Background: Investment in sustainability has long been said to be the future of stock trading. However, according to previous research, this has not proven to be the case. The question then is whether ESG points are significant for private investors' equity portfolios and, if not, which macroeconomic factors are important. Since Russia's invasion of Ukraine, the market has been in a volatile state. Most market indices in the world have fallen as a result. This thesis seeks to examine the impact of this turbulent market time on ESG investment. Purpose: The purpose of this study is to examine how portfolios built based on their Environmental, social and Governance (ESG) score perform in relation to each other during the period of Russia's invasion of Ukraine. Methodology: The study is based on four portfolios in which stocks are divided depending on their ESG-score. The stocks all have an ESG-score between 1-100 and the portfolios include stocks in the intervals of 1-25, 26-50, 51-75 and 76-100.  Results: According to the method used, the ESG score has not had a significant impact on the development of the portfolios. The factors that have been most important during the time period 7/2-2022 to 7/4-2022 have turned out to be the market factor CAPM and the size factor SMB. / Bakgrund: Investering inom hållbarhet har länge sagts vara framtiden inom aktiehandel. Detta har dock enligt tidigare forskning inte visat sig vara fallet. Frågan är då om ESG-poäng är signifikant för privatinvesterares aktieportföljer och om inte, vilka makroekonomiska faktorer är det då som är viktiga. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har marknaden varit i ett volatilt tillstånd. De flesta marknadsindex i världen har sjunkit till följd av detta. Denna uppsats strävar efter att undersöka konsekvenserna denna turbulenta tid på marknaden har på ESG-investering. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur portföljer byggda baserat på deras Environmental, social och Governance (ESG) poäng presterar relativt varandra under tiden för Rysslands invasion av Ukraina. Metod: Arbetet är baserat på fyra stycken portföljer där aktier är uppdelade utefter deras ESG-poäng. Aktierna har alla en ESG-poäng mellan 1 och 100 och portföljerna innehåller aktier i intervall om 1-25, 26-50, 5-75 och 76-100. På dessa portföljer genomfördes först en simpel linjärregressionsanalys med ESG-poäng som oberoende variabel och tillväxt som beroendevariabel. Därefter genomfördes en multipel linjär regression i form av Carharts 4-faktor modell för att undersöka vilka faktorer som har varit signifikanta i utvecklingen av de 4 portföljerna. Resultat: Enligt den använda metoden har ESG-poängen inte haft en signifikant påverkan på portföljernas utveckling. De faktorer som har varit viktigast under tidsspannet 7/2-2022 till 7/4-2022 har visat sig vara marknadsfaktorn CAPM samt storleksfaktorn SMB.

Companies play an important role in the process of sustainable development, and thus investors have increased their focus on companies' sustainability-related activities. These activities are often measured through ESG scores, which mostly are based on biased documents reported by the companies themselves. A company can be considered ESG-compliant when looking at the ESG scores, but its underlying sustainability profile is not entirely investigated. Thus, there is a lack of transparency in ESG scores as well as in the process of evaluating companies' sustainability performance. Therefore, this thesis aims to explore the possibilities of incorporating automatic text analysis, specifically sentiment analysis, to analyze news articles. In that way, a broader part of a company's sustainability profile is covered, and potential controversies or other involvements could be detected. To investigate whether sentiment analysis would be useful to increase the transparency an explorative approach was used. Specifically, companies' ESG scores and sentiment scores from news articles were analyzed and compared. A lower sentiment score would reasonably indicate a lower ESG score, and thus indicate transparency in the evaluation method. The study finds a mixed result of positive and negative sentiment scores for each company, within each industry. A lower sentiment score does not necessarily indicate a lower ESG score, and no clear correlation between the scores was found. Interestingly, the study also identifies previous studies which indicate a correlation between the sentiment scores from biased company documents and the ESG scores.The findings strengthen the problem of lack of transparency in ESG scores, and further conclude that sentiment analysis would be useful in the context of identifying negative and positive articles and thus increase the transparency. However, it is also concluded that sentiment analysis cannot ensure that the calculated sentiment score is of relevance to a specific company and its' sustainability-related activities. Therefore, it can only be used as a complementing tool in the evaluation of companies' sustainability performance. / Företag har en viktig roll i processen av hållbar utveckling, och därför har investerare riktat ett större fokus på företags hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Dessa aktiviteter mäts ofta genom ESG-poäng, vilka för det mesta baseras på partiska dokument som rapporteras av företagen själva. Ett företag kan anses vara ESG-kompatibel när man tittar på deras ESG-poäng, men deras underliggande hållbarhetsprofil undersöks inte helt. Således finns det en brist på transparens i ESG-poäng och även i bedömningsprocessen av ett företags hållbarhetsarbete. Därför syftar den här forskningsuppsatsen till att undersöka möjligheterna med att använda automatisk textanalys, specifikt sentimentanalys, för att analysera nyhetsartiklar. På så sätt kan en större del av ett företags hållbarhetsprofil undersökas, och potentiella kontroverser eller annan inblandning kan upptäckas. För att undersöka om sentimentanalys är lämpligt för att öka transparensen användes en utforskande metod. Specifikt, så analyserades och jämfördes företags ESG-poäng och sentimentpoäng från nyhetsartiklar. Ett lägre sentimentpoäng borde rimligtvis indikera ett lägre ESG-poäng, och därigenom indikera på en transparens i bedömningsprocessen. Studien hittar ett blandat resultat med både positiva och negativa artiklar för varje företag inom varje industri. Ett lägre sentimentpoäng indikerar nödvändigtvis inte ett lägre ESG-poäng, och ingen korrelation mellan poängen hittades. Intressant nog, identifierar studien tidigare studier som har hittat en korrelation mellan sentimentpoäng från partiska dokument och ESG-poäng. Resultaten förstärker problemet med bristen på transparens i ESG-poäng, och kan vidare dra slutsatsen om att sentimentanalys är användbart i kontexten att identifiera positiva and negativa artiklar, och således öka transparensen. Dock dras också slutsatsen att sentimentanalys inte kan säkerställa att det beräknade sentimentpoänget är relaterat till det specifika företaget och dess hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Därför kan det bara användas som ett kompletterande verktyg i bedömningsprocessen av företags hållbarhetsarbete.

Utifrån den tidigare forskningen har det varit skiljaktigheter angående hur hållbara investeringar presterar i förhållande till avkastning och risk jämfört med konventionella investeringar. Samtidigt har intresset för hållbara investeringarna ökat vilket medför att det finns ett intresse att analysera hur hållbara investeringar förhåller sig inom avkastning och risk.Denna studie avser att beskriva och analysera hur hållbara aktiefonder förhåller sig i avkastning och risk jämfört med konventionella aktiefonder. Vidare studeras om det råder ett samband mellan hållbarhet och avkastning. I denna kvantitativa studie analyseras den svenska och irländska aktiefondmarknaden under 2016–2022 med totalt 310 slumpmässigt valda aktiefonder, både hållbara och konventionella, med måttet Jensens Alpha. Studiens resultat visade att ett statistiskt signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning inte kan fastställas. Följaktligen visade det ingen statistisk signifikant skillnad i avkastning för det svenska aktiefonderna medan irländska hållbara aktiefonder hade en statistisk signifikant lägre avkastning jämfört med de konventionella motsvarigheterna. Vidare visade irländska hållbaraaktiefonder en lägre risk medan svenska hållbara aktiefonder innehade en högre risk jämfört med marknadernas konventionella aktiefonder. / There have been conflicting results from previous research regarding sustainable investing and its financial return compared to regular investment alternatives. Simultaneously, the trend towards sustainable investing has grown significantly in recent times, prompting a keen interest in understanding the effect of sustainable investing on investors, specifically in terms of returns and risks. This study aims to provide insights into sustainable investments in equity funds, specifically in terms of returns and risks, when compared to conventional equity funds. Using Jensen's Alpha methodology, a quantitative study was conducted on 310 randomly selectedequity funds, from both sustainable and conventional categories in Sweden and Ireland during the period of 2016-2022. The main findings showed that there is no strong statistical correlation between sustainability and financial returns. Furthermore, the study revealed that there was no statistically significant difference in returns for Swedish equity funds, whereas Irish sustainable equity funds exhibited statistically significantly lower returns in comparison to their conventional counterparts. Regarding risk, the study demonstrates that Irish sustainable equity funds carried lower risk, while Swedish sustainable equity funds performed with a higher risk when compared to their conventional counterparts.