De senaste åren har det uppmärksammats mycket i media hur svenska bolag begått oetiska handlingar utomlands. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska investerares investeringsbeslut påverkas av svenska bolags oetiska handlingar i internationella enheter, samt om motivet bakom besluten primärt är etiska eller ekonomiska. För att besvara syftet användes en modifierad modell av Boyle et. al. (1997) som teoretiskt ramverk för att analysera den data som samlats in genom intervjuer, samt studerande av sekundärdata i form av riktlinjer och andra etiskt fokuserade dokument. Studien visade att investerare främst agerar på ekonomisk grund, men att de har vissa etiska ramar, utanför vilka de helt avstår från investeringar. Vidare kunde slutsatsen dras att investerare anser det vara olönsamt att investera oetiskt.

The climate system is undergoing rapid changes because of anthropogenic emissions of greenhouse gases. The effects from a warmer climate are already noticeable today with more frequent extreme weather events. These extreme weather events have financial consequences and pose risks to the financial system. This study evaluates such physical climate risks for the periods 2021-2025 and 2026-2030 by developing a quantitative model. Physical risks are here limited to heat waves, heavy precipitation events, drought and tropical cyclones. The model applies climate data from CMIP5 to evaluate hazard intensity at the location of a company. Vulnerability of the certain hazard is determined based on the sector. Physical risks from supply chain relations are also considered. The result is then aggregated on portfolio level. The model is applied to compare the exposure of physical climate risks on sustainable equity funds with the exposure on the general market and to determine what characteristics that contribute to low respectively high climate risks. Generally, the total climate risk proves to be lower for the period 2021-2025 compared to 2026-2030 because of the natural variability in the climate system. Europe has the lowest climate risk, and the GICS-sector with the highest risk is Real Estate. No clear conclusion can be drawn in the comparison of physical risk exposure between sustainable funds and the market; however, the result indicates that sustainable funds select securities of lower risk within a specific investment universe. The average sustainable funds select equities with lower risk within regions, sectors and market cap sizes in almost all studied cases. Regional allocation proves to be important for the exposure to physical climate risks. This is also related to market cap size since larger companies are likely to have their assets distributed in several countries which contributes to diversification. On fund level, the strategy of carbon minimising is shown to have no significant impact on physical climate risks, neither positively nor negatively. The awareness among investors on physical climate risks is currently low, and sustainability labels seem to offer no guarantee for minimising physical risk exposure. This study adds to the very small pool of studies on physical climate risks in investment management and provides a market wide overview. Hopefully, development of this research area can contribute to increase the awareness of investors and thereby drive capital towards a more resilient society. / Klimatet genomgår en snabb förändring på grund av antropogena utsläpp av växthusgaser. Effekterna av ett varmare klimat är redan kännbara idag med mer frekventa extremväderhändelser. De här extremväderhändelserna har finansiella konsekvenser och utgör en risk för det finansiella systemet. Den här studien utvärderar sådan fysisk klimatrisk för perioderna 2021-2025 och 2026-2030 genom att utveckla en kvantitativ modell. I begreppet fysiska klimatrisker innefattas här värmeböljor, kraftiga skyfall, torka och tropiska cykloner. Modellen använder sig av klimatdata från CMIP5 för att utvärdera intensiteten av naturfenomenet på den geografiska platsen för företagets tillgångar. Känslighet för naturfenomenet bestäms baserat på sektorn. Fysiska risker från värdekedjan inkluderas också. Resultatet är sedan aggregerat på portföljnivå. Modellen är applicerad för attjämföra fysiska klimatrisker för hållbarhetsfonder jämfört med den generella marknaden och för att bestämma vilka faktorer som bidrar till en hög respektive låg klimatrisk. Generellt visades att den fysiska klimatrisken var lägre för perioden 2021-2025 jämfört med perioden 2026-2030 på grund av naturlig variabilitet i klimatsystemet. Europa hade den lägsta klimatrisken, och GICS-sektorn med högst risk var fastighetssektorn. Ingen tydlig slutsats kan dras i jämförelsen av klimatrisk för hållbarhetsfonder och marknaden, men resultatet indikerar att hållbarhetsfonder väljer aktier med lägre klimatrisk inom ett specifikt investeringsunivers. Den genomsnittliga hållbarhetsfonden väljer aktier med lägre risk inom regioner, sektorer och market-cap storlek i nästan alla studerade fall. Regional allokering visade sig vara en viktig faktor för exponering av klimatrisk. Det relaterar också till storlek av företaget eftersom större företag är mer troliga att ha tillgångarna fördelade i flera länder vilket bidrar till diversifiering. På fondnivå visades att strategin att minimera koldioxidintensitet inte påverkar klimatrisken signifikant, varken negativ eller positiv. Medvetenheten om fysisk klimatrisk bland investerare är idag låg, och hållbarhetsmärkningar tycks inte innebära någon garanti för att minimera exponeringen till fysisk klimatrisk. Den här studien bidrar till den mycket lilla gruppen av studier inom fysisk klimatrisk i investeringar och erbjuder en överblick över hela marknaden. Förhoppningsvis kan utveckling av detta forskningsområde bidra till att öka medvetenheten hos investerare och därmed driva kapital mot ett mer resilient samhälle.

Kapital- och finansmarknadens beskrivs inneha en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle och särskilt i den svenska bygg- och fastighetssektorn som idag står för en stor del utav de totala växthusgasutsläppen. Kapital åsidosatt till hållbara investeringar, s.k. grön finansiering, har ända sedan den första gröna obligationen emitterades år 2008 kraftigt växt i volym och lockat till intresse. De svenska fastighetsbolagen har särskilt anammat gröna finansieringsprodukter som gröna lån/obligationer. Med anledning av detta är syftet med denna studie att utvärdera hur svenska fastighetsbolag tillämpat gröna finansieringsinstrument och om det faktiskt leder till en miljöförbättring. För att uppfylla studiens syfte utgår studien från två frågeställningar. Den första frågeställningen innefattar tillämpningen av grön finansiering hos svenska fastighetsbolag. Den andra mäter sambandet mellan andelen grön finansiering och miljöprestation hos fastighetsbolagen. Studien genomförs genom både kvalitativa metoder i form av litteraturstudier, dokumentstudier och intervjustudier samt kvantitativa metoder i form av regressionsanalyser. Resultatet från de kvalitativa studierna tyder på att fastighetsbolag använder grön finansiering på grund av det signalvärde och de varumärkesbyggande effekterna som det medför. Resultatet i regressionsanalysen visar på att sambandet mellan andelen grön finansiering och miljörelaterade nyckeltal som energianvändning, koldioxidutsläpp och vattenförbrukning är svagt. Ett starkt samband kan dock konstateras mellan andelen miljöcertifierade fastigheter och andelen grön finansiering. Slutsatserna som dras i studien antyder på att grön finansiering inte är ett tillräckligt tillförlitligt mått på hur miljövänligt ett fastighetsbolag är. Vidare konstateras det att miljöcertifierade byggnader eller projekt har en högre sannolikhet att finansieras genom grön finansiering. Fastighetsbolagen antas även engagera sig i användandet av grön finansiering av antingen CSR skäl i hopp om att det på längre sikt ska visa sig lönsamt eller för att stärka fastighetsbolagets varumärkesprofil. / The capital and financial markets are being described as having an important role in the transition to a sustainable society and especially in the Swedish construction and real estate sector, which today accounts for a large part of the total greenhouse gas emissions. Capital regarded for sustainable investments, so-called green financing, has since the first green bond issued in 2008 grown strongly in volume and attracted interest. The Swedish real estate companies have especially adopted green financing products such as green loans / bonds. Due to this, the purpose of this study is to evaluate how Swedish real estate companies have applied these forms of green financing and whether it leads to an environmental improvement. To fulfill the purpose of the study, the study is based on two questions. The first question covers the application of green financing by Swedish real estate companies. The second measures the relationship between the proportion of green financing and environmental performance of the real estate companies. The study is carried out through both qualitative methods in the form of literature studies, document studies and interview studies as well as quantitative methods in the form of regression analyzes. The results from the qualitative studies indicate that real estate companies use green financing due to the signal value and the brand-building effects that it entails. The results of the regression analysis show that the relationship between the share of green financing and environmental-related key figures such as energy use, carbon dioxide emissions and water consumption is weak. However, a strong connection can be found between the proportion of environmentally certified properties and the proportion of green financing. The conclusions drawn in the study suggest that green financing is not a sufficiently reliable measure of how environmentally friendly a real estate company is. Furthermore, it is stated that environmentally certified buildings or projects have a higher probability of being financed through green financing. The real estate companies are also assumed to be involved in the use of green financing for either CSR reasons in the hope that it will prove profitable in the long term or to strengthen the real estate company's brand profile.

Companies play an important role in the process of sustainable development, and thus investors have increased their focus on companies' sustainability-related activities. These activities are often measured through ESG scores, which mostly are based on biased documents reported by the companies themselves. A company can be considered ESG-compliant when looking at the ESG scores, but its underlying sustainability profile is not entirely investigated. Thus, there is a lack of transparency in ESG scores as well as in the process of evaluating companies' sustainability performance. Therefore, this thesis aims to explore the possibilities of incorporating automatic text analysis, specifically sentiment analysis, to analyze news articles. In that way, a broader part of a company's sustainability profile is covered, and potential controversies or other involvements could be detected. To investigate whether sentiment analysis would be useful to increase the transparency an explorative approach was used. Specifically, companies' ESG scores and sentiment scores from news articles were analyzed and compared. A lower sentiment score would reasonably indicate a lower ESG score, and thus indicate transparency in the evaluation method. The study finds a mixed result of positive and negative sentiment scores for each company, within each industry. A lower sentiment score does not necessarily indicate a lower ESG score, and no clear correlation between the scores was found. Interestingly, the study also identifies previous studies which indicate a correlation between the sentiment scores from biased company documents and the ESG scores.The findings strengthen the problem of lack of transparency in ESG scores, and further conclude that sentiment analysis would be useful in the context of identifying negative and positive articles and thus increase the transparency. However, it is also concluded that sentiment analysis cannot ensure that the calculated sentiment score is of relevance to a specific company and its' sustainability-related activities. Therefore, it can only be used as a complementing tool in the evaluation of companies' sustainability performance. / Företag har en viktig roll i processen av hållbar utveckling, och därför har investerare riktat ett större fokus på företags hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Dessa aktiviteter mäts ofta genom ESG-poäng, vilka för det mesta baseras på partiska dokument som rapporteras av företagen själva. Ett företag kan anses vara ESG-kompatibel när man tittar på deras ESG-poäng, men deras underliggande hållbarhetsprofil undersöks inte helt. Således finns det en brist på transparens i ESG-poäng och även i bedömningsprocessen av ett företags hållbarhetsarbete. Därför syftar den här forskningsuppsatsen till att undersöka möjligheterna med att använda automatisk textanalys, specifikt sentimentanalys, för att analysera nyhetsartiklar. På så sätt kan en större del av ett företags hållbarhetsprofil undersökas, och potentiella kontroverser eller annan inblandning kan upptäckas. För att undersöka om sentimentanalys är lämpligt för att öka transparensen användes en utforskande metod. Specifikt, så analyserades och jämfördes företags ESG-poäng och sentimentpoäng från nyhetsartiklar. Ett lägre sentimentpoäng borde rimligtvis indikera ett lägre ESG-poäng, och därigenom indikera på en transparens i bedömningsprocessen. Studien hittar ett blandat resultat med både positiva och negativa artiklar för varje företag inom varje industri. Ett lägre sentimentpoäng indikerar nödvändigtvis inte ett lägre ESG-poäng, och ingen korrelation mellan poängen hittades. Intressant nog, identifierar studien tidigare studier som har hittat en korrelation mellan sentimentpoäng från partiska dokument och ESG-poäng. Resultaten förstärker problemet med bristen på transparens i ESG-poäng, och kan vidare dra slutsatsen om att sentimentanalys är användbart i kontexten att identifiera positiva and negativa artiklar, och således öka transparensen. Dock dras också slutsatsen att sentimentanalys inte kan säkerställa att det beräknade sentimentpoänget är relaterat till det specifika företaget och dess hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Därför kan det bara användas som ett kompletterande verktyg i bedömningsprocessen av företags hållbarhetsarbete.

Utifrån den tidigare forskningen har det varit skiljaktigheter angående hur hållbara investeringar presterar i förhållande till avkastning och risk jämfört med konventionella investeringar. Samtidigt har intresset för hållbara investeringarna ökat vilket medför att det finns ett intresse att analysera hur hållbara investeringar förhåller sig inom avkastning och risk.Denna studie avser att beskriva och analysera hur hållbara aktiefonder förhåller sig i avkastning och risk jämfört med konventionella aktiefonder. Vidare studeras om det råder ett samband mellan hållbarhet och avkastning. I denna kvantitativa studie analyseras den svenska och irländska aktiefondmarknaden under 2016–2022 med totalt 310 slumpmässigt valda aktiefonder, både hållbara och konventionella, med måttet Jensens Alpha. Studiens resultat visade att ett statistiskt signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning inte kan fastställas. Följaktligen visade det ingen statistisk signifikant skillnad i avkastning för det svenska aktiefonderna medan irländska hållbara aktiefonder hade en statistisk signifikant lägre avkastning jämfört med de konventionella motsvarigheterna. Vidare visade irländska hållbaraaktiefonder en lägre risk medan svenska hållbara aktiefonder innehade en högre risk jämfört med marknadernas konventionella aktiefonder. / There have been conflicting results from previous research regarding sustainable investing and its financial return compared to regular investment alternatives. Simultaneously, the trend towards sustainable investing has grown significantly in recent times, prompting a keen interest in understanding the effect of sustainable investing on investors, specifically in terms of returns and risks. This study aims to provide insights into sustainable investments in equity funds, specifically in terms of returns and risks, when compared to conventional equity funds. Using Jensen's Alpha methodology, a quantitative study was conducted on 310 randomly selectedequity funds, from both sustainable and conventional categories in Sweden and Ireland during the period of 2016-2022. The main findings showed that there is no strong statistical correlation between sustainability and financial returns. Furthermore, the study revealed that there was no statistically significant difference in returns for Swedish equity funds, whereas Irish sustainable equity funds exhibited statistically significantly lower returns in comparison to their conventional counterparts. Regarding risk, the study demonstrates that Irish sustainable equity funds carried lower risk, while Swedish sustainable equity funds performed with a higher risk when compared to their conventional counterparts.

The interest in sustainable investing has increased significantly during recent years. Asset managers and institutional investors are urged to invest more sustainable from their stakeholders, reducing their investment universe. This thesis has found that sustainable investments have a different linear dependence structure compared to the regional markets in Europe and North America, but not in Asia-Pacific. However, the largest drawdowns of an sustainable compliant portfolio has historically been lower compared to the a random market portfolio, especially in Europe and North America. / Intresset för hållbara investeringar har ökat avsevärt de senaste åren. Fondförvaltare och institutionella investerare är, från deras intressenter, manade att investera mer hållbart vilket minskar förvaltarnas investeringsuniversum. Denna uppsats har funnit att hållbara investeringar har en beroendestruktur som är skild från de regionala marknaderna i Europa och Nordamerika, men inte för Asien-Stillahavsregionen. De största värdeminskningarna i en hållbar portfölj har historiskt varit mindre än värdeminskningarna från en slumpmässig marknadsportfölj, framförallt i Europa och Nordamerika.