten men inom andra rättsområden som aktualiseras av hyrköpet? Bakgrunden till att författaren velat utredda nämnda frågeställning utgörs av att hyrköpet tillsynes ställer förfördelad part vid en tvist utan tillämpliga regelverk för utrönandet av en specifik rättsverkan. Författaren har sålunda velat utreda gällande rätt för hyrköpet utifrån ett ”tvisteperspektiv” för att påvisa den reella situation avtalsparterna står inför vid ett hyrköp. En empiri har genomförts för att låta bostadsbolag som erbjuder hyrköp belysa de anledningar till att hyrköpsmodeller lanseras och hur lanseringen till dags dato fungerat. Författarens omfattande rättsutredning av fastighetsrätt, optionsrätt, avtalsrätt och skadeståndsrätt har tillsammans med empirin lett fram till författarens slutsatser kring hyrköpet. Författaren anser att det krävs en översyn av gällande fastighetsrätt från lagstiftarens sida. I avvaktan på lagstiftarens respons bör vidare fastighetsbolag och privatpersoner, i framtiden avstå ifrån att tillämpa modellen då hyrköpet rättsligt utgör ett i hög grad osäkert fastighetsförvärv.

<p>Hyrköp av fast egendom är en relativt ny företeelse på fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebär att en hyresgäst träffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrätt. Optionsrätten innebär att hyresgästen, ”hyrköparen”, ges en rätt att inom optionstiden förvärva fastigheten i fråga.</p><p>Sedan länge har fastighetsrätten i Sverige varit kringgärdat av formkrav. Formkravets primära syfte har varit att inte belasta köpare och säljare mer än nödvändigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvärv skall komma till stånd. Bakgrunden till reglerna utgörs av att det från allmän synpunkt är angeläget att avtal inte förbinds med villkor, som medför osäkerhet och oreda i äganderättsförhållanden.</p><p>Det fastighetsrättsliga formkravet har medfört att utfästelser om framtida försäljning av fast egendom sedan länge varit ogiltiga i svensk rätt. Vad gäller hyrköpet innebär den optionsrätt som avtalas i samband med hyresavtalet att bostadsbolaget gör en utfästelse om framtida försäljning. Eftersom sådana utfästelser generellt anses ogiltiga utreder denna uppsats rättsverkningarna av att sådan utfästelse de facto avtalas vid ett hyrköp. Författaren ställer sig sålunda frågan huruvida hyrköpet kan ges någon rättslig relevans, om inte inom fastighetsrätten men inom andra rättsområden som aktualiseras av hyrköpet? Bakgrunden till att författaren velat utredda nämnda frågeställning utgörs av att hyrköpet tillsynes ställer förfördelad part vid en tvist utan tillämpliga regelverk för utrönandet av en specifik rättsverkan. Författaren har sålunda velat utreda gällande rätt för hyrköpet utifrån ett ”tvisteperspektiv” för att påvisa den reella situation avtalsparterna står inför vid ett hyrköp.</p><p>En empiri har genomförts för att låta bostadsbolag som erbjuder hyrköp belysa de anledningar till att hyrköpsmodeller lanseras och hur lanseringen till dags dato fungerat.</p><p>Författarens omfattande rättsutredning av fastighetsrätt, optionsrätt, avtalsrätt och skadeståndsrätt har tillsammans med empirin lett fram till författarens slutsatser kring hyrköpet. Författaren anser att det krävs en översyn av gällande fastighetsrätt från lagstiftarens sida. I avvaktan på lagstiftarens respons bör vidare fastighetsbolag och privatpersoner, i framtiden avstå ifrån att tillämpa modellen då hyrköpet rättsligt utgör ett i hög grad osäkert fastighetsförvärv.</p>

Hyrköp av fastigheter är en ny modell av boende som tillämpas alltmer av bostadsbolag i Sverige, vilket innebär att den boende får möjlighet att fortsätta hyra eller köpa sin bostad under en bestämd optionstid för ett avtalat optionspris (Sorling, 2009). Denna uppsats är en fallstudie för ett eventuellt införande av hyrköp som innebär ombildning från hyresrätter till bostadsrätter för en hyresfastighet i Gnesta, som ägs av det kommunala bostadsbolaget Gnestahem. Bakgrunden till fallstudien är att Gnesta kommun vill utreda möjligheten för framtida bostadsägande för hushåll med mindre ekonomiska förutsättningar i kommunen. Tidigare studier har visat att ombildning kan bidra med ett ökat social kapital för de boende i ett bostadsområde (Klingborg &amp; Werner, 2011). Fallstudien baseras på en fastighetsvärdering av hyresfastigheten efter en planerad stambytesrenovering som ska vara färdigställd år 2021. Tre olika scenarier med olika inflations-, avkastnings- och kalkylräntenivåer har fastställts vid tillämpning av kassaflödesmetoden. Köpoptionerna av lägenheterna har jämförts med hyresgästernas möjligheter till sparande av kontantinsats utgörande 15 % och 25 % av optionsvärdet för framtida bolån, samt i relation till disponibel hushållsinkomst och ålder för hushållet. Upplåtelseformen andelsägarmetoden har också analyserats som ett förslag på alternativ till hyrköp och ombildning.  Slutsatsen av fallstudiens resultat är att en köpoption med en tio-årig optionstid föredras att tillämpas vid införande av hyrköp för att ge alla hushållen i fastigheten de största möjligheterna till sparande av kontantinsats, vilket visas i bilaga 17–19. Det är osäkert vad de totala boendekostnaderna uppgår till vid en ombildning, då dessa baseras på den ekonomiska situationen för varje hushåll och rådande konjunkturen på bostadsmarknaden. De boende kan också erhålla vinster om lägenheterna säljs vidare, eftersom köpeskillingen vid ombildning baseras på värdet som hyreslägenhet och inte värdet som bostadsrätt.  Den mest betydelsefulla rekommendationen för framtida studier är att undersöka efterfrågan hos de boende i fastigheten om ombildning. Om hyrköp med ombildning ska införas av fastigheten är det viktigt att Gnestahem har kännedom om exakt vilka hushåll som har råd och är intresserade att förvärva sina lägenheter.  Eftersom det krävs minst 2/3 av de boende som vill ombilda fastigheten kan detta vara avgörande. / Lease-purchase of real estate is a new model of accommodation which is increasingly applied by housing companies in Sweden. The model is based on that the tenant gets the opportunity to either continue to rent or purchase his residence, within a fixed time period for a set option price (Sorling, 2009). This master thesis is a case study about an eventual introduction of lease-purchase which entails conversion from rental apartments to tenant-owned housing for a rental property in Gnesta, which is owned by the public housing company Gnestahem. The background of the case study is that Gnesta municipality wants to investigate the opportunities for future home ownership for households within the municipality with less economic means. Previous studies indicate that conversion of properties can increase social capital between the tenants in a housing area (Klingborg &amp; Werner, 2011). The case study is based on a property valuation of the rental property after an intended pipe renovation with the completion set to year 2021. Three different scenarios with different inflation, yield and discount rates have been measured by using the discounted cash flow method. The options for purchasing the apartments has been compared with the tenants’ opportunities to save money for using as payment in cash for either 15 % or 25 % of the option value. The subscribed future mortgage is measured in relation to age and disposable income for the household. The shareholdership method has also been analysed as an alternative to lease-purchase and conversion.  The conclusion of the results is that an option-time of ten years is preferred since it can be applied upon introducing lease-purchase to give all tenants’ best opportunities to save money, as shown in the appendix 17-19. It is uncertain what amount the total housing costs will be after conversion of the property, since these are based on the economic situation of each household and the current conditions on the real estate market. The tenants can obtain profits in case their apartments are sold, since the tenant bought it at the rental value, not the actual market value.  The most crucial recommendation for future studies are implementation of an analysis about the demand for the tenants in the property regarding conversion. If lease-purchase should be introduced for the property, it is important that Gnestahem has knowledge of which households that can afford and have interest in purchasing their apartments. The information is crucial since it is required that at least 2/3 of the tenants’ desires to make such property conversion.

Hyrköp av fastigheter är en ny modell av boende som tillämpas alltmer av bostadsbolag i Sverige, vilket innebär att den boende får möjlighet att fortsätta hyra eller köpa sin bostad under en bestämd optionstid för ett avtalat optionspris (Sorling, 2009). Denna uppsats är en fallstudie för ett eventuellt införande av hyrköp som innebär ombildning från hyresrätter till bostadsrätter för en hyresfastighet i Gnesta, som ägs av det kommunala bostadsbolaget Gnestahem. Bakgrunden till fallstudien är att Gnesta kommun vill utreda möjligheten för framtida bostadsägande för hushåll med mindre ekonomiska förutsättningar i kommunen. Tidigare studier har visat att ombildning kan bidra med ett ökat social kapital för de boende i ett bostadsområde (Klingborg &amp; Werner, 2011). Fallstudien baseras på en fastighetsvärdering av hyresfastigheten efter en planerad stambytesrenovering som ska vara färdigställd år 2021. Tre olika scenarier med olika inflations-, avkastnings- och kalkylräntenivåer har fastställts vid tillämpning av kassaflödesmetoden. Köpoptionerna av lägenheterna har jämförts med hyresgästernas möjligheter till sparande av kontantinsats utgörande 15 % och 25 % av optionsvärdet för framtida bolån, samt i relation till disponibel hushållsinkomst och ålder för hushållet. Upplåtelseformen andelsägarmetoden har också analyserats som ett förslag på alternativ till hyrköp och ombildning.Slutsatsen av fallstudiens resultat är att en köpoption med en tio-årig optionstid föredras att tillämpas vid införande av hyrköp för att ge alla hushållen i fastigheten de största möjligheterna till sparande av kontantinsats, vilket visas i bilaga 17–19. Det är osäkert vad de totala boendekostnaderna uppgår till vid en ombildning, då dessa baseras på den ekonomiska situationen för varje hushåll och rådande konjunkturen på bostadsmarknaden. De boende kan också erhålla vinster om lägenheterna säljs vidare, eftersom köpeskillingen vid ombildning baseras på värdet som hyreslägenhet och inte värdet som bostadsrätt.Den mest betydelsefulla rekommendationen för framtida studier är att undersöka efterfrågan hos de boende i fastigheten om ombildning. Om hyrköp med ombildning ska införas av fastigheten är det viktigt att Gnestahem har kännedom om exakt vilka hushåll som har råd och är intresserade att förvärva sina lägenheter. Eftersom det krävs minst 2/3 av de boende som vill ombilda fastigheten kan detta vara avgörande. / Lease-purchase of real estate is a new model of accommodation which is increasingly applied by housing companies in Sweden. The model is based on that the tenant gets the opportunity to either continue to rent or purchase his residence, within a fixed time period for a set option price (Sorling, 2009). This master thesis is a case study about an eventual introduction of lease-purchase which entails conversion from rental apartments to tenant-owned housing for a rental property in Gnesta, which is owned by the public housing company Gnestahem. The background of the case study is that Gnesta municipality wants to investigate the opportunities for future home ownership for households within the municipality with less economic means. Previous studies indicate that conversion of properties can increase social capital between the tenants in a housing area (Klingborg &amp; Werner, 2011). The case study is based on a property valuation of the rental property after an intended pipe renovation with the completion set to year 2021. Three different scenarios with different inflation, yield and discount rates have been measured by using the discounted cash flow method. The options for purchasing the apartments has been compared with the tenants’ opportunities to save money for using as payment in cash for either 15 % or 25 % of the option value. The subscribed future mortgage is measured in relation to age and disposable income for the household. The shareholdership method has also been analysed as an alternative to lease-purchase and conversion.The conclusion of the results is that an option-time of ten years is preferred since it can be applied upon introducing lease-purchase to give all tenants’ best opportunities to save money, as shown in the appendix 17-19. It is uncertain what amount the total housing costs will be after conversion of the property, since these are based on the economic situation of each household and the current conditions on the real estate market. The tenants can obtain profits in case their apartments are sold, since the tenant bought it at the rental value, not the actual market value.The most crucial recommendation for future studies are implementation of an analysis about the demand for the tenants in the property regarding conversion. If lease-purchase should be introduced for the property, it is important that Gnestahem has knowledge of which households that can afford and have interest in purchasing their apartments. The information is crucial since it is required that at least 2/3 of the tenants’ desires to make such property conversion.

Hyrköp av bostäder är ett relativt nytt fenomen på den svenska bostadsmarknaden. Det finns flertalet olika modeller av hyrköp. Den modell som behandlas i uppsatsen består av att hyrköparen ingår ett hyresavtal med ett fastighetsbolag. I samband med ingåendet av hyresavtalet ingås även ett optionsavtal, vilken ger hyrköparen en rättighet, men ingen skyldighet, att senare köpa bostaden till ett förutbestämt pris. Optionsavtalet utgör således en essentiell beståndsdel av hyrköpet. Hyrköp är ingen vedertagen bostadsform, och det finns i dagsläget ingen särskild lagstiftning som reglerar densamma. Istället regleras modellen av två skilda regelverk, nämligen de regler som gäller vid hyra av bostad och de regler som gäller vid köp av bostad. Ett hyrköp består vidare av åtminstone tre olika avtal, vilka är hyresavtalet, optionsavtalet och köpeavtalet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och fastställa gällande rätt angående hyrköp, samt att jämföra gällande rätt angående hyrköp av lös egendom och hyrköp av fast egendom.  Vid en jämförelse av gällande rätt för bostäder som utgör lös egendom respektive fast egendom har framkommit att optionsavtal, som ju utgör en essentiell del av ett hyrköp, endast är giltiga när bostaden utgör lös egendom. Optionsavtal till fast egendom är således inte giltiga, vilket anses följa av den vedertagna fastighetsrättsliga principen om att utfästelser om att i framtiden överlåta fast egendom inte är giltiga. Det finns olika uppfattningar om den historiska bakgrunden till principen. Vissa hävdar att det följer av formkraven i 4 kap. 1 § jordabalken, andra att det följer av den så kallade ömsesidighetsprincipen. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att undersöka om optionsavtal till en särskild form av fast egendom, nämligen ägarlägenheter, bör vara giltiga.  Av analysen om optionsavtal till ägarlägenheter bör vara giltiga framkommer att det torde föreligga åtskilliga argument för att giltigförklara avtalen, inte minst med tanke på att formkraven för överlåtelse av bostadsrätt i 6 kap. 4 § bostadsrättslagen i sig inte anses utgöra något hinder för att giltigförklara skriftliga optionsavtal till bostadsrätter. Yttermera utgör såväl ett köp av bostadsrätt som köp av ägarlägenhet ofta en stor kapitalplacering för den enskilde. Vad som talar emot att sådana optionsavtal bör vara giltiga är att trots att principen kan anses ha en något oklar uppkomst, är den ändock vedertagen i den svenska fastighetsrätten och har upprätthållits i rättspraxis.