No description available.

No description available.

Den här uppsatsen är baserad på tidigare forskning av företag som har en bakgrund från företaget JC. I tidigare forskning framträder JC som ett framgångsrikt företag. Det som var kännetecknande hos JC var bland annat det kreativa arbetsklimatet som var öppen och utmanande samt det dynamiska ledarskapet inom företaget. Sammanlagt har elva nya företag skapats av personer med denna bakgrund. De nya företag som har identifierats startades under perioden 1990-2007, med tyngdpunkt i slutet av 1990-talet. De nya företagen indelas i tre olika branscher: Kedjeföretag, hit hör bland annat GinaTricot som enligt många bedömare är den mest framgångsrika butikskedja efter H&M. Designföretag har vi exempelvis Nudie Jeans som många också känner till samt Företagsservice, hit hör såsom Viskan Distanshandel System. I denna studie belyses det som uppfattas som framgångsrikt hos de tre serviceföretag; Viskan Distanshandel system, Futurelab och Unitail, vilka har bakgrund inom JC. Och vad innebär framgångsriktledarskap för dessa företag. I undersökningen ingår det även hur motståndskraftiga dessa företag har varit under den senaste globala ekonomiska recessionen och hur de har hanterat svårigheter i samband med krisen. Studien är utformad med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört det så kallad delvis strukturerade intervjuer med de tre företagsledare. Med hjälp av en intervjuguide gjorde att vi kunde hålla en viss struktur under intervjuns gång. Det empiriska materialet har sedan analyserats genom den abduktiva metoden och hermeneutiskt förhållningssätt, där vi växlade mellan empiri och teori utifrån den hermeneutiska cirkeln. Vår undersökning visar att det inte finns några recept som leder till framgång och att vara motståndskraftig. Framgångsriktledarskap gemensamt hos de tre företagsledarna är att de utövar olika slags ledarstilar samtidigt beroende på situationen. Det gör att de blir flexibla och effektiva under finanskrisen, där de kan gå in i olika roller och får möjliga utrymmen och spelplaner som gör att de kan ha kontroll över läget när något slumpmässigt uppstår. Framgång hos de samtliga företagen åstadkoms via deras kontaktnätverk och det starka teamet som dem lyckades skapa i början. Dessa två faktorer har även varit ett slags motståndskraft för de företagen under krisen. Vi kan enbart hävda att dessa två faktorer har varit ett slags motståndskraft under krisen för de företagen. Dock är det svårt att påstå att dessa kan betraktas som ett slags recept för motståndskraft för andra organisationer.

<p>Sverige har en relativt låg andel entreprenörer, mätt i entreprenöriell aktivitet ligger Sverige enligt GEM (Global Entrepreneurship Monitor) på 40:de plats av 42 länder. Detta är en föga smickrande siffra för Sverige som land då entreprenören bidrar till att skapa och upprätthålla tillväxt, samt att öka sysselsättningen genom att generera och sätta en affärsmässig prägel på nya ekonomiska möjligheter för landet. Nyföretagen tar dessutom upp kampen med de redan etablerade företagen, och tvingar dessa att förnya sig och bli effektivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att lyckas som entreprenör eftersom ett lyckat nyföretagande bidrar till att öka vårt lands välfärd.</p><p>Våra undersökningar som vi gjort genom att studera teori och intervjuer med entreprenörer visar att framgångsrikt entreprenörskap beror på en rad olika aspekter. Dels krävs personliga egenskaper som att kunna tolerera risker, inte vara rädd för misslyckanden och uthållighet för att nämna några. Samtidigt behövs det med tiden byggas upp ett brett nätverk då man inte ofta eller aldrig klarar av att genomföra allt själv. Till detta kan vi även lägga resurser som de finansiella, operativa men framför allt personalen inom företaget som utgör det ”humana kapitalet” då det är de som med sin unika kompetens också gör företaget unikt. Det som majoriteten av våra respondenter anser vara bäst med entreprenörskapet är att det med rätt idé går att tjäna mer pengar än som anställd, och att man inte behöver följa några speciella arbetstider som vanliga anställda måste rätta sig efter. Nackdelen med entreprenörskapet ser majoriteten i all byråkrati som måste skötas och att privatlivet blir lidande då jobbet alltid kommer i första hand.</p>

Sverige har en relativt låg andel entreprenörer, mätt i entreprenöriell aktivitet ligger Sverige enligt GEM (Global Entrepreneurship Monitor) på 40:de plats av 42 länder. Detta är en föga smickrande siffra för Sverige som land då entreprenören bidrar till att skapa och upprätthålla tillväxt, samt att öka sysselsättningen genom att generera och sätta en affärsmässig prägel på nya ekonomiska möjligheter för landet. Nyföretagen tar dessutom upp kampen med de redan etablerade företagen, och tvingar dessa att förnya sig och bli effektivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att lyckas som entreprenör eftersom ett lyckat nyföretagande bidrar till att öka vårt lands välfärd. Våra undersökningar som vi gjort genom att studera teori och intervjuer med entreprenörer visar att framgångsrikt entreprenörskap beror på en rad olika aspekter. Dels krävs personliga egenskaper som att kunna tolerera risker, inte vara rädd för misslyckanden och uthållighet för att nämna några. Samtidigt behövs det med tiden byggas upp ett brett nätverk då man inte ofta eller aldrig klarar av att genomföra allt själv. Till detta kan vi även lägga resurser som de finansiella, operativa men framför allt personalen inom företaget som utgör det ”humana kapitalet” då det är de som med sin unika kompetens också gör företaget unikt. Det som majoriteten av våra respondenter anser vara bäst med entreprenörskapet är att det med rätt idé går att tjäna mer pengar än som anställd, och att man inte behöver följa några speciella arbetstider som vanliga anställda måste rätta sig efter. Nackdelen med entreprenörskapet ser majoriteten i all byråkrati som måste skötas och att privatlivet blir lidande då jobbet alltid kommer i första hand.

<p>Denna studie har som syfte att undersöka olika lärares ledarstilar, deras syn på ledarskap och framgångsrikt ledarskap. Studien gjordes på ett kvalitativt sätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielärare. Resultaten visade att de flesta lärarna använde en situationsanpassad ledarstil. Lärarna ändrade sin ledarstil beroende på vilken elevgrupp som undervisades. Det som även kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utsträckning som läraren ansåg sig känna elevgruppen. Resultatet visade att lärarna tar delar från olika ledarstilar som de tycker passar dem och får därigenom ingen renodlad ledarstil utan en blandning av auktoritära och demokratiska sidor. Egenskaper som lärarna ansåg att en bra lärare ska ha och även kunde kopplas till litteraturen var bland annat ämneskunskaper, att kunna organisera arbetet i klassrummet och lyssna på eleverna samt att vara flexibel och att ha förmågan till att anpassa sig efter situationen.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka olika lärares ledarstilar, deras syn på ledarskap och framgångsrikt ledarskap. Studien gjordes på ett kvalitativt sätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielärare. Resultaten visade att de flesta lärarna använde en situationsanpassad ledarstil. Lärarna ändrade sin ledarstil beroende på vilken elevgrupp som undervisades. Det som även kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utsträckning som läraren ansåg sig känna elevgruppen. Resultatet visade att lärarna tar delar från olika ledarstilar som de tycker passar dem och får därigenom ingen renodlad ledarstil utan en blandning av auktoritära och demokratiska sidor. Egenskaper som lärarna ansåg att en bra lärare ska ha och även kunde kopplas till litteraturen var bland annat ämneskunskaper, att kunna organisera arbetet i klassrummet och lyssna på eleverna samt att vara flexibel och att ha förmågan till att anpassa sig efter situationen.

De senaste åren har pekat på en uppåtgående trend att investera pengar i sponsring av idrottsföreningar. Sponsring av en idrottsförening är idag ett sätt för företag att marknadsföra sig, samtidigt som det är en viktig inkomstkälla för idrottsföreningarna.Det framgår därmed att både företag och idrottsföreningar kan dra fördelar av ett sponsorsamarbete. Däremotråder detbristande kunskap kring hur sponsorrelationer utvecklas och bibehålls samt vad som gör sponsorsamarbeten framgångsrika, vilket lett till utformandet av studiens syfte.Genom semistrukturerade intervjuer med tre idrottsföreningar och fyra företag ämnar studienattskapa större förståelse för sponsorsamarbeten genom att undersöka hur sponsorrelationer skapas och bibehålls, samt vad som gör ett sponsorsamarbete framgångsrikt. Idrottsföreningarna bedriververksamhet inom ishockey eller fotboll och harrepresentationslag på elitnivå. Två föreningar ärhemmahörande i Umeå och en i Skellefteå, medan företagen var jämnt fördelade mellan dessa två städer. Intervjuguidernas teman konstruerades utifrån A-ERIC modellen samt en kompletterande del om sponsring.Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan meningskoncentreras och avslutningsvisanalyseras utifrån studiens teoretiska referensram.Studiens resultat visar på att sponsorrelationer skapas på idrottsföreningarnas initiativ, vilket kan förklaras av idrottsföreningarnas behov av sponsorintäkter. Resultatet påvisar också hur viktigt det är att samarbetet skapar värde för de involverade parterna vilket innebär att det krävs en motprestation från föreningarna. Motprestationer kan vara i form av exponering, tillgång till sponsornätverk eller socialt ansvarstagandei sociala projekt. För att bibehålla långsiktiga relationer beskrivs kommunikation utgöra en viktig del.Studien presenterar olika faktorer som bidrar till ett framgångsrikt samarbete. Föreningarna beskriver ett framgångsriktsponsorsamarbete somnär detskapar vinster för företaget, föreningen ochsamhället. Andra framgångsfaktorer som framkommer i studien är engod relation, kommunikation, samhörighet, ömsesidighet och att föreningar levererar över förväntan.Avslutningsvis förs en diskussion gällande den avsaknad av mål som respondenterna tillkännagivit och vilka svårigheter detta medför. För att avgöra om ett samarbete har varit framgångsrikt är det är viktigt att formulera mål som syftar på den effekt som parterna vill att samarbetetska leda till. Det är även viktigt att målen är mätbara och specificerade för att undvika delade uppfattningar gällande vad som är framgångsrikt.

This study is based on results from a qualitative interview study of five municipalities in Sweden that have a successful work with sustainable meals in the municipal school. The aim of the study is to identify what the interviewees and research consider to be success factors for sustainability work. The results of the study show that there is a consensus between the research and the interviewees’ experiences about what are success factors. Competence development, communication, politics and organizational structure are the most common element identified that can either contribute to a successful or unsuccessful sustainability work.

No description available.