The EU Taxonomy, a cornerstone of the EU’s sustainable finance framework, serves as a vital tool for market transparency by defining criteria for economic activities aligned with a net-zero trajectory by 2050 and other environmental goals. This new regulation significantly impacts the real estate sector, presenting substantial challenges for residential developers in aligning with its requirements. Given the recent implementation of the Taxonomy, limited research exists on its practical impacts. This thesis aims to fill this gap by exploring the challenges and strategies of Swedish residential real estate developers in adapting to the EU Taxonomy.  The study employs a qualitative research approach, conducting semi-structured interviews with industry stakeholders to examine organizational, technical, economic, and external perspectives. The findings reveal that developers struggle with the Taxonomy’s complexity, insufficient guidance, and lack of standardized approaches. Additional challenges include conflicting stakeholder expectations and inconsistent local government directives. The significant resources and upfront costs required for alignment further complicate compliance. To overcome these challenges, companies are integrating sustainability into core business strategies, fostering cross-departmental collaboration, and adopting green innovations in project design and construction. Financially, they are pursuing green financing options, recognizing their importance for competitiveness and investor appeal. Additionally, companies are engaging in industry networks and seeking external guidance.  The study underscores the critical role of external market dynamics in driving the adoption of the EU Taxonomy. Investors and creditors, through increased scrutiny and demand for sustainable investments, promote compliance. Integrating sustainability into business strategies is not only a regulatory requirement but also essential for long-term competitiveness and resilience. / EU-taxonomin, en hörnsten i EU’s ramverk för hållbar finansiering, är ett viktigt verktyg för att skapa marknadstransparens genom att definiera kriterier för ekonomiska aktiviteter som är i linje med en netto-noll-resa till 2050 och andra miljömål. Denna nya reglering har haft stor påverkan på fastighetssektorn och medför betydande utmaningar för bostadsutvecklare att anpassa sig till dess krav. Med tanke på att taxonomin nyligen implementerats finns det begränsad forskning om dess praktiska påverkan. Denna avhandling syftar till att fylla denna lucka genom att utforska utmaningarna och strategierna hos svenska bostadsutvecklare i anpassningen till EU-taxonomin.  Studien använder en kvalitativ forskningsmetod och genomför semi-strukturerade intervjuer med branschaktörer för att undersöka organisatoriska, tekniska, ekonomiska och externa perspektiv. Resultaten visar att utvecklare kämpar med taxonomins komplexitet, otillräcklig vägledning och bristen på standardiserade tillvägagångssätt. Ytterligare utmaningar inkluderar motstridiga förväntningar från olika intressenter och inkonsekventa direktiv från lokala myndigheter. De betydande resurser och initiala kostnader som krävs för att uppnå överensstämmelse försvårar dessutom efterlevnaden.  För att hantera dessa utmaningar integrerar företag hållbarhet i sina kärnstrategier, främjar tvärfunktionellt samarbete och antar gröna innovationer i projektutformning och byggnation. Finansiellt söker de gröna finansieringsalternativ och erkänner deras betydelse för konkurrenskraft och investerarattraktion. Dessutom engagerar sig företag i branschnätverk och söker extern vägledning.  Studien betonar den kritiska rollen hos externa marknadsdynamiker i att driva införandet av EU-taxonomin. Investerare och långivare, genom ökad granskning och krav på hållbara investeringar, främjar efterlevnad. Att integrera hållbarhet i affärsstrategier är inte bara ett regulatoriskt krav utan också avgörande för långsiktig konkurrenskraft och motståndskraft.