Bakgrund: Under det senaste decenniet har fondsparandet ökat och i samband med detta har konkurrensen mellan fonderna också ökat. Aktivt förvaltade fonder har länge kritiserat för att de inte lyckas konkurrera med passiva fonder. En av anledningarna bakom detta är de höga avgifterna som aktiva fonder tar. Tidigare studier har kunnat etablera att fondens prestation och avgift kan förklaras utifrån givna karaktärsdrag. Syfte: Syftet är att kolla huruvida fondens avgift är rättfärdigad ur ett prestationsperspektiv samt även undersöka vilka karaktärsdrag hos en fond som förklarar avgift och prestation. Vidare syftar även denna studie att jämföra resultatet mellan den svenska och den amerikanska marknaden under tidsperioden 2015–2019. Metod: Det görs tre urval där ett urval inkluderarar endast amerikanska banker, ett stratiferat urval för hela den amerikanska marknaden samt ett urval som innefattar hela den svenska marknaden.Detta resultera i att 112 bankförvaltade amerikanska fonder, 225 amerikanska fonder och 52 svenska fonder analyseras. Paneldataregressioner görs för att etablera vilken påverkan de olika karaktärsdragen har på riskjusterad avkastning samt fondavgiften. Karaktärsdragen som undersöks är ålder, fondförmögenhet, aktiv risk och om fonden är bankförvaltad eller inte. Famas och Frenchs3-faktor- och Carharts 4-faktormodell används som bas för att avgöra huruvida fonderna generera en överavkastning. Slutsats: Resultatet indikerar att i Sverige är en högre fondavgift rättfärdigad då investerare kompenseras med en högre riskjusterad avkastning, medan i USA påvisas motsatsen. Det amerikanska stratifierade urvalet förklaras bättre av karaktärsdragen än det svenska urvalet.Gällande om förvaltaren är en bank visar det sig att dessa fonder presterar sämre överlag, både i USA och i Sverige. Sammanställt gick den svenska marknaden emot befintlig forskning i större utsträckning än den amerikanska. / Background: During the last decade fund savings have increased and the competition between the funds have heightened. A long-standing criticism against actively managed funds has been their ineptness of competing with passively managed funds. High fund fees are one of the reasons why this is the case. Fund fees are therefore not only explained by fund performance. Previous studies have concluded that fees and performance can be explained from a fund’s character traits. Purpose: The purpose of this study is to establish if fund fees are justified from a performance standpoint and if the character traits can explain funds fees and performance. The results will then be compared between Sweden and the United States during the time period 2015-2019. Method: Three selections are done, where the first selection is a stratified selection of the American fund market. The second one is a collection of American banks and the third includes the Swedish market. This resulted in 225 American funds, 112 bank managed American funds and 52 Swedish funds. Panel data regressions are performed to establish the relationship between character traits, fund fees and fund return. The character traits that are analysed are age, size, tracking error, and if the fund is bankmanaged. Fama and French’s 3 factor model and Carharts 4-factor model are used as a base for determining if the funds are able to generate excess return. Conclusion: The results indicate that a higher fund fee is justified on the Swedish market as the investor is compensated for the higher cost. The relationship is reversed for the American market where the lower fee funds performance is superior. The character traits have a stronger affiliation with American fund fees and returns compared to the Swedish market. The bank owned funds performed worse overall in both countries. In summary, the results from the American market were more aligned with previous research in contrast to the Swedish market

Background: Investment in sustainability has long been said to be the future of stock trading. However, according to previous research, this has not proven to be the case. The question then is whether ESG points are significant for private investors' equity portfolios and, if not, which macroeconomic factors are important. Since Russia's invasion of Ukraine, the market has been in a volatile state. Most market indices in the world have fallen as a result. This thesis seeks to examine the impact of this turbulent market time on ESG investment. Purpose: The purpose of this study is to examine how portfolios built based on their Environmental, social and Governance (ESG) score perform in relation to each other during the period of Russia's invasion of Ukraine. Methodology: The study is based on four portfolios in which stocks are divided depending on their ESG-score. The stocks all have an ESG-score between 1-100 and the portfolios include stocks in the intervals of 1-25, 26-50, 51-75 and 76-100.  Results: According to the method used, the ESG score has not had a significant impact on the development of the portfolios. The factors that have been most important during the time period 7/2-2022 to 7/4-2022 have turned out to be the market factor CAPM and the size factor SMB. / Bakgrund: Investering inom hållbarhet har länge sagts vara framtiden inom aktiehandel. Detta har dock enligt tidigare forskning inte visat sig vara fallet. Frågan är då om ESG-poäng är signifikant för privatinvesterares aktieportföljer och om inte, vilka makroekonomiska faktorer är det då som är viktiga. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har marknaden varit i ett volatilt tillstånd. De flesta marknadsindex i världen har sjunkit till följd av detta. Denna uppsats strävar efter att undersöka konsekvenserna denna turbulenta tid på marknaden har på ESG-investering. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur portföljer byggda baserat på deras Environmental, social och Governance (ESG) poäng presterar relativt varandra under tiden för Rysslands invasion av Ukraina. Metod: Arbetet är baserat på fyra stycken portföljer där aktier är uppdelade utefter deras ESG-poäng. Aktierna har alla en ESG-poäng mellan 1 och 100 och portföljerna innehåller aktier i intervall om 1-25, 26-50, 5-75 och 76-100. På dessa portföljer genomfördes först en simpel linjärregressionsanalys med ESG-poäng som oberoende variabel och tillväxt som beroendevariabel. Därefter genomfördes en multipel linjär regression i form av Carharts 4-faktor modell för att undersöka vilka faktorer som har varit signifikanta i utvecklingen av de 4 portföljerna. Resultat: Enligt den använda metoden har ESG-poängen inte haft en signifikant påverkan på portföljernas utveckling. De faktorer som har varit viktigast under tidsspannet 7/2-2022 till 7/4-2022 har visat sig vara marknadsfaktorn CAPM samt storleksfaktorn SMB.