Syftet med denna studie är att undersöka huruvida svenska företags hållbarhetsprestation har en påverkan på avvikelseavkastning vid annonsering av kvartalsrapporter. Detta undersöks genom att studera svenska företags avvikelseavkastning vid resultatannonsering utifrån deras ESG-poäng uppmätt av Refinitiv. Urvalet består av företag noterade på Nasdaq Stockholm, vilka studeras under fyra resultatannonseringar år 2021. Hypoteserna är att ett företags ESG- poäng har en påverkan på avvikelseavkastningen vid resultatannonsering hos svenska bolag, samt att sambandet mellan resultatöverraskningar och avvikelseavkastning påverkas positivt av företagets ESG-poäng. Hypoteserna testas genom eventstudie samt regressionsanalys. Resultaten visar att det inte föreligger några signifikanta samband mellan den beroende variabeln avvikelseavkastning och den oberoende variabeln ESG. Implikationer för acceptans av den andra hypotesen uppmäts emellertid, men via regressionsanalys med interaktionsvariabel föreligger inte heller här något signifikant samband. Det är alltså inte möjligt att fastställa huruvida ESG-poäng har en påverkan på avvikelseavkastning vid resultatannonseringar eller om ESG-poäng har en interaktionseffekt på marknadsreaktioner vid resultatöverraskningar.

Hållbarhet har det senaste decenniet varit ett stort fokus i media, för företag och dess intressenter. Företag strävar efter en stark hållbarhetsprofil, och värderingsinstitut tillhandahåller ESG-poäng för att betygsätta företagens arbete. Gröna investeringar lockar och media rapporterar om företagens prestationer samt misslyckanden. Denna uppsats undersöker hur den svenska aktiemarknaden reagerar på negativa ESG-nyheter, samt om ett gediget hållbarhetsarbete kan skydda företag mot negativa finansiella reaktioner vid händelse av skandaler. Vi studerar 101 negativa ESG-nyheter från 24 bolag tillhörande OMX Stockholm Large Cap under tidsperioden 2012-2021. Marknadsreaktionerna mäts genom en eventstudie på två olika tidsintervall. Därefter genomförs en regressionsanalys med den kumulativa abnormala avkastningen som beroende variabel och ESG-poäng, marknadsvärde samt branschtillhörighet som oberoende variabler. Studiens resultat visar att negativa ESG-nyheter genererar en negativ abnormal avkstning både i närhet till publicering och 66 dagar efter publicering, dock påvisas inga signifikanta samband mellan ESG-poäng och storleken på marknadsreaktion.

Companies play an important role in the process of sustainable development, and thus investors have increased their focus on companies' sustainability-related activities. These activities are often measured through ESG scores, which mostly are based on biased documents reported by the companies themselves. A company can be considered ESG-compliant when looking at the ESG scores, but its underlying sustainability profile is not entirely investigated. Thus, there is a lack of transparency in ESG scores as well as in the process of evaluating companies' sustainability performance. Therefore, this thesis aims to explore the possibilities of incorporating automatic text analysis, specifically sentiment analysis, to analyze news articles. In that way, a broader part of a company's sustainability profile is covered, and potential controversies or other involvements could be detected. To investigate whether sentiment analysis would be useful to increase the transparency an explorative approach was used. Specifically, companies' ESG scores and sentiment scores from news articles were analyzed and compared. A lower sentiment score would reasonably indicate a lower ESG score, and thus indicate transparency in the evaluation method. The study finds a mixed result of positive and negative sentiment scores for each company, within each industry. A lower sentiment score does not necessarily indicate a lower ESG score, and no clear correlation between the scores was found. Interestingly, the study also identifies previous studies which indicate a correlation between the sentiment scores from biased company documents and the ESG scores.The findings strengthen the problem of lack of transparency in ESG scores, and further conclude that sentiment analysis would be useful in the context of identifying negative and positive articles and thus increase the transparency. However, it is also concluded that sentiment analysis cannot ensure that the calculated sentiment score is of relevance to a specific company and its' sustainability-related activities. Therefore, it can only be used as a complementing tool in the evaluation of companies' sustainability performance. / Företag har en viktig roll i processen av hållbar utveckling, och därför har investerare riktat ett större fokus på företags hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Dessa aktiviteter mäts ofta genom ESG-poäng, vilka för det mesta baseras på partiska dokument som rapporteras av företagen själva. Ett företag kan anses vara ESG-kompatibel när man tittar på deras ESG-poäng, men deras underliggande hållbarhetsprofil undersöks inte helt. Således finns det en brist på transparens i ESG-poäng och även i bedömningsprocessen av ett företags hållbarhetsarbete. Därför syftar den här forskningsuppsatsen till att undersöka möjligheterna med att använda automatisk textanalys, specifikt sentimentanalys, för att analysera nyhetsartiklar. På så sätt kan en större del av ett företags hållbarhetsprofil undersökas, och potentiella kontroverser eller annan inblandning kan upptäckas. För att undersöka om sentimentanalys är lämpligt för att öka transparensen användes en utforskande metod. Specifikt, så analyserades och jämfördes företags ESG-poäng och sentimentpoäng från nyhetsartiklar. Ett lägre sentimentpoäng borde rimligtvis indikera ett lägre ESG-poäng, och därigenom indikera på en transparens i bedömningsprocessen. Studien hittar ett blandat resultat med både positiva och negativa artiklar för varje företag inom varje industri. Ett lägre sentimentpoäng indikerar nödvändigtvis inte ett lägre ESG-poäng, och ingen korrelation mellan poängen hittades. Intressant nog, identifierar studien tidigare studier som har hittat en korrelation mellan sentimentpoäng från partiska dokument och ESG-poäng. Resultaten förstärker problemet med bristen på transparens i ESG-poäng, och kan vidare dra slutsatsen om att sentimentanalys är användbart i kontexten att identifiera positiva and negativa artiklar, och således öka transparensen. Dock dras också slutsatsen att sentimentanalys inte kan säkerställa att det beräknade sentimentpoänget är relaterat till det specifika företaget och dess hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Därför kan det bara användas som ett kompletterande verktyg i bedömningsprocessen av företags hållbarhetsarbete.