Syftet med uppsatsen har varit att analysera uppdaterad lagtext kring förhandsavtal iBostadsrättslagens 5:e kapitel. Inom uppsatsens ramar har även en kvalitativ fallstudiegenomförts utifrån tre bostadsutvecklares informationsgivning, för att se hur väl lagstiftarensintentioner stämmer överens med avtalen i praktiken. Först ges en historisk återblick kring bostadsrätten, som fick sitt inträde som upplåtelseformår 1930. Sedan beskrivs definitionen av ett förhandsavtal och vilka som är parterna i ettsådant. Vidare ges en beskrivning av den kritik som dåvarande lagstiftning fått. Kritiken hardels handlat om att det bindande avtalet som löper under en lång tidshorisont är en storekonomisk risk för konsumenten, och information kring risken har saknats. Det har ocksåfunnits ett generöst tolkningsutrymme kring lagen som bidragit till att bostadsutvecklarekunnat leverera diffusa avtalsvillkor till konsument. Ett exempel är att det inte varit tydligt hurlångt intervall för beräknad tid för upplåtelse fått vara. Många domar bevittnar även om attdomslut inte legat i linje med det ursprungliga syftet med lagtexten. Den här kritiken har letttill att en uppdatering av lagen skedde år 2023. Uppsatsen kommer i detalj att analysera den nya lagstiftningen med stöd av rättspraxis,juridisk doktrin samt litteratur. Ett exempel på krav som införts i laguppdateringen är att detinte längre är tillräckligt att endast informera om bestämmelserna, utan i många delar ska detäven säkerställas att konsument förstått innebörden av avtalet och dess villkor. Resultatet visar på att bostadsutvecklare har anpassat sina processer till den nyalagstiftningen. I många delar har företagen gjort liknande tillämpningar av lagen. I de delar avlagtexten som möjliggör en mer generös tolkning skiljer sig tillämpningarna åt, av naturligaskäl. Utifrån det som framkommit i studien går det att konstatera att de uppdateringar sombostadsutvecklare gjort, på det stora hela, ligger i linje med lagstiftarens syfte. / The purpose of this thesis has been to analyze updated legislation regarding preliminaryagreements in Chapter 5 of the Housing Ownership Act. Within the scope of the thesis, aqualitative case study has also been conducted based on the information provided by threehousing developers to assess how well the legislators' intentions align with the agreements inpractice. First, a historical overview of housing ownership is provided, which emerged as a form oftenure in 1930. Then, the definition of a preliminary agreement and the parties involved aredescribed. Furthermore, criticism of the previous legislation is addressed. This criticism hasrevolved around the fact that the binding agreement, which spans a long time horizon, poses asignificant financial risk for the consumer, and there has been a lack of information regardingit. There has also been a generous room for interpretation of the law, allowing housingdevelopers to include vague contractual terms for the consumer. For example, it has not been clear how long the interval for the estimated tenure period couldbe. Many court decisions testify that the judgments have not been in line with the originalpurpose of the legislation. This criticism led to an update of the law in 2023.The purpose of the law is to strengthen consumer protection. The thesis will analyze the newlegislation in detail, supported by legal precedents, legal doctrine, and literature. For instance,it is no longer sufficient to merely inform about the provisions; in many aspects, it must alsobe ensured that the consumer understands the meaning of the agreement and its terms. The results show that housing developers have adapted their processes to comply with thenew legislation. In many aspects, companies have implemented similar applications of thelaw. However, in parts of the legislation that allow for more generous interpretation, theapplications differ for natural reasons. Based on the findings of the study, it can be concludedthat the updates made by housing developers largely align with the legislators' intentions.

Bostadsinvesteringarna har tagit fart de senaste åren i Sverige. Den gynnsammaprisutvecklingen har resulterat i fler nybyggnadsinvesteringar och antaletproducerade lägenheter har varit stort. I detta marknadsläge blev det allt merattraktivt att teckna förhandsavtal på nyproducerade bostäder. När prisfallet sedankom under hösten 2017 för att därefter stagnera, har det uppstått en ökad osäkerhetpå den svenska bostadsmarknaden. I den stagnerade marknaden harbostadsutvecklarnas finansieringsmodell avseende förhandsavtalen fått störremedial uppmärksamhet. Oftast handlar det om den kritik och de brister vad gäller deförhandsavtal som tecknats och som har uppenbarat sig allt mer när marknadensvängde. Detta har gett upphov till ett ökat antal tvister mellan bostadsutvecklare ochköpare såsom konsumenter, i ett försök att häva dessa avtal. Mot denna bakgrundhar idag allt fler hushåll avvaktat med att teckna förhandsavtal, framför allt påbostadsrätter där tillträdesdatum ligger långt fram i tiden.I uppsatsen har intervjuer hållits med bostadsutvecklare i Stockholm, finansiärer ochjuridiska ombud för konsumenter för att sammanställa synen på marknaden idag vadgäller förhandsavtal för nyproducerade bostadsrätter hos olika aktörer. Vidare har enfallstudie genomförts genom en djupdykning i två olika bostadsutvecklaresaffärsmodeller och styrprocesser, för att kunna granska underliggande orsaker till atttvister med köpare har uppstått. Syftet med uppsatsen har varit att identifiera definansiella orsaker som ligger till grund för de problem som idag uppstått påmarknaden, samt ge förslag på lösningar som vidare skulle kunna undersökas iämnet. / Residential investments have increased over the past years in Sweden. Thefavorable price trend has resulted in more investments in new-construction, and thenumber of new-built apartments has been large. During this market situation, itbecame increasingly attractive to sign pre-sale agreements on newly producedcondominiums. Since the prices subsequently fell in Autumn 2017 and thereafterstagnated, there has been an increased uncertainty in the Swedish housing market.In this stagnated market, the residential housing developers’ financing models for thepre-sale agreements has received greater medial attention. Most of this attention hasbeen about criticism and shortcomings regarding the pre-sale agreements that havebeen signed and which have become increasingly appeared when the marketswung. This has led to enhanced numbers of disputes between residentialdevelopers and buyers, as an attempt to lift these agreements. Today an increasingnumber of households have been waiting to sign pre-sale agreements, especially oncondominiums where access dates are well ahead.In the paper, interviews were carried out with housing developers in Stockholm,financiers and legal representatives for consumers in order to compile the view of themarket today regarding pre-sale agreements for newly produced condominiums,from various players. In addition, a case study has been conducted to get a deepdive into two different housing developers' business models and control processes,in order to be able to examine the underlying reasons why any disputes with buyershave arisen. The purpose of the thesis has been to identify the financial causes thatunderlie the problems that have arisen in the market today, and to give suggestionsfor solutions that could further be investigated on the subject.