Uppsatsen syftar till att utreda möjligheterna för en investerare att söka ersättning för fel eller brister i ett prospekt för gröna obligationer. Mot bakgrund av detta utreds såväl ansvarsrekvisiten som ansvarssubjekten. Därtill behandlas även betydelsen av råd, rekommendationer och ramverk från branschaktörer. Syftet är vidare att diskutera huruvida ett utökat prospektansvar eller en särreglering av gröna obligationer, helt eller delvis, är motiverad. En grön obligation är ett värdepapper som särskiljer sig från andra värdepapper genom att likviden är förbunden till att investeras i klimatpositiva ändamål. Marknaden för gröna obligationer utvecklas i hög grad genom råd, rekommendationer och ramverk utfärdade av branschorganisationer. Dessa utgör en självreglerande funktion som kompletterar övrig reglering väl, exempelvis beträffande hur likviden får förvaltas. En grön obligation regleras i övrigt genom sedvanliga obligationsrättsliga regler. För närvarande är ansvaret för fel och brister i prospekt endast uttryckligen reglerat för bolagsorganen i 29 kap. 1 § ABL. Detta mot bakgrund av en bestämmelse i prospektdirektivet som ger medlemsstaterna stor frihet att utforma prospektansvaret i enlighet med nationell civilrättslig lagstiftning. Inom svensk rätt måste därför en investerare som anser sig ha lidit skada, till följd av fel eller brister i ett prospekt, och vill utkräva ansvar från emittenten eller en medverkande aktör, välja mellan två tillvägagångssätt utan uttryckligt stöd i en författning. Dessa utgörs av att grunda en talan på en kontraktsrättslig alternativt utomobligatorisk grund, varav den förstnämnda har begränsat med stöd i gällande rätt. Rättsläget anses därför oklart avseende möjligheterna att rikta en talan mot emittenten av ett prospekt eller en medverkande aktör till dess upprättande. Avsaknaden av ett tydligt rättsläge riskerar vidare att skada förtroendet för och hämma effektiviteten på kapitalmarknaden. / This paper examines the possibilities for an investor in a prospectus of green bonds to seek compensation for false or misleading information. That includes the conditions for compensation as well as the liability of different subjects. Furthermore, the importance of advises, recommendations and frameworks from green bond market organizations are being examined. The purpose is also to discuss if an extended liability for a prospectus or a further regulation of green bonds is motivated. A green bond is a security that separates from other securities since the proceeds must be allocated to environmental friendly projects. The market for green bonds develops mainly through advises, recommendations and frameworks from green bond organizations. These are a self-regulating part of the market who complements the other regulation well. For instance, regarding how to manage the proceeds. A green bond is otherwise regulated through traditional bond regulation. The prospectus responsibility for false or misleading information is currently only explicitly regulated for persons exercising corporate functions, through the Companies Act (ABL), chapter 29 paragraph 1. This is due to a formulation in the Prospectus Directive which entails the EU member states a wide possibility to design the responsibility according to the national law system. Thus, the possibility for an investor, that has suffered a loss due to false or misleading information, to claim responsibility from the issuer or a participating subject is a choice between two courses of action without explicit support of the law. The two courses of action are through tort law or on a contractual basis, of which the latter has a limited support in the law. Consequently, the lack of an explicit and transparent state of regulation are risking to damage market efficiency and the public confidence in the capital markets.

Hållbarhet har blivit en viktig aspekt av företagande på senare år och till följd av det har antalet gröna obligationsemissioner ökat. Den första gröna företagsobligationen emitterades 2013, och med tanke på ämnets korta historia finns endast ett fåtal studier inom området. Den här studien undersöker huruvida annonsering om emittering av gröna obligationer leder till överavkastning på den europeiska aktiemarknaden. Detta görs genom en eventstudie där samtliga gröna förstagångsemissioner av marknadsnoterade bolag granskas, vilket ger 68 observationer under åren 2014–2020. Studien finner inget signifikant resultat när hela perioden undersöks. För att djupare studera forskningsområdet delas datan upp i två tidsperioder, vilket leder till signifikant överavkastning med 1,14% för de nyare emitteringarna

Bakgrund: Kravet på hållbarhet är idag stort och finansmarknaden behöver bemöta problemen likväl som andra marknader med ett minskat klimatavtryck. När kunder har högre förväntningar och medvetenheten ökar i samhället krävs det att nya innovativa sätt att investera skapas inom finansvärldenför att lägga grunden för framtiden. Gröna obligationer är ett av de relativt nya investeringsalternativen som skapats på den finansiella marknaden för att bemöta dessa utmaningar och har förändrat många investerares sätt att tänka. Eftersom svenska försäkringsbolag har ett stort kapital som behöver förvaltas med både säker avkastning och låg risk är obligationer en viktig del av deras förvaltade kapital. Med tanke på sitt stora innehav i obligationer och en kärnverksamhet i att skydda både företag och privatpersoner ställs höga krav på deras verksamhet. Gröna obligationer har därmed blivit en stor del av försäkringsbolags investerade kapital och det finns vidare anledningar att undersöka deras lönsamhet och resultatet av de hållbara valen de gör. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall det upplevs som lönsamt för fyra svenska försäkringsbolag att investera i gröna obligationer, samt vilka krav som ställs i beslutsprocessen med avseende på CSR och hållbarhet. Metod: Denna uppsats hämtar sin utgångspunkt i en kvalitativ metod eftersom analys och informationsinsamling bestod av intervjuer med anställda inom försäkringsbranschen som hade positioner inom bolagens kapitalförvaltning eller finansiella verksamhet. Slutsats: Gröna obligationer kan genom denna studie anses som ett lönsamt investeringsalternativ för försäkringsbolag. Även om den generella uppfattningen är att det inte är stor skillnad mellan traditionella obligationer och gröna obligationer gällande prissättning, avkastning och risk, bidrar de med andra faktorer som riskminimering för skador, förbättring av varumärke, bättre likviditet och möjlighet till påverkansarbete vilket sammanfattats som lönsamt för försäkringsbolagen. Gröna obligationer är högt efterfrågade av försäkringsbolag och vi är övertygade om att de kommer se en fortsatt tillväxt. / Background: The demand for sustainability is high today and the financial market needs to address these problems as well as other markets with a reduced climate footprint. When customers have higher expectations and awareness increases in society, new innovative ways to invest in the financial world are required to lay the foundation for the future. Green bonds are one of the relatively new investment options created in the financial market to meet these challenges and have changed many investors' ways of thinking. Since Swedish insurance companies have large capital that needs to be managed with both safe returns and at low risk, bonds are an important part of their managed capital. Given their large holdings in bonds and a core business in protecting both companies and individuals, high demands are placed on their operations. Green bonds have thus become a major part of insurance companies' invested capital and there are further reasons to examine their profitability and the results of the sustainable choices they make. Purpose: The purpose of this paper is to investigate if it is considered profitable for four Swedish insurance companies to invest in green bonds, as well as what requirements are set in the decision-making process regarding CSR and sustainability. Methodology: This essay is based on a qualitative method, since analysis and information gathering consisted of interviews with employees in the insurance industry who held positions within the companies asset management or financial operations. Conclusions: Through this study, green bonds can be considered as an economically viable investment option for insurance companies. Although the general view is that there is not much difference between traditional bonds and green bonds in terms of pricing, return and risk, they do contribute with other factors such as risk mitigation for damage, brand improvement, better liquidity and opportunity for impact work which is considered as profitable for the insurance companies. Green bonds are in high demand by insurance companies and we are confident that they will see continued growth.

Den svenska marknaden för gröna obligationer har ökat explosionsartat de senaste åren. Det är därför häpnadsväckande att det ännu inte finns en vedertagen definition kring vad som menas med ordet grön och att ett regelverk för vad som krävs för att få emittera en obligation som grön saknas. Följaktligen kan investerare dra sig från att investera i gröna obligationer, då tydliga garantier saknas. Omvänt blir det svårt för fastighetsbolag att resa grönt kapital, då det är otydligt vilka krav som ställs i gengäld. Studiens syfte är därför att reda ut de frågetecken som råder på den gröna obligationsmarknaden, genom att studera de emitterande fastighetsbolagens tolkning av gröna obligationer och vad fastighetsbolagen är beredda att utlova i gengäld mot grönt kapital. Förhoppningen är att studien ska kunna öka transparensen på marknaden och skapa diskussionsmaterial för ett framtida regelverk, med frågeställningen; Hur har fastighetsbolagen utformat sina gröna obligationer på den svenska obligationsmarknaden? Studien grundas på teorier, begrepp och modeller kring fastighetsekonomi, obligationer, miljöcertifieringar och CSR. Med hjälp av en induktiv kvalitativ metod sammanställs sedan de miljöcertifieringar som utlovas i obligationsprospekten från de redan emitterade obligationerna på Nasdaq OMX Stockholm Nordics lista över hållbara obligationer. Resultatet visar på att BREEAM Very Good, Miljöbyggnad Silver och LEED Guld är de tre mest frekventa miljöcertifieringarna. Det finns dock stora skillnader mellan gröna obligationer emitterade av statliga fastighetsbolag kontra privata fastighetsbolag, där de statliga fastighetsbolagen tenderar att emittera en liten andel gröna obligationer men till höga nivåer av miljöcertifieringar, medan privata fastighetsbolag tenderar att emittera en stor andel gröna obligationer men till låga nivåer av miljöcertifieringar. Detta tyder på en inkonsekvent och icke transparent marknad som underminerar konceptet med gröna obligationer. Slutsatsen är således att en tydlig definition av vad som avses med en grön obligation krävs. / The Swedish market for green bonds has increased explosively in recent years. Therefore, it’s surprising that there’s no established definition of the word green or any regulatory framework. Consequently, investors investments are jeopardized with minimum to no guarantees of sustainability. For that reason, this study will aim to sort out the issues that exists in the green bond market by studying issued bonds and what the property companies are prepared to deliver in return for capital. The hope is that the study will be able to increase transparency in the market and create discussion material for a future regulatory framework. The research question is as follows; How do property companies design green bonds on the Swedish bond market? The study is based on theories, concepts and models associated with real estate economics, bonds, environmental certifications and CSR. By means of an inductive qualitative method, the environmental certifications stated in the bond prospectus from the bonds already issued on the Nasdaq OMX Stockholm Nordic list of sustainable bonds, have been compiled. The result shows that BREEAM Very Good, Miljöbyggnad Silver and LEED Gold are the three most common environmental certifications. However, there are large differences between green bonds issued by governmental property companies and private property companies, where governmental property companies tend to issue a small proportion of green bonds but with higher requirements of environmental certifications, while private real estate companies tend to issue a large proportion of green bonds but to lowers levels of environmental certifications. This indicates an inconsistent and non-transparent market that undermines the concept of green bonds. The conclusion is that a definite definition of what is meant by a green bonds are required.

In response to The Paris Agreement, all aspects of society are committing to transit to a low-carbon future. The real estate industry, which is responsible for a large portion of greenhouse gas emissions, plays a pivotal role in achieving this temperature goal. In the area of sustainable finance, green bonds are considered one of the most prominent financial innovations to channel funds into green projects. The green bonds market is also expanding with rapid growth. In this thesis, we investigate whether green bonds can be served as lower-cost financial instruments for real estate companies to raise capital for environmental or climate-friendly projects. We used propensity score matching to evaluate the green label effect on green bonds issued by real estate companies in the primary market at the international level. We find that green bonds issued by real estate companies have on average lower yields of around 10 basis points. The finding indicates that when issuing green bonds, real estate companies can benefit from a lower cost compared to issuing conventional bonds. We also perform analysis on subsamples divided by real estate company types. The empirical results show that the real estate investment trust can issue green bonds at a lower cost of about 11 basis points. Our findings suggest that green bonds can be used as a lower-cost financial instrument for companies in the real estate sector for decarbonizing actions. / För att leva upp till Parisavtalet förbinder sig alla sektorer i samhället att ställa om till en koldioxidsnål framtid. Fastighetsbranschen, som står för en stor del av växthusgaserna, spelar en avgörande roll för att uppnå klimatmålen. När det gäller hållbar finansiering anses gröna obligationer vara en av de mest framträdande finansiella innovationerna för att kanalisera medel till hållbara projekt. Den gröna obligationsmarknaden expanderar också i snabb takt. I denna avhandling undersöker vi om gröna obligationer kan fungera som billigare finansiella instrument för fastighetsbolag när de behöver skaffa kapital till miljö- eller klimatvänliga projekt. Vi använder metoden Propensity Score Matching för att utvärdera om det finns en premie när fastighetsbolag på internationell nivå emittera gröna obligationer på primärmarknaden. Vi finner att gröna obligationer utgivna av fastighetsbolag i genomsnitt har lägre avkastning med cirka 10 räntepunkter. Resultatet indikerar att fastighetsbolag vid emission av gröna obligationer kan dra nytta av en lägre kostnad jämfört med att emittera traditionella obligationer. Vi utför också analyser på undergrupper fördelade utifrån fastighetsbolagstyper. De empiriska resultaten visar att fastighetsinvesteringsfonder kan emittera gröna obligationer till en lägre kostnad på cirka 11 räntepunkter. Våra resultat tyder på att gröna obligationer kan användas som ett billigare finansiellt instrument för företag inom fastighetssektorn för att minska koldioxidutsläppen.

Green bonds are a growing and popular financial product that aims to channel capital towards environmentally friendly projects and promote sustainable development. Despite some efforts to increase credibility, the lack of standardization, for example in the reporting of environmental impacts, is still a problem in the green bond market. Life Cycle Assessment (LCA) as a tool to address these problems has been investigated by only a few studies, giving reason to further investigate its utilisation in the context of green bond-financed projects. This study investigated the use of LCA as a suitable tool to assess the eligibility and environmental impacts of projects financed through green bonds. The method included a document analysis of three common green bond standards to investigate the current use of LCA and life cycle thinking (LCT) based methods in the context of green bonds. Additionally, four green bond-financed projects were analysed to determine whether LCA is a suitable tool to assess their eligibility and report their environmental impacts with regard to providing relevant results in relation to criteria from the European Green Bond Standard (EUGBS). Furthermore, methodological challenges that can occur when conducting an LCA on the projects were investigated.   The results showed that LCA and LCT based methodologies are already in use by common green bond standards. However, they mainly occur in the criteria that determine whether a project is eligible or not to receive financing. Regarding the impact reporting no binding re-quirements exists for bond issuers to use LCA or LCT based methodologies. According to the results LCA is capable of reporting many relevant environmental impacts of the different pro-jects. However, different impacts were identified which are not covered by LCIA methods, which can limit the suitability of LCA as a method for impact reporting. This includes especially local impacts on the projects which are not covered by an LCA and would therefore be missed in the reporting. Various methodological challenges were identified when conducting an LCA on the projects, including allocation, system boundary, life cycle inventory, time span, data challenges, and challenges in the selection of functional units, which can impact LCA results and the comparison among projects. The results stress the necessity of future research on impact reporting and also for setting binding requirements for the impact reporting of green bonds. / Gröna obligationer är en växande och populär finansiell produkt som syftar till att kanalisera kapital till miljövänliga projekt och främja en hållbar utveckling. Trots vissa ansträngningar för att öka trovärdigheten är bristen på standardisering, till exempel när det gäller rapportering av miljöpåverkan, fortfarande ett problem på marknaden för gröna obligationer. Livscykelanalys (LCA) som ett verktyg för att hantera dessa problem har endast undersökts i ett fåtal studier, vilket ger anledning att ytterligare undersöka dess användning i samband med projekt finansi-erade med gröna obligationer. I denna studie undersöktes användningen av LCA som ett lämp-ligt verktyg för att bedöma stödberättigande och miljöpåverkan av projekt som finansieras ge-nom gröna obligationer. Metoden omfattade en dokumentanalys av tre vanliga standarder för gröna obligationer för att undersöka den nuvarande användningen av LCA och livscykeltän-kande (LCT) baserade metoder i samband med gröna obligationer. Dessutom analyserades fyra projekt som finansierats med gröna obligationer för att avgöra om LCA är ett lämpligt verktyg för att bedöma deras berättigande och rapportera deras miljöpåverkan med avseende på att tillhandahålla relevanta resultat i förhållande till kriterierna i European Green Bond Stan-dard (EUGBS). Vidare undersöktes metodologiska utmaningar som kan uppstå när man ge-nomför en LCA på projekten.   Resultaten visade att LCA- och LCT-baserade metoder redan används i gemensamma stan-darder för gröna obligationer. De förekommer dock främst i de kriterier som avgör om ett pro-jekt är berättigat eller inte att erhålla finansiering. När det gäller konsekvensrapportering finns det inga bindande krav på att obligationsemittenter ska använda LCA- eller LCT-baserade metoder. Enligt resultaten kan LCA rapportera många relevanta miljökonsekvenser av de olika projekten. Dock identifierades olika effekter som inte täcks av LCIA-metoder, vilket kan be-gränsa lämpligheten av LCA som metod för rapportering av effekter. Detta omfattar särskilt lokala effekter på projekten som inte omfattas av en LCA och som därför skulle missas i rap-porteringen. Olika metodologiska utmaningar identifierades när man genomförde en LCA för projekten, inklusive allokering, systemgränser, livscykelinventering, tidsspann, datautma-ningar och utmaningar i valet av funktionella enheter, vilket kan påverka LCA-resultaten och jämförelsen mellan projekt. Resultaten understryker behovet av framtida forskning om konse-kvensrapportering och även av att fastställa bindande krav för konsekvensrapportering av gröna obligationer.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka EU:s taxonomins påverkan på gröna obligationer emitterade av svenska fastighetsföretag. Vår studie fann att EU:s taxonomi kommer att påverka de flesta emittenters gröna ramverk, eftersom aktörerna kommer att vilja vara mer taxonomi-förenad för att uppfylla marknadens efterfrågan. Det finns även en trend som visar att fastighetsföretagen övergår till nya former av hållbar finansiering. Detta på grund av att de vill expandera sina portföljer för att möta behovet på marknaden. Fastighetsföretagen kommer att fortsätta arbeta med miljöcertifieringar trots att taxonomin inte ställer krav på detta. Branschexperterna har en förhoppning att taxonomin kan uppdateras och därmed ska fånga upp klimatpåverkan som orsakas av exempelvis byggmaterialen och produktionsfasen. Utöver det hoppas också braschaktörerna att taxonomin antar en gemensam standard för alla EU-länder angående vilka byggnader som kan klassificeras som gröna. För den svenska fastighetsbranschen är det av väsentlig betydelse att arbeta hållbart vid produktion-och förvaltningsfasen. EU:s taxonomiregleringar kan eventuellt utgöra ett hinder för fastighetsföretagens klimatarbete, på grund av att regleringarna sätter fokus på byggnadens energiprestanda snarare än andra hållbarhetsparametrar. / This thesis focuses on the EU taxonomy’s impact on green bonds issued by Swedish real estate companies. Our research found that most of the issuers’ green bond frameworks will be affected by the EU Taxonomy, since market participants would aim to become more taxonomy-compliant in order to meet the market’s demand. There is also a new trend showing real estate companies having a transition towards new categories of sustainable financing, which would allow them to expand their portfolios to comply with market development. Real estate companies will continue working with building certifications despite the lack of such requirements in the EU Taxonomy. There is an expectation that the Taxonomy’s criteria will be expanded with regards to the construction materials and the production process. Moreover, there are also expectations of the taxonomy adopting a common standard for EU countries when it comes to classification of green buildings. It is of particular importance for the Swedish real estate industry to take into consideration the sustainability aspects of both the production process and the facility management. The EU taxonomy could possibly become an obstacle to the climate work of Swedish real estate companies, on the ground that the taxonomy focuses on the energy performance of buildings rather than the environmental impacts.

Background: In 2007, the World Bank issued the first green bond in the world together with SEB. The first green corporate bond was issued by Vasakronan in 2013 and thereafter the market has expanded. Green bonds have the same financial characteristics as traditional bonds, the difference lies in the fact that the bond proceeds from green bonds must finance environmentally or climate friendly projects. The green bonds should give investors and issuers incentives to implement sustainable investments or projects. Aim: The purpose of the thesis is to describe and explain investors' motives and incentives for buying green bonds. Completion: The thesis is based on a qualitative method and eight interviews have been conducted. The interviewed persons represent investors. In order to shed light on the nature of green bonds and the market, a literature study has been designed. Conclusion: Prominent motives and driving forces for all investors are the demand from customers, the opportunity to show a sustainable profile and that green bonds often have the same financial characteristics as traditional bonds. / Bakgrund: År 2007 emitterade Världsbanken den första gröna obligationen i världen tillsammans med SEB. Den första gröna företagsobligationen emitterades av Vasakronan år 2013 och därefter har marknaden expanderat. Gröna obligationer har samma finansiella egenskaper som traditionella obligationer, dock ligger skillnaden i att obligationslikviden från gröna obligationer ska finansiera miljö- eller klimatvänliga projekt. De gröna obligationerna ska uppmuntra investerare och emittenter att genomföra hållbara investeringar eller projekt. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara investerares motiv och drivkrafter till att köpa gröna obligationer. Genomförande: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod och åtta intervjuer har genomförts. De intervjuade personerna representerar investerare. För att belysa gröna obligationers och marknadens karaktärsdrag har en litteraturstudie utformats. Slutsats: Framträdande motiv och drivkrafter för samtliga investerare är efterfrågan från kunder, möjligheten att visa upp en hållbar profil och att gröna obligationer har ofta samma finansiella egenskaper som traditionella obligationer.

Problem: I takt med högre politiska målsättningar kring klimat- och miljöfrågor samt ökade krav från samhället tvingas allt fler företag att ställa om sin verksamhet till att bli mer miljövänlig. Detta kan förklaras med institutionell teori och legitimitetsteori. För att genomföra den gröna omställningen på ett konkurrenskraftigt sätt krävs innovativa entreprenörer som skapar nya metoder, processer och rutiner. Ett led i detta är att utveckla och förnya kapitalanskaffningsmetoder för finansiering av den gröna omställningen. Det finns sparsamt med studier som beskriver en nyskapande process i en etablerad verk-samhet utifrån ett perspektiv av institutionellt entreprenörskap. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utfärdandet av gröna obligationer som finansieringsmetod, som en nyskapande process i en etablerad organisation. Metod: Detta görs genom en fallstudie på LKAB som var först i världen i sin bransch att emittera gröna obligationer i syfte att finansiera en grön omställning. Empirin inhämtas genom intervjuer med de centrala aktörerna i processen. Resultat: Resultatet besvarar frågan om huruvida organisationer eller aktörer kan förnya sig och vara innovativa om deras handlingar bestäms och begränsas av den institutionella miljön som de vill förändra, samt om denna process är institutionellt entreprenörskap.  Resultatet beskriver processens olika steg och identifierar viktiga händelser, svårigheter och lärdomar i och av processen att emittera gröna obligationer. Slutsatser: Slutsatserna visar att en process att emittera gröna obligationer kräver resurser i termer av tid och kompetens. Det är avgörande med ett välfungerande tvärfunktionellt samarbete och vikten av att känna sin egen verksamhet samt kommunikativ förmåga betonas. Lärdomar från processen är att ett lyckat resultat underlättas av ett bra case och ett starkt internt stöd. Externt tryck från politik och samhälle skapar legitimitet och trovärdighet i processen. / Problem: In step with higher political goals regarding climate and environmental issues and increased demands from society, more and more companies are forced to change their operations to become more environmentally friendly. This can be explained by institutional theory and legitimacy theory. Implementing the green transition in a competitive way requires innovative entrepreneurs who create new methods, processes and routines. One part of this is to develop and renew capital raising methods for financing the green transition. There are few studies that describe an innovative process in an established business from a perspective of institutional entrepreneurship. Aim: The aim of this study is to describe and analyse the issuance of green bonds as a financing method, as an innovative process in an established organization. Method: This is done through a case study at LKAB, which was the first in the world in its industry to issue green bonds in order to finance a green transition. The empirical data is obtained through interviews with the key actors in the process. Results: The result answers the question of whether organizations or actors can innovate and be innovative if their actions are determined and limited by the institutional environment they want to change, and whether this process is institutional entrepreneurship. The result describes the various steps in the process and identify important events, difficulties and lessons learned in and of the process of issuing green bonds. Conclusions: The conclusions show, among other things, that a process of issuing green bonds requires resources in terms of time and expertise. It is crucial to have a well-functioning cross-functional collaboration and the importance of knowing one's own business and communicative ability is emphasized. Lessons from the process are that a successful result is facilitated by a good case and strong internal support. External pressure from politics and society creates legitimacy and credibility in the process.

Gröna obligationer, ett obligationslån där lånet måste knytas till ett hållbart projekt, är ettväxande begrepp i världen. Sverige är ett av de länder i framkant vad gäller användandet avdenna typ av obligationer. Allt fler investerare är måna om att investera i hållbara alternativ,där just gröna obligationer dykt upp som ett möjligt val. Men vilka motivationsfaktorer finnsdet som får företagen att vilja emittera dessa? Denna studie syftar till att besvara frågan om detråder några skillnader i lönsamhet för bolag som har emitterat gröna obligationer gentemot desom inte har.Utifrån författarnas kännedom finns det ingen liknande studie genomförd på den svenskamarknaden för tillfället. En tidigare studie har dock genomförts på den kinesiska marknadenmed ett resultat som påvisar en positiv relation mellan lönsamhet och gröna obligationer tillföljd av bolagets möjlighet att sänka sin kapitalkostnad.Studien genomfördes utifrån data mellan 2019-2021 på den svenska Large Cap marknaden.Både för hela men också specifikt för sektorer där gröna obligationer har tillämpats merfrekvent. Avkastning på totalt kapital (ROA) har använts som lönsamhetsmått medan grönaobligationer utgjorts av en binär variabel där de olika bolagen tilldelats en etta eller nollaberoende på om de haft gröna obligationer under hela det mätta året respektive inte. Studienhar tagit avstamp från trade-off och pecking-order theory som har sina synsätt på hur bolag börhantera sin skuldsättningsgrad och prioritera sina valmöjligheter att ta in ny finansiering.Studien har även använt sig av aktieägarteorin och intressentteorin för att återkoppla tillbolagens bakomliggande motiveringar att fatta de beslut de tar.Resultatet från studien visade inget signifikant samband mellan lönsamhet och grönaobligationer för svenska Large Cap eller för de branscherna som testades enskilt. Denna studiehar trots det bidragit med ny kunskap om hur relationen mellan gröna obligationer ochlönsamhet ser ut på en marknad där det inte testats förut.