<p>Inom området entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt från innovationsprocessen och kreativitet till affärsplaner och marknadsföring.</p><p>Så gott som alla av dessa böcker utgår dock ifrån att entreprenören har ett klart mål för sin förmåga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvägagångssätt om hur entreprenören ska lägga upp sina strategier, knyta kontaktnät, skaffa kapital och andra metoder för att nå sitt mål för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild där allt bara stegvis händer med ett lyckat mål.</p><p> </p><p>Ponera att entreprenören istället redan har givna resurser såsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjälp av dessa resurser.</p><p> </p><p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. Använder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller låter det saker hända mer oplanerat och spontant?</p><p> </p><p>Med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda på hur entreprenörer i verkligheten förhåller sig till beslutsfattande och planering.</p><p> </p><p>Resultatet visar att förhållningssätten är lika olika som entreprenörernas personligheter. Vissa tar snabba beslut och ger sig in i nya branscher, medan andra arbetar mer metodiskt och eftertänksamt. Dock visar det sig att den entreprenör som inte arbetat efter den modell som managementlitteratur beskriver, är den som tagit sin verksamhet längst.</p>

Inom området entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt från innovationsprocessen och kreativitet till affärsplaner och marknadsföring. Så gott som alla av dessa böcker utgår dock ifrån att entreprenören har ett klart mål för sin förmåga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvägagångssätt om hur entreprenören ska lägga upp sina strategier, knyta kontaktnät, skaffa kapital och andra metoder för att nå sitt mål för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild där allt bara stegvis händer med ett lyckat mål.   Ponera att entreprenören istället redan har givna resurser såsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjälp av dessa resurser.   Syftet med undersökningen är att ta reda på hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. Använder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller låter det saker hända mer oplanerat och spontant?   Med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda på hur entreprenörer i verkligheten förhåller sig till beslutsfattande och planering.   Resultatet visar att förhållningssätten är lika olika som entreprenörernas personligheter. Vissa tar snabba beslut och ger sig in i nya branscher, medan andra arbetar mer metodiskt och eftertänksamt. Dock visar det sig att den entreprenör som inte arbetat efter den modell som managementlitteratur beskriver, är den som tagit sin verksamhet längst.

I en kartläggning av kvinnors företagande på Öland från 2003 läste vi om att drivkrafterna mellan kvinnor och män skiljer sig åt när det kommer till företagande, på landsbygden. Detta var något vi fann intressant och ville undersöka närmare. Syftet med vår studie är att undersöka omfattningen av turismföretagande hos kvinnor på den värmländska landsbygden och vad det är som motiverar dessa kvinnor till att starta företag, men även uppmärksamma de sociala skillnaderna mellan mäns och kvinnors företagande. Detta har vi gjort genom att utgå från tre frågeställningar: Hur många kvinnor respektive män driver turismföretag på den värmländska landsbygden? Vad driver kvinnor på landsbygden att starta och driva turismföretag? Vilka förutsättningar finns och vad begränsar dem? Hur upplever män och kvinnor att det är att starta och driva turismföretag på den värmländska landsbygden? Finns det skillnader och vilka är dessa? Vi har använt oss av ett hermeneutiskt angreppssätt under insamling av empirin och förberedelserna inför intervjuerna. I analysen och slutsatserna har vi haft ett socialkonstruktivistiskt och feministiskt perspektiv. För att genomföra denna undersökning begränsade vi arbetet till att fokusera på tre kommuner med olika bakgrund inom företagande, nämligen Arvika, Sunne och Filipstad. Genom att kartlägga antalet turismföretag i de tre kommunerna och dela upp dessa efter om det är en man eller kvinna som driver dem, samt om de drivs på landsbygden eller centralorten har vi kunnat få en övergripande bild för hur fördelningen ser ut. För att förstå vad det är som driver kvinnor respektive män att starta och driva turismföretag har vi kompletterat undersökningen med intervjuer där vi besökt företagarna på plats. Tillsammans med undersökningarna har vi samlat teorier inom entreprenörskap och kvinnors entreprenörskap. Där har vi funnit en skillnad mellan entreprenören och företagaren samt att de egenskaper som beskriver entreprenören är sådana som kvinnor kan ha svårt att identifiera sig med, medan de egenskaper som beskriver företagaren förefaller passa kvinnan bättre. För att förklara och förstå vilka förväntningar och förutsättningar kvinnor respektive män har i samhället, har vi samlat teorier kring genus. De flesta turismföretag i de tre kommunerna drivs på landsbygden. I Filipstad och Arvika är det fler män än kvinnor som driver företag men i Sunne är det fler kvinnor. Detta kan vi koppla till att Sunne är en småföretagkommun med ett starkt etablerat företagarnätverk för kvinnor. Medan Arvika och Filipstad dominerats av verkstadsindustri respektive stort företag. De slutsatser vi dragit är framför allt att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors företagande och att de kan kopplas till de förutsättningar som samhället och könsstrukturer skapat där kvinnan är underlägsen och mer passiv än mannen. Samtidigt kan vi se att möjligheter till mer jämlika förutsättningar finns, bland annat genom företagarnätverk och genom att bryta det så kallade genuskontraktet som sätter kvinnor och män i skilda positioner i samhället.

Today's unsustainable resource use is influenced by many factors. One key factor isproduction methods and patterns. Trough change of production patterns enterprises can bepart of the solution to a more sustainable society. This case study has analyzed environmentalperformance of the printer company Edita Västra Aros Ltd (EVA), who has gained awards forits environmental work, and what driving forces they have had during this work. The survey isbased on a qualitative method and the collected data consists of documents and staffinterviews, which have been analyzed with content analysis. This essay identifies four successfactors behind EVA’s successes within sustainable enterprise. Those are long-term systematicwork, monitoring of outcome, energy efficiency gains and communication throughenvironmental labels. Long-term systematic work has contributed to increased credibility,more efficient production and lower environmental impact. EVA has measured anddocumented and has been able to evaluate the effects of environmental measures. Energyefficiency improvements have resulted in competitive advantages and received interest asgood practice. EVA has communicated its environmental work well, using differentindependent environmental brands and labels. This has simplified communication of own andits customers’ environmental profiles. The driving forces for the environmental performancehave mainly been responsibility for the environment and cost savings. Measures, whichinitially were motivated from environmental liability and competitive advantages, have nowalso generated market advantages.

Networks consisting of contacts between people can be found everywhere. The purpose of a network is always the same; to facilitate the availability of resources to the various parties. This also applies when it comes to entrepreneurship, in this case with digital media in focus, where the network is the entrepreneurs tool to expand their business interests, complete productions to the customer and grow in the industry. The objective of this study is to examine the role of entrepreneurs and corporate networks, how they are formed and maintained and about their properties. We also examine how companies in the production of media that are positioned in relatively remote areas establish themselves on the global market. How much impact does the environment in which it is located have on the company? To carry out this study we have held semistructured interviews and chosen qualitative methods and theories from already existing research material. In conclusion we arrived at three guidelines for entrepreneurs in the creative industry in northern Sweden regarding network and geographic location.

No description available.

<p>Handel mellan människor har existerat i tusentals år genom byte av varor. För varje sekel som gått har handeln växt sig större och blivit mer global. Det skulle ändå dröja till slutet på nittonhundratalet innan e-handeln slog igenom. Sedan e-handeln introducerades har den växt för varje år. Allt fler väljer att lägga upp hemsidor för sina företag och sälja sina produkter online. E-handel utvecklas i dagens samhälle på alla tänkbara sätt. Det finns en mängd litteratur och kurser som hjälper företagare att starta e-handel.Trots alla dessa hjälpmedel som ska hjälpa företagare att starta e-handel vill vi påstå att det fortfarande existerar flera hinder för företagare som väljer att starta e-handel. Vi har därför valt att undersöka vilka hinder företagare ställs inför när de väljer att starta e-handel.Syftet med vår studie är därmed att undersöka vilka områden företagaren upplever som problematiska när denne valde att starta e-handel och finna eventuella lösningar för att överkomma dessa hinder.Vi har valt att undersöka företagare i Umeå- och Skellefteå-regionerna för att få företagares syn på vilka dessa hinder kan vara. Vi har också valt att ta med en franchisekedja för att kunna jämföra om det är lättare att starta e-handel på detta sätt.Eftersom våra företagare genom djupintervjuer kommer att berätta om sina egna erfarenheter de stött på när de startat och drivit e-handel anser vi att svaren kommer präglas av ett subjektivt förhållningssätt som vi därefter kan tolka och jämföra med teorin. Vi kommer också i denna studie använda oss av ett subjektivt synsätt. Vilket tyder på att vi använt oss av den hermeneutiska kunskapssynen.Studien i sin helhet kommer att vara av kvalitativ karaktär då vi anser att denna metod ger oss en djupare förståelse till varför dessa hinder uppstår och hur de kan lösas. Vårt teorikapitel bygger på allt ifrån äldre motivationsteorier till de nyaste e-handels teorierna från tjugohundratalet. Men hjälp av dessa vill vi ge läsaren en överskådlig blick över en del av de hinder som existerar. Här har vi också valt att avsluta med en modell som vi utvecklat själva, utifrån våra utvalda teorier, som pekar på de största hindren som finns inom branschen.Empirikapitlet bygger på fyra stycken djupintervjuer med företagare som säljer elektronik och multimedia. Vi har gjort det enkelt att följa med i texten då vi fokuserar på modellen som finns i slutet av teorikapitlet och de teman som denna modell berör.I analyskapitlet reflekterar vi och drar kopplingar mellan våra företagare och de hinder som de upplevde när de startade e-handel. Även här har vi gjort det lätt att följa med i texten.Slutsatsen från vår studie visar att det finns en del hinder för företagare som väljer att starta e-handel. Dessa hinder finns främst inom marknadsföring, kostnader, och tekniska tjänster. Trots dessa hinder tror vi att framtiden är ljus för e-handeln och den kommer säkerligen att slå nya rekord även under kommande år.</p>

No description available.

Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap.

Handel mellan människor har existerat i tusentals år genom byte av varor. För varje sekel som gått har handeln växt sig större och blivit mer global. Det skulle ändå dröja till slutet på nittonhundratalet innan e-handeln slog igenom. Sedan e-handeln introducerades har den växt för varje år. Allt fler väljer att lägga upp hemsidor för sina företag och sälja sina produkter online. E-handel utvecklas i dagens samhälle på alla tänkbara sätt. Det finns en mängd litteratur och kurser som hjälper företagare att starta e-handel.Trots alla dessa hjälpmedel som ska hjälpa företagare att starta e-handel vill vi påstå att det fortfarande existerar flera hinder för företagare som väljer att starta e-handel. Vi har därför valt att undersöka vilka hinder företagare ställs inför när de väljer att starta e-handel.Syftet med vår studie är därmed att undersöka vilka områden företagaren upplever som problematiska när denne valde att starta e-handel och finna eventuella lösningar för att överkomma dessa hinder.Vi har valt att undersöka företagare i Umeå- och Skellefteå-regionerna för att få företagares syn på vilka dessa hinder kan vara. Vi har också valt att ta med en franchisekedja för att kunna jämföra om det är lättare att starta e-handel på detta sätt.Eftersom våra företagare genom djupintervjuer kommer att berätta om sina egna erfarenheter de stött på när de startat och drivit e-handel anser vi att svaren kommer präglas av ett subjektivt förhållningssätt som vi därefter kan tolka och jämföra med teorin. Vi kommer också i denna studie använda oss av ett subjektivt synsätt. Vilket tyder på att vi använt oss av den hermeneutiska kunskapssynen.Studien i sin helhet kommer att vara av kvalitativ karaktär då vi anser att denna metod ger oss en djupare förståelse till varför dessa hinder uppstår och hur de kan lösas. Vårt teorikapitel bygger på allt ifrån äldre motivationsteorier till de nyaste e-handels teorierna från tjugohundratalet. Men hjälp av dessa vill vi ge läsaren en överskådlig blick över en del av de hinder som existerar. Här har vi också valt att avsluta med en modell som vi utvecklat själva, utifrån våra utvalda teorier, som pekar på de största hindren som finns inom branschen.Empirikapitlet bygger på fyra stycken djupintervjuer med företagare som säljer elektronik och multimedia. Vi har gjort det enkelt att följa med i texten då vi fokuserar på modellen som finns i slutet av teorikapitlet och de teman som denna modell berör.I analyskapitlet reflekterar vi och drar kopplingar mellan våra företagare och de hinder som de upplevde när de startade e-handel. Även här har vi gjort det lätt att följa med i texten.Slutsatsen från vår studie visar att det finns en del hinder för företagare som väljer att starta e-handel. Dessa hinder finns främst inom marknadsföring, kostnader, och tekniska tjänster. Trots dessa hinder tror vi att framtiden är ljus för e-handeln och den kommer säkerligen att slå nya rekord även under kommande år.