<p>Med denna uppsats har jag haft för avsikt att försöka besvara följande frågor, som jag tycker är relevanta för investerare inom fondsparande.</p><p>Finns det ett samband mellan en aktiefondkategoris avkastnning och dess placeringsinriktning?</p><p>Vad kan påverka skillnaderna i avkastningen mellan aktiefondkategorier med olika placeringsinriktningar?</p>

<p>Bakgrund: Att spara i fonder är populärt i Sverige. Hela 94 % av den svenska befolkningen i åldrarna 18-74 år sparar i fonder. År 2007 uppgick nettosparandet i fonder till ca 85,5 miljarder kronor jämfört med ca 15,4 miljarder kronor år 1996. Sparandet i fonder har ökat markant den senaste tiden och statistik visar att svenskarnas fondförmögenhet har växt från ca 64 mdkr år 1986 till 1528 mdkr år 2006. Den kraftiga ökningen beror till viss del på grund av inflationen men mest har ett ökat sparande bidragit. Att kunna bestämma själv var delar av sina pensionspengar ska placeras har också bidragit till den höga andelen fondsparare. Fondförvaltare med god historisk avkastning annonserar gärna om detta men var det dennes skicklighet eller enbart slumpen som låg bakom den extra avkastningen? Är dagens marknader helt effektiva? Om marknaden är helt effektiv är det omöjligt att ”slå” den marknadsmässiga avkastningen under en längre tid utan att slumpen spelar stor roll vilket innebär att dyra aktivt förvaltade fonder kanske inte borde intressera en investerare. Sambanden har enligt tidigare forskning varierat över tid såväl som för olika marknader både vad gäller vilket effektivitet som råder och hur avgift påverkar en fonds avkastning.</p><p>Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera sambandet mellan fondernas avgifter och deras avkastning under perioden 2002-2006. Det första delsyftet av två för uppsatsen är att göra en jämförelse mellan absolut avkastning och riskjusterad avkastning för att demonstrera hur valet av avkastningsmått inverkar på bedömningen av fonderna. Det andra delsyftet är att studera sambanden mellan fondernas totala kostnadsandel och riskjusterade avkastning genom regressionsanalyser.</p><p>Avgränsningar. Vi har i uppsatsen valt att endast ta med fonder med juridiskt säte i Sverige som placerar på den svenska aktiemarknaden och som kan uppvisa fullständig historik för avgifter och avkastning för perioden 2002-2006.</p><p>Tillvägagångssätt: I denna studie har vi använt oss av kvantitativ metod med en positivistiskt kunskapssyn med starka inslag av deduktivism.  Vi har hämtat vårt urval av fonder ur Morningstars databaser och sedan valt ut de fonder som matchar våra kriterier vilket resulterade i totalt 54 fonder. Fonderna delades upp i två kategorier, en för fonder som investerar i större bolag och en för små- och medelstora bolag. Fondernas genomsnittliga avkastning under perioden har beräknats, de totala avgifterna har summerats och vi har med hjälp av fondernas standardavvikelse beräknat deras riskjusterade avkastning. Vi har sedan använt vår fonddata i tre olika regressionsanalyser, en för båda kategorierna och var för sig, för att besvara vårt syfte.</p><p>Resultat: Vi ser att det mellan avkastningsmåtten absolut avkastning och riskjusterad avkastning föreligger skillnader i bedömningen av en fonds prestationer. Detta faktum ger riskjusterad avkastning relevans som avkastningsmått vår studie. Alla tre regressioner visade på ett negativt samband och tydligaste sambandet var i kategorin med stora bolag. Den slutsats vi kan dra av regressionsanalyserna av sambandet mellan en fonds avgifter och riskjusterade avkastning, under perioden 2002-2006, är att det finns ett samband och att det sambandet är negativt. Det lönar sig alltså inte att placera i en fond med höga avgifter vad gäller riskjusterad avkastning.</p>

Med denna uppsats har jag haft för avsikt att försöka besvara följande frågor, som jag tycker är relevanta för investerare inom fondsparande. Finns det ett samband mellan en aktiefondkategoris avkastnning och dess placeringsinriktning? Vad kan påverka skillnaderna i avkastningen mellan aktiefondkategorier med olika placeringsinriktningar?

Bakgrund: Att spara i fonder är populärt i Sverige. Hela 94 % av den svenska befolkningen i åldrarna 18-74 år sparar i fonder. År 2007 uppgick nettosparandet i fonder till ca 85,5 miljarder kronor jämfört med ca 15,4 miljarder kronor år 1996. Sparandet i fonder har ökat markant den senaste tiden och statistik visar att svenskarnas fondförmögenhet har växt från ca 64 mdkr år 1986 till 1528 mdkr år 2006. Den kraftiga ökningen beror till viss del på grund av inflationen men mest har ett ökat sparande bidragit. Att kunna bestämma själv var delar av sina pensionspengar ska placeras har också bidragit till den höga andelen fondsparare. Fondförvaltare med god historisk avkastning annonserar gärna om detta men var det dennes skicklighet eller enbart slumpen som låg bakom den extra avkastningen? Är dagens marknader helt effektiva? Om marknaden är helt effektiv är det omöjligt att ”slå” den marknadsmässiga avkastningen under en längre tid utan att slumpen spelar stor roll vilket innebär att dyra aktivt förvaltade fonder kanske inte borde intressera en investerare. Sambanden har enligt tidigare forskning varierat över tid såväl som för olika marknader både vad gäller vilket effektivitet som råder och hur avgift påverkar en fonds avkastning. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera sambandet mellan fondernas avgifter och deras avkastning under perioden 2002-2006. Det första delsyftet av två för uppsatsen är att göra en jämförelse mellan absolut avkastning och riskjusterad avkastning för att demonstrera hur valet av avkastningsmått inverkar på bedömningen av fonderna. Det andra delsyftet är att studera sambanden mellan fondernas totala kostnadsandel och riskjusterade avkastning genom regressionsanalyser. Avgränsningar. Vi har i uppsatsen valt att endast ta med fonder med juridiskt säte i Sverige som placerar på den svenska aktiemarknaden och som kan uppvisa fullständig historik för avgifter och avkastning för perioden 2002-2006. Tillvägagångssätt: I denna studie har vi använt oss av kvantitativ metod med en positivistiskt kunskapssyn med starka inslag av deduktivism.  Vi har hämtat vårt urval av fonder ur Morningstars databaser och sedan valt ut de fonder som matchar våra kriterier vilket resulterade i totalt 54 fonder. Fonderna delades upp i två kategorier, en för fonder som investerar i större bolag och en för små- och medelstora bolag. Fondernas genomsnittliga avkastning under perioden har beräknats, de totala avgifterna har summerats och vi har med hjälp av fondernas standardavvikelse beräknat deras riskjusterade avkastning. Vi har sedan använt vår fonddata i tre olika regressionsanalyser, en för båda kategorierna och var för sig, för att besvara vårt syfte. Resultat: Vi ser att det mellan avkastningsmåtten absolut avkastning och riskjusterad avkastning föreligger skillnader i bedömningen av en fonds prestationer. Detta faktum ger riskjusterad avkastning relevans som avkastningsmått vår studie. Alla tre regressioner visade på ett negativt samband och tydligaste sambandet var i kategorin med stora bolag. Den slutsats vi kan dra av regressionsanalyserna av sambandet mellan en fonds avgifter och riskjusterade avkastning, under perioden 2002-2006, är att det finns ett samband och att det sambandet är negativt. Det lönar sig alltså inte att placera i en fond med höga avgifter vad gäller riskjusterad avkastning.

Bakgrund och problem: Fondsparandet har under senaste 30 åren ökat kraftigt i Sverige, där befolkning såg en möjlighet till att säkra upp en framtid. Dagens situation angående information om fonderna ser ut på så vis att internet har möjliggjort tillgängligheten, vilket kan göra det svårt för spararen att välja bland urvalet av fonderna. Därmed kan valet hamna på att låta en förvaltare från en av storbankerna som Handelsbanken och Swedbank att sköta fonderna. Frågan som författarna ställer sig är från vilka av de utvalda förvaltarna Handelsbanken, Swedbank och andra fondbolag som fonderna är mest lönsamma att investera i? Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning är att se vilka av fonderna ur de valda fondgrupperna som presterat främst under en femårsperiod och de som är bäst att investera i. Delsyftet är att undersöka om det föreligger något samband mellan risken och avkastningen för de utvalda fonderna. Metod: Studien är baserad på forskningsstrategin kvantitativ undersökning. Sekundärdata och hårddata är främst inhämtad från förvaltarnas årsberättelser och Morningstar. Urvalet är på 32 fonder och data förblir av historisk fakta från ett femårsperspektiv. Författarna tillämpar egna beräkningar av genomsnittlig aritmetisk avkastning, Sharpe-kvoten och standardavvikelse för fonderna.Resultat och slutsats: Resultatet av de undersökta kategorierna, det vill säga Sverige- Småbolag – Medelstora bolag och Storbolag, Asienfonder och Rysslandfonder visade på ett starkt samband vid en gemensam regression för samtliga 32 fonder. Där åskådliggjordes det att tre fonder gått betydligt bättre än förväntningarna och tre fonder som gått avsevärt sämre än väntat. Nästintill av de resterande fonder hade gått som förväntat. De enskilda regressionerna för varje kategori visade att tre av fem grupper hade ett starkt positivt samband. De andra kategorierna hade nollkorrelation, som påvisade att dessa aktiefonder inte hade någon samvariation.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur resultatet skiljer sig åt mellan stora och små fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende på organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.</p><p>Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har beräknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bäst. De mått och modeller vi använt är standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.</p><p>Vi har försökt ta reda på hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information från hemsidor på Internet och annat skriftligt material.</p><p>Empirin består av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnämnda innefattar hur många som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det går till när de avgör vilka aktier som ska ingå i fonderna.</p><p>Efter att ha räknat ut alla riskmått och avkastningsmått stod det klart att bankerna har presterat betydligt sämre än de mindre fondbolagen. Alla tre bankfonderna har en sämre avkastning än vad som kan förväntas av dem enligt CAPM. Det stod också klart att de tar onödigt stora risker i förhållande till vad de presterar.</p><p>En genomgripande skillnad mellan fondbolagen är att bankerna har en större organisation där en förvaltare ofta förvaltar fler fonder på samma gång, och ibland är det även flera förvaltare på en fond. De mindre fondbolagen får med sina färre anställda ett mer dynamiskt informationsutbyte. En annan stor skillnad som vi har upptäckt är att bankerna har lägre aktiv risk vilket innebär att bankernas fonder ligger nära index i sina placeringar. Eftersom fonderna är belastade förvaltningsavgifter, blir det svårt att nå samma avkastning som index. Vi har i denna uppsats inte kunnat fastställa huruvida den ena förvaltningsstrategin är mer lönsam.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur resultatet skiljer sig åt mellan stora och små fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende på organisationsstruktur och förvaltningsstrategier. Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har beräknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bäst. De mått och modeller vi använt är standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten. Vi har försökt ta reda på hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information från hemsidor på Internet och annat skriftligt material. Empirin består av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnämnda innefattar hur många som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det går till när de avgör vilka aktier som ska ingå i fonderna. Efter att ha räknat ut alla riskmått och avkastningsmått stod det klart att bankerna har presterat betydligt sämre än de mindre fondbolagen. Alla tre bankfonderna har en sämre avkastning än vad som kan förväntas av dem enligt CAPM. Det stod också klart att de tar onödigt stora risker i förhållande till vad de presterar. En genomgripande skillnad mellan fondbolagen är att bankerna har en större organisation där en förvaltare ofta förvaltar fler fonder på samma gång, och ibland är det även flera förvaltare på en fond. De mindre fondbolagen får med sina färre anställda ett mer dynamiskt informationsutbyte. En annan stor skillnad som vi har upptäckt är att bankerna har lägre aktiv risk vilket innebär att bankernas fonder ligger nära index i sina placeringar. Eftersom fonderna är belastade förvaltningsavgifter, blir det svårt att nå samma avkastning som index. Vi har i denna uppsats inte kunnat fastställa huruvida den ena förvaltningsstrategin är mer lönsam.

I denna studie undersöks fondstorlekens inverkan på prestation i form av avkastning. Dagens ekonomier utmärks av hög volatilitet och innehåller många perioder av upp- och nedgångar, vilket påverkar valet av investering. Sverige är bäst på fondsparande i världen på så sätt att störst andel av befolkningen sparar i fonder, där aktiefonder är populärast. Vi frågar oss i denna uppsats om storleken av en aktiefond även kan vara något man bör ta hänsyn till i sitt val av fonder. Genom att undersöka 26 svenska aktiefonder i perioder av upp- och nedgångar på den svenska marknaden under åren 2000-2011 och jämföra deras prestation inbördes och mot index, så utreder vi om storlek har betydelse. Vi utför även korrelationsanalyser mellan avkastning och fyra utvalda variabler; fondförmögenhet, antal innehav, andel topp 10 innehav och standardavvikelse, för att se om det kan finnas ett samband. Vi visar slutligen utifrån vår undersökning att storlek av en aktiefond bör tas en viss hänsyn till i valet av fond, den är dock inte avgörande. Många faktorer spelar in i valet, inte minst bland aktiefonder, men om allt annat är lika så säger våra resultat att fondens antal innehav och koncentrationen av dessa bör ges extra hänsyn.