Problem: I takt med högre politiska målsättningar kring klimat- och miljöfrågor samt ökade krav från samhället tvingas allt fler företag att ställa om sin verksamhet till att bli mer miljövänlig. Detta kan förklaras med institutionell teori och legitimitetsteori. För att genomföra den gröna omställningen på ett konkurrenskraftigt sätt krävs innovativa entreprenörer som skapar nya metoder, processer och rutiner. Ett led i detta är att utveckla och förnya kapitalanskaffningsmetoder för finansiering av den gröna omställningen. Det finns sparsamt med studier som beskriver en nyskapande process i en etablerad verk-samhet utifrån ett perspektiv av institutionellt entreprenörskap. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utfärdandet av gröna obligationer som finansieringsmetod, som en nyskapande process i en etablerad organisation. Metod: Detta görs genom en fallstudie på LKAB som var först i världen i sin bransch att emittera gröna obligationer i syfte att finansiera en grön omställning. Empirin inhämtas genom intervjuer med de centrala aktörerna i processen. Resultat: Resultatet besvarar frågan om huruvida organisationer eller aktörer kan förnya sig och vara innovativa om deras handlingar bestäms och begränsas av den institutionella miljön som de vill förändra, samt om denna process är institutionellt entreprenörskap.  Resultatet beskriver processens olika steg och identifierar viktiga händelser, svårigheter och lärdomar i och av processen att emittera gröna obligationer. Slutsatser: Slutsatserna visar att en process att emittera gröna obligationer kräver resurser i termer av tid och kompetens. Det är avgörande med ett välfungerande tvärfunktionellt samarbete och vikten av att känna sin egen verksamhet samt kommunikativ förmåga betonas. Lärdomar från processen är att ett lyckat resultat underlättas av ett bra case och ett starkt internt stöd. Externt tryck från politik och samhälle skapar legitimitet och trovärdighet i processen. / Problem: In step with higher political goals regarding climate and environmental issues and increased demands from society, more and more companies are forced to change their operations to become more environmentally friendly. This can be explained by institutional theory and legitimacy theory. Implementing the green transition in a competitive way requires innovative entrepreneurs who create new methods, processes and routines. One part of this is to develop and renew capital raising methods for financing the green transition. There are few studies that describe an innovative process in an established business from a perspective of institutional entrepreneurship. Aim: The aim of this study is to describe and analyse the issuance of green bonds as a financing method, as an innovative process in an established organization. Method: This is done through a case study at LKAB, which was the first in the world in its industry to issue green bonds in order to finance a green transition. The empirical data is obtained through interviews with the key actors in the process. Results: The result answers the question of whether organizations or actors can innovate and be innovative if their actions are determined and limited by the institutional environment they want to change, and whether this process is institutional entrepreneurship. The result describes the various steps in the process and identify important events, difficulties and lessons learned in and of the process of issuing green bonds. Conclusions: The conclusions show, among other things, that a process of issuing green bonds requires resources in terms of time and expertise. It is crucial to have a well-functioning cross-functional collaboration and the importance of knowing one's own business and communicative ability is emphasized. Lessons from the process are that a successful result is facilitated by a good case and strong internal support. External pressure from politics and society creates legitimacy and credibility in the process.

The climate change is one of the biggest challenges that the world is facing today. Largely the global emissions are caused by economic activities which means that it is necessary that capital is used for investments in sustainable solutions. One “approach” for companies to finance sustainable “solutions” is through green bonds. The market for green bonds has experienced strong growth since the first issue. However, there is a risk that market developments will slow down due to a lack of trust in the financial instrument. This is because of that issuers tend to avoid demonstrating the environmental benefits and how the financing through green bonds is used. The purpose of this study is to explain how Swedish real estate companies that are issuing green bonds use the financing and how this is made public. The study will contribute to increased transparency between Swedish real estate companies and their stakeholders when issuing green bonds. To answer the purpose of the study, a qualitative research method has been applied. The qualitative method has been carried out through semi-structured interviews. In the study, six interviews were conducted with people from listed Swedish real estate companies that have issued green bonds. The theories on which the study is based are the theory of legitimacy and the stakeholder theory.  The empirical data has shown that all real estate companies in the study primarily use the financing to environmentally certify the existing property portfolio. The financing is also used for investments in energy efficiency of properties. Common to the respondents is that their green framework was established with the support of the voluntary guidelines GBP, which then were reviewed externally. The real estate companies' green framework includes the purposes for which the payments from the green bonds may be used. The publication of the use usually takes place in connection with the real estate companies' accounting reports, not least in investor and financial reports. The result of the study shows that there is a divided opinion among the respondents how transparent actors in the Swedish real estate market are when it comes to publication. Those who are skeptical about transparency believe that the demonstration of the ecological climate footprint and the quality of the publication vary in the market. The respondents who are positive about the transparency attribute this to the fact that players in the Swedish real estate market uses green frameworks. / En av de största utmaningarna som världen står inför idag är klimatförändringarna. Till stor del orsakas de globala utsläppen av ekonomiska aktiviteter, vilket medför att det är nödvändigt att kapital förflyttas till hållbara investeringar. Ett tillvägagångsätt för företag att finansiera hållbara investeringar är genom gröna obligationslån. Den gröna obligationsmarknaden har genomgått en kraftig tillväxt sedan start men bristande förtroende riskerar att bromsa utvecklingen. Detta beror på att emittenter tenderar att undvika att påvisa den miljömässiga nyttan samt hur finansieringen genom gröna obligationer nyttjas. Syftet med denna studie är att förklara hur svenska fastighetsbolag som emitterar gröna obligationer nyttjar finansieringen samt hur detta offentliggörs. Studien ska bidra till en ökad transparens mellan svenska fastighetsbolag och dess intressenter vid emittering av gröna obligationer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats. Detta har utförts genom semistrukturerade intervjuer. I studien genomfördes sex intervjuer med personer från börsnoterade svenska fastighetsbolag som har emitterat gröna obligationer. Teorier som används i studien är legitimitetsteorin och stakeholder teorin. Studiens resultat visar att fastighetsbolagen främst nyttjar finansieringen till att miljöcertifiera det befintliga fastighetsbeståndet. Finansieringen nyttjas även till investeringar i energieffektivisering av fastigheter. Gemensamt för respondenterna är att deras gröna ramverk upprättats med stöd av de frivilliga riktlinjerna i GBP, som granskats externt. De gröna ramverken innefattar vilka ändamål som inbetalningarna från de gröna obligationerna får nyttjas till. Offentliggörandet av nyttjandet sker vanligtvis i samband med fastighetsbolagens redovisningsrapporter, inte minst i investerar- samt finansiella rapporter. Det råder en delad mening bland respondenterna hur transparenta aktörer på den svenska fastighetsmarknaden är vid offentliggörandet. De som är skeptiska till transparensen menar att påvisandet av det ekologiska klimatavtrycket samt kvaliteten vid offentliggörandet, varierar på marknaden. Respondenterna som är positiva till transparensen hänför detta till att aktörer på den svenska fastighetsmarknaden använder gröna ramverk.

BAKGRUND: Klimathotet påverkar vår vardag i större utsträckning än tidigare och driver på mycket av utvecklingen i dagens samhälle. Fastighetsbranschen står för cirka en femtedel av de totala utsläppen av fossila bränslen och 40 procent av energiförbrukningen i Sverige och har därför ett stort ansvar att driva på den gröna omställningen. Ett stort steg mot en grönare framtid i branschen togs i och med lanseringen av EU:s taxonomiförordning i juni 2020. Den har för avsikt att skapa en mer centraliserad definition av begreppet hållbarhet och att skapa gemensamma riktlinjer kring hur hållbarhetsarbetet ska bedrivas i EU:s medlemsländer. Än så länge handlar mycket om att öka transparensen inom hållbarhetsarbetet vilket ställer krav på företagen att förbättra och förtydliga sin rapportering kring hur de jobbar mot en grönare framtid. Taxonomin är inte komplett än och alla delar är inte obligatoriska så vi har bara sett början på dess effekter på fastighetsbranschen. Den som har gett oss uppdraget att skriva den här uppsatsen är Tomas Nord som är forskare inom samhällsbyggnad på RISE Research Institute of Sweden  SYFTE: Syftet med studien är att analysera relationen mellan fastighets- och banksektorns miljömässiga hållbarhetsarbete. Studien ska studera hur hållbarhetsarbetet bidrar till en grönare framtid, hur det har påverkats av EU:s taxonomiförordning, och hur arbetet påverkas av lågkonjunkturen. Studien är en fortsättning på en uppsats som skrevs för tre år sedan och den här studiens fokus ligger på att följa upp taxonomins påverkan på hållbarhetsarbetet.  GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter kopplade till fastighetsbranschen och grön finansiering. Utöver intervjuerna har vi även läst mängder av relevant litteratur kring ämnet för att förstå grunderna och teorierna bakom respondenternas svar. Utifrån intervjuerna och litteraturstudierna har vi kunnat göra en analys och sedan dragit en slutsats kring hur branschen jobbar med hållbarhetsfrågor och hur taxonomin har påverkat under de tre åren som den har funnits.  SLUTSATS: Studiens slutsats är att grönt är vägen framåt för fastighetsbranschen trots utmaningar i det ekonomiska klimatet. Taxonomin behöver slutföras och skärpas för att göra verklig skillnad. Renovering av det befintliga fastighetsbeståndet krävs för att nå klimatmålen. Anpassningar av rapporteringskrav efter företagens storlek kan underlätta för alla aktörer. Greenwashing har minskat, men ytterligare åtgärder behövs. Den gröna finansieringsmarknaden är stabil och kan bli ännu mer attraktiv med fortsatta regulatoriska utvecklingar. / BACKGROUND: The threat of climate change is affecting our daily lives to a greater extent than ever before and driving much of the development in today's society. The real estate industry accounts for approximately one-fifth of Sweden's total emissions of fossil fuels and 40 percent of energy consumption, thus bearing significant responsibility for driving the green transition. A major step towards a greener future in the industry was taken with the launch of the EU Taxonomy Regulation in June 2020. Its intention is to create a more centralized definition of sustainability and establish common guidelines on how sustainability work should be conducted in EU member states. Currently, much of the focus is on increasing transparency in sustainability efforts, placing demands on companies to improve and clarify their reporting on their progress towards a greener future. The taxonomy is not yet complete, and not all components are mandatory, so we have only seen the beginning of its effects on the real estate industry. The person who gave the task of writing this essay is Tomas Nord, a researcher in urban development at RISE Research Institute of Sweden.  OBJECTIVE: The aim of this study is to analyze the relationship between the real estate and banking sectors' environmental sustainability efforts. The study will examine how sustainability work contributes to a greener future, how it has been influenced by the EU Taxonomy Regulation, and how the work is impacted by the economic downturn. This study is a continuation of a thesis written three years ago, with a specific focus on following up on the taxonomy's impact on sustainability efforts.  METHOD: The study has been conducted through qualitative semi-structured interviews with twelve respondents connected to the real estate industry and green financing. In addition to the interviews, we have extensively reviewed relevant literature on the subject to understand the foundations and theories behind the respondents' answers. Based on the interviews and literature review, we have conducted an analysis and drawn conclusions regarding how the industry addresses sustainability issues and how the taxonomy has influenced it during its three-year existence.  CONCLUSION: The study's conclusion is that green is the way forward for the real estate industry despite challenges in the economic climate. The taxonomy needs to be completed and strengthened to make a real difference. Renovation of existing real estate stock is required to achieve climate goals. Adjusting reporting requirements based on company size can facilitate engagement for all stakeholders. Greenwashing has decreased, but further measures are necessary. The green financing market is stable and can become even more attractive with continued regulatory developments.

During the past years sustainability within the Swedish real estate financing market has experienced remarkable growth. Continued progress is predicted as new EU regulations, the EU Taxonomy, will be implemented. The objective of establishing a unanimous green classification system is needed to direct investments towards environmentally sustainable projects. The real estate sector’s vital role of mitigating and adapting to a sustainable development induces us to study the structure of the green financing market within the real estate sector, and the implications that the expected development will have for the involved parties. This thesis examines annual reports from the ten largest listed real estate companies in Sweden and interviews key participants that possess roles within the green real estate financing market with the aim of uncovering incentives for Swedish real estate companies to issue green debt, and to provide inputs on how green financing can develop in the future.  Corporate behavioural and corporate finance theories such as the concept of corporate social responsibility, stakeholder theory, legitimacy theory and pecking order theory have been used to analyse the empirical findings. It can be concluded that incentives to be active in the green real estate financing market can be explained by financial factors as the most prominent reason but also the will of legitimising a company’s business practises. It can be concluded that there is no consensus regarding what is considered to be green today on a company level, but further developments of the EU Taxonomy are promising. Finally, stakeholders believe that the green aspect of real estate will over time become the new norm and gradually be replaced by the notion of a brown aspect deviating from the new norm. / Under de senaste åren har hållbarhet inom den svenska fastighetsfinansieringssektorn haft en anmärkningsvärd tillväxt. Fortsatta framsteg förutspås när nya EU-regler, EU Taxonomin, kommer att implementeras. Målet att upprätta ett enhälligt grönt klassificeringssystem behövs för att rikta investeringar mot miljömässigt hållbara projekt. Fastighetssektorns avgörande roll att begränsa och anpassa sig till en hållbar utveckling föranleder oss att studera strukturen på den gröna finansieringsmarknaden inom fastighetssektorn, och vilka konsekvenser den förväntade utvecklingen kommer att få för de inblandade parterna.  Det här examensarbetet undersöker årsredovisningar från de tio största börsnoterade fastighetsbolagen i Sverige samt intervjuar nyckelpersoner som besitter positioner inom den grönafastighetsfinansieringssektorn. Syftet är att utröna vilka incitament svenska fastighetsbolag har för att emittera gröna obligationer och att bidra med synpunkter om hur den hållbara utvecklingen inom fastighetssektorn kan utvecklas i framtiden. Teorier om företagsbeteende och företagsfinansiering så som konceptet om företags samhällsansvar, intressentteori, legitimitetsteori och hackordningteori har använts för att analysera de empiriska resultaten. Man kan dra slutsatsen att incitamenten att vara aktiv på den gröna fastighetsfinansieringsmarknaden kan förklaras av finansiella faktorer som mest framträdande orsaken men också av viljan att legitimera ett företags affärsutövande. Man kan också dra slutsatsen att det inte finns någon konsensus om vad som anses vara grönt idag på företagsnivå, men vidareutvecklingen av EU-Taxonomin är lovande. Slutligen tror intressenter att den gröna aspekten av fastigheter med tiden kommer att bli den nya normen och gradvis ersättas av föreställningen om en brun aspekt som avviker från den nya normen.

BAKGRUND: Ökade växthusgasutsläpp och större klimatpåverkan speglar dagens samhälle allt mer. Bygg-och anläggningssektorn står idag för en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkan och är en bransch som behöver ta steg framåt för att minimera den. Ett instrument som har använts för att motivera och skapa finansiella samt klimatmässiga fördelar för projekt som kan visa på en lägre klimatpåverkan är grön finansiering. Grön finansiering bygger på att projekt kan påvisa en mindre klimatpåverkan för att kunna ta del av de finansiella fördelar det skulle innebära. Dock har tidigare forskning runt ämnet visat att detta bortses av investerare och beslutsfattare av olika orsaker trots att klimatdebatten blir allt mer tydlig. Avsaknad av tydliga regelverk, standarder eller policyer lyfts av tidigare forskning samtidigt som hot kan anas i form av för hårda åtstramningar. En analys av bygg-och anläggningssektorns syn på grön finansiering och gröna projekt och vad marknaden behöver för att i framtiden kunna vara finansiellt hållbar är någonting som behövs för att marknaden ska kunna ta steg framåt. SYFTE: Syftet med studien är att analysera de finansiella fördelarna och riskerna som grön finansiering medför. Utifrån en analys av grön finansiering inom ramen för bygg-och anläggningssektorn kommer sedan förslag till sätt marknaden kan utvecklas på att föreslås utifrån ett finansiellt perspektiv. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med respondenter kopplade till bygg-och anläggningsbranschen samt grön finansiering. Som tillägg har en kartläggning av erbjudande inom grön finansiering sammanställts från två respondenter. Utifrån tidigare forskning samt rapporter ställdes frågor runt grön finansiering och dess finansiella påverkan på marknaden. Utifrån svaren från aktörerna kunde en analys göras av var de aktiva aktörerna såg marknaden idag samt dess viktigaste aspekter för framtiden. SLUTSATS: Studiens slutsats är att den gröna finansieringsmarknaden behöver införa ett graderingssystem för att på så sätt skilja projekt åt. Ett sådant system skulle fungera som ett incitament för projekt att gå mot att bli gröna då det inkluderar en prissättning av sådant som inte lever upp till kraven för att bli gröna och fördelar för de som tar allra störst klimatansvar. Det skulle också möjliggöra för investerare som vill ta högre risk att investera i projekt som i dagsläget inte är gröna men som har som ambition att bli det. Utöver graderingssystemet behöver det också kompletteras av mer obligatoriska regelverk för att öka utbudet av grön finansiering på marknaden. / BACKGROUND: Increased greenhouse gas emissions and greater climatic impact reflect today's society more and more. Today, the construction and civil engineering industry accounts for one fifth of Sweden's total climate impact and is an industry that needs to take steps to minimize it. An instrument that has been used to motivate and create financial and climatic benefits for projects that can show a lower climate impact is green financing. Green financing is based on the fact that projects can show a minor impact on the climate in order to be able to take advantage of the financial benefits it would entail. However, previous research on the subject has shown that this is ignored by investors and decision-makers for various reasons, although the climate debate is becoming increasingly clear. The lack of clear regulations, standards or policies is highlighted by previous research, while at the same time one can perceive a threat in the form of too tight austerities. An analysis of the construction industry’s view today of green financing and green projects and what the market needs in order to be financially sustainable in the future is something that is necessary for the market to be able to take steps forward. AIM: The purpose of the study is to analyze the financial benefits and risks that green financing entails. On the basis of an analysis of green financing within the framework of the construction and civil engineering sector, then proposals for ways in which the market can be developed are proposed from a financial perspective. COMPLETION: The study was conducted through qualitative, semi-structured interviews with respondents linked to the construction and civil engineering sectors and green financing. In addition, a survey of green financing offers has been compiled from two respondents. Based on previous research and reports, questions were asked about green financing and its financial impact on the market. Based on the responses from the players, an analysis could be made of where the active players saw the market today and its most important aspects for the future. CONCLUSION: The study concludes that the green financing market needs to introduce a grading system in order to separate projects. Such a system would serve as an incentive for projects to go green as it includes pricing of things that do not meet the requirements to become green and benefits those who take the greatest climate responsibility. It would also make it possible for investors who want to take a higher risk of investing in projects that are not green at the moment, but which have the ambition to become so. In addition to the grading system, it also needs to be supplemented by more mandatory regulations to increase the supply of green financing in the market.

Kapital- och finansmarknadens beskrivs inneha en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle och särskilt i den svenska bygg- och fastighetssektorn som idag står för en stor del utav de totala växthusgasutsläppen. Kapital åsidosatt till hållbara investeringar, s.k. grön finansiering, har ända sedan den första gröna obligationen emitterades år 2008 kraftigt växt i volym och lockat till intresse. De svenska fastighetsbolagen har särskilt anammat gröna finansieringsprodukter som gröna lån/obligationer. Med anledning av detta är syftet med denna studie att utvärdera hur svenska fastighetsbolag tillämpat gröna finansieringsinstrument och om det faktiskt leder till en miljöförbättring. För att uppfylla studiens syfte utgår studien från två frågeställningar. Den första frågeställningen innefattar tillämpningen av grön finansiering hos svenska fastighetsbolag. Den andra mäter sambandet mellan andelen grön finansiering och miljöprestation hos fastighetsbolagen. Studien genomförs genom både kvalitativa metoder i form av litteraturstudier, dokumentstudier och intervjustudier samt kvantitativa metoder i form av regressionsanalyser. Resultatet från de kvalitativa studierna tyder på att fastighetsbolag använder grön finansiering på grund av det signalvärde och de varumärkesbyggande effekterna som det medför. Resultatet i regressionsanalysen visar på att sambandet mellan andelen grön finansiering och miljörelaterade nyckeltal som energianvändning, koldioxidutsläpp och vattenförbrukning är svagt. Ett starkt samband kan dock konstateras mellan andelen miljöcertifierade fastigheter och andelen grön finansiering. Slutsatserna som dras i studien antyder på att grön finansiering inte är ett tillräckligt tillförlitligt mått på hur miljövänligt ett fastighetsbolag är. Vidare konstateras det att miljöcertifierade byggnader eller projekt har en högre sannolikhet att finansieras genom grön finansiering. Fastighetsbolagen antas även engagera sig i användandet av grön finansiering av antingen CSR skäl i hopp om att det på längre sikt ska visa sig lönsamt eller för att stärka fastighetsbolagets varumärkesprofil. / The capital and financial markets are being described as having an important role in the transition to a sustainable society and especially in the Swedish construction and real estate sector, which today accounts for a large part of the total greenhouse gas emissions. Capital regarded for sustainable investments, so-called green financing, has since the first green bond issued in 2008 grown strongly in volume and attracted interest. The Swedish real estate companies have especially adopted green financing products such as green loans / bonds. Due to this, the purpose of this study is to evaluate how Swedish real estate companies have applied these forms of green financing and whether it leads to an environmental improvement. To fulfill the purpose of the study, the study is based on two questions. The first question covers the application of green financing by Swedish real estate companies. The second measures the relationship between the proportion of green financing and environmental performance of the real estate companies. The study is carried out through both qualitative methods in the form of literature studies, document studies and interview studies as well as quantitative methods in the form of regression analyzes. The results from the qualitative studies indicate that real estate companies use green financing due to the signal value and the brand-building effects that it entails. The results of the regression analysis show that the relationship between the share of green financing and environmental-related key figures such as energy use, carbon dioxide emissions and water consumption is weak. However, a strong connection can be found between the proportion of environmentally certified properties and the proportion of green financing. The conclusions drawn in the study suggest that green financing is not a sufficiently reliable measure of how environmentally friendly a real estate company is. Furthermore, it is stated that environmentally certified buildings or projects have a higher probability of being financed through green financing. The real estate companies are also assumed to be involved in the use of green financing for either CSR reasons in the hope that it will prove profitable in the long term or to strengthen the real estate company's brand profile.

De senaste 2000 åren har medeltemperaturen aldrig ökat så snabbt som den gjort sedan 1970(naturvårdsverket, u.å.). På grund av den stigande befolkningsmängden och nya levnadsmönster har klimatet tagit stor skada och forskning visar på att en förändring måste ske. En viktig del för att lyckas med förändringen är att styra kapital åt mer hållbara alternativ och där vilar ett stort ansvar på finanssektorn. Vad som har klassificerats som hållbart har inte alltid varit tydligt men 2016 startade europakommissionen en utredning för att skapa ett enhetligt ramverk för vad som ska anses vara miljömässigt hållbart. I juni 2020 antogs EU:s taxonomi där de tagit fram ekonomiska aktiviteter som bidrar till klimatförändringarna. Varje ekonomisk aktivitet har sedan fått krav på sig för att anses uppfylla EU:s taxonomi. Bygg- och fastighetssektorn står idag för cirka 20 procent av koldioxidutsläppen i Sverige (Boverket, 2021). Det är således en avgörande sektor för att nå de uppsatta miljömålen i Parisavtalet. I den här rapporten har en kvalitativ studie gjorts för att undersöka vilka utmaningar bostadsutvecklare står inför och hur de påverkas av den nya förordningen. Studien bygger vidare på en tidigare rapport skriven av Andrea Larsson som undersökte hur de påverkades ur tre perspektiv: organisatoriskt, ekonomiskt och tekniskt. Det har gjorts semistrukturerade intervjuer med anställda från bostadsutvecklingsföretag med positioner som hållbarhetschef, projektchef och ansvarig för treasuryavdelningen men även andra med relevanta kunskaper. Studien kom fram till att det finns utmaningar med implementeringen av EU:s taxonomi. Förordningen kräver mer rapporteringen och större arbetsbörda. Det finns dock fortfarande oklarheter kring hur den ska användas i praktiken. Så som förordningen är uppbyggd idag finns det delar som inte är anpassade till bostadsutvecklare vilket bidrar till att de kan få det svårt att uppnå taxonomins krav. / In the last 2000 years, the average temperature has never increased as fast as it has since 1970 (Naturvårdsverket, u.å.). Due to the rising population and new living patterns, the climate has been severely damaged, and research shows that a change must take place. An important part of succeeding is to direct investments towards sustainable alternatives and the financial sector has a great responsibility. What has been classified as sustainable has not always been clear, but in 2016 the European Commission started an investigation to create a uniform framework for what is to be considered environmentally sustainable. In June 2020 the EU’s taxonomy was adopted, where they developed economic activities that contribute to climate change. Each economic activity has then been given technical criteria to meet to be compatible with the taxonomy. The construction and real estate sector stand for about 20 percent of carbon dioxide emissions in Sweden (Boverket, 2021). It’s thus a crucial sector for achieving the environmental goals in the Paris Agreement. In this report, a qualitative study was made to investigate what challenges Swedish residential developers face and how they are affected by the new regulation. The study is based on an earlier report written by Andrea Larsson who investigated how they were affected by three perspectives: organizational, economic and technical. Semistructured interviews have been conducted with employees from residential developer companies with positions such as sustainability manager, project manager and head of the treasury department, but also others with relevant knowledge. The study concluded that there are challenges with the implementation of the EU taxonomy. The regulation requires more reporting and a greater workload. However, there is still uncertainty about how it will be used in practice. As the regulation is structured today, some parts are not adapted for residential developers, which means that they may have difficulty achieving the requirements of the taxonomy.

The EU Taxonomy is a new regulation produced to set a European standard for sustainable investments and to allocate capital for a sustainable transition. The Taxonomy aims to regulate several sectors, one of which is the real estate sector. Due to it functioning as a classification system, the EU Taxonomy will play an essential role for companies seeking financing. This thesis explores how Swedish and Baltic real estate companies intend to work with sustainable finance given this new regulation. Semi-structured interviews were conducted with companies within the real estate sector and government agencies from Sweden and the Baltic countries, in order to get a holistic view of the situation in these regions. Through research it has been found that the EU Taxonomy will continue to encourage the work with sustainability for companies even though there are some uncertainties with the regulation as of now. Current financial instruments, such as green bonds, are likely to continue to be emitted but will probably be connected with the EU Taxonomy. New financial products will be developed with the help of the Taxonomy. There are however differences in attitudes and actions regarding sustainable financing in Sweden and the Baltics. Sweden has come further with green financing, but the interest is high in the Baltics and sustainable financing is likely to evolve in the region in the near future. The research finds that there is a concern that smaller companies will have difficulties to keep up the pace of sustainability given the Taxonomy, especially if they recently have begun their work with sustainability. Even though the EU Taxonomy has received criticism for not including green building certifications, the general attitude is positive in that the Taxonomy will imply a common and cross-border definition of the term “sustainability”. / EU-taxonomin är ett nytt regelverk framtaget för att sätta en europeisk standard för hållbara investeringar och allokera kapital för en grön omställning. Taxonomin syftar till att reglera flera sektorer, varav fastighetssektorn är en av dem. Genom att fungera som ett klassificeringssystem så kommer EU-taxonomin att spela en central roll när företag ska finansiera sig. I denna uppsats undersöks hur svenska och baltiska fastighetsbolag kommer att arbeta med hållbar finansiering givet detta nya regelverk. Uppsatsen innehåller semistrukturerade intervjuer med fastighetsbolag och myndighetspersoner från Sverige och Baltikum för att få en överskådlig bild av situationen i nämnda regioner. Studien finner att EU-taxonomin kommer driva på hållbarhetsarbetet hos företag även om det initialt råder vissa oklarheter med regelverket. Befintliga finansiella instrument såsom gröna obligationer lär fortsätta emitteras men kommer troligtvis kopplas samman med EU-taxonomin. Nya finansiella produkter kommer att utvecklas med hjälp av taxonomin. Det finns emellertid skillnader när det kommer till hållbar finansiering mellan Sverige och Baltikum. Sverige har kommit längre vad gäller grön finansiering men intresset är högt i Baltikum och gröna finansieringslösningar lär växa i regionen inom en snar framtid. Undersökningen finner att det finns en oro för att företag av mindre storlek kommer att ha svårigheter att följa med på hållbarhetsresan i linje med taxonomin, särskilt om de nyligen påbörjat sitt hållbarhetsarbete. Trots att taxonomin har fått kritik för att inte inkludera miljöcertifieringar så är den sammantagna attityden positiv eftersom att EU-taxonomin kommer innebära en gemensam och gränsöverskridande definition av begreppet “hållbarhet”.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka EU:s taxonomins påverkan på gröna obligationer emitterade av svenska fastighetsföretag. Vår studie fann att EU:s taxonomi kommer att påverka de flesta emittenters gröna ramverk, eftersom aktörerna kommer att vilja vara mer taxonomi-förenad för att uppfylla marknadens efterfrågan. Det finns även en trend som visar att fastighetsföretagen övergår till nya former av hållbar finansiering. Detta på grund av att de vill expandera sina portföljer för att möta behovet på marknaden. Fastighetsföretagen kommer att fortsätta arbeta med miljöcertifieringar trots att taxonomin inte ställer krav på detta. Branschexperterna har en förhoppning att taxonomin kan uppdateras och därmed ska fånga upp klimatpåverkan som orsakas av exempelvis byggmaterialen och produktionsfasen. Utöver det hoppas också braschaktörerna att taxonomin antar en gemensam standard för alla EU-länder angående vilka byggnader som kan klassificeras som gröna. För den svenska fastighetsbranschen är det av väsentlig betydelse att arbeta hållbart vid produktion-och förvaltningsfasen. EU:s taxonomiregleringar kan eventuellt utgöra ett hinder för fastighetsföretagens klimatarbete, på grund av att regleringarna sätter fokus på byggnadens energiprestanda snarare än andra hållbarhetsparametrar. / This thesis focuses on the EU taxonomy’s impact on green bonds issued by Swedish real estate companies. Our research found that most of the issuers’ green bond frameworks will be affected by the EU Taxonomy, since market participants would aim to become more taxonomy-compliant in order to meet the market’s demand. There is also a new trend showing real estate companies having a transition towards new categories of sustainable financing, which would allow them to expand their portfolios to comply with market development. Real estate companies will continue working with building certifications despite the lack of such requirements in the EU Taxonomy. There is an expectation that the Taxonomy’s criteria will be expanded with regards to the construction materials and the production process. Moreover, there are also expectations of the taxonomy adopting a common standard for EU countries when it comes to classification of green buildings. It is of particular importance for the Swedish real estate industry to take into consideration the sustainability aspects of both the production process and the facility management. The EU taxonomy could possibly become an obstacle to the climate work of Swedish real estate companies, on the ground that the taxonomy focuses on the energy performance of buildings rather than the environmental impacts.

Denna studie syftar till att förbättra förståelsen av hur kapitalstrukturen påverkar tillväxten hos svenska företag som anammar cirkulär ekonomi. Genom en kvantitativ forskningsstrategi, som inkluderar både en korrelationsanalys och multipel linjär regressionsanalys, analyseras data från 449 företag inom sektorerna återvinning, återtillverkning och återanvändning som antagit cirkulära principer. Studien finner att intern finansiering, såsom kvarhållna vinster och eget kapital, har en stark och signifikant positiv inverkan på företagstillväxten, vilket stödjer The Pecking Order Theory. Resultatet visar även på att extern finansiering, i form av banklån och nyemissioner, bidrar positivt till tillväxt, särskilt inom dessa sektorer och som därmed stödjer Trade-off theory. Vidare analyserar studien hur företagsstorlek och ålder påverkar tillväxten. Resultaten indikerar att större och äldre företag tenderar att ha en stabilare tillväxt när de använder en balanserad kapitalstruktur. Studien identifierar även utmaningar och möjligheter kopplade till finansieringen av cirkulära företag, inklusive bristen på anpassade finansieringskällor. Genom att fylla existerande forskningsgap, bidrar studien till en förbättrad förståelse för hur företag kan hantera finansieringsutmaningar inom cirkulär ekonomi och därmed främja en hållbar ekonomiskt tillväxt. Därmed kan studiens resultat vägleda företag och offentliga organisationer i att optimera kapitalstrukturen för att främja hållbar tillväxt inom cirkulär ekonomi. Studien kommer även att förbättra förståelsen för både investerare och forskare.