• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Klimatkompensation 2.0? : En analys av klimatsamarbetet mellan Sverige och Ghana under Parisavtalets artikel 6 / Carbon offsetting 2.0? : An analysis of the Sweden-Ghana climate cooperation under article 6 of the Paris Agreement

Edqvist, Astrid January 2023 (has links)
Denna uppsats syftar till att analysera det tänkta klimatsamarbetet mellan Sverige och Ghana som möjliggörs av Parisavtalets artikel 6. Sverige har en uttalad politisk ambition om att nå sina nationella klimatmål med hjälp av utsläppsminskningar i andra länder. Sverige och Ghana skrev under ett samförståndsavtal på COP26 i Glasgow där de deklarerar sitt intresse för samarbete i genomförandet av Parisavtalets artikel 6. Därtill har en fiktiv pilotstudie utformats för att ge exempel på vilken typ av aktivitet detta samarbete skulle kunna leda till. Genom en kvalitativ innehållsanalys visar denna uppsats att samarbetet har två syften: dels att leda till reella utsläppsminskningar, dels att ta en ledande roll i hur samarbeten under artikel 6 kan utformas. Utifrån Franz Scharpfs (1999) definition av input- och outputlegitimitet, visar uppsatsen att samarbetet rymmer flera viktiga legitimitetsdimensioner som att involvera privata och statliga aktörer för att säkerställa ett transparent och rättvist samarbete som leder till reella utsläppsminskningar. Det är dock oklart hur ansvar från de olika aktörerna ska kunna utkrävas och hur Sverige kommer använda sig av utsläppsreduktionerna för att nå sitt 2045-mål om nettonollutsläp / This thesis aims to examine the proposed climate cooperation between Sweden and Ghana under Article 6 of the Paris Agreement. Sweden has expressed a political ambition to achieve its climate goals through emission reductions beyond its borders. Sweden and Ghana signed a Memorandum of Understanding in November 2021 during COP26 in Glasgow, in which they express an interest in cooperating for the implementation of Article 6 of the Paris Agreement. In addition, a virtual pilot study has been developed proposing the type of activity this cooperation could generate. Through a qualitative content analysis, the thesis shows that the cooperation has two objectives: firstly, to lead to real emission reductions and secondly, to set an example for how cooperation under Article 6 can be carried out. Based on Franz Scharpf’s (1999) conception of input and output legitimacy, the thesis also demonstrates that the cooperation contains several important legitimacy dimensions such as involving private and public actors to ensure a transparent and just process with real mitigation outcomes. However, it remains unclear how this will ensure the accountability of all actors and how Sweden will use the project to achieve its 2045 net-zero emissions goal.
2

Parisavtalets inverkan på utsläppsrättigheter : En undersökning av handeln med utsläppsrätter och dess förenlighet med Parisavtalets klimatmål / The impact of the Paris agreement on emission rights : An analysis of emissions trading and its compatibility with the Paris Agreement’s objective

Ekstrand, Johan January 2022 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttjande- och överlåtelserätten av utsläppsrätter samt om dessa kan inskränkas under åberopande av Parisavtalet. Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som trädde i kraft år 2016. Avtalet innebär huvudsakligen att ingående parter ska uppnå målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader Celsius, genom att minska utsläpp av växthusgaser. Avtalets målsättningar innebär inga skyldigheter för parterna, men trots det lades avtalet till grund för en nederländsk dom mot energikoncernen Shell år 2021. Domen innebär för Shell att minska utsläppen med 45 % fram till år 2030 i syfte att uppfylla Parisavtalet, vilket inskränker Shells utsläppsrättigheter. I artikel 3 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren av en utsläppsrätt har en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter. I artikel 12 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren har en rätt att överlåta utsläppsrätter till fysiska och juridiska personer inom unionen. När domen mot Shell inskränker nämnda artiklar, väcks intresset för dels hur exklusivt utsläppsrätter ägs, dels hur rätten att överlåta kan inskränkas. I Sverige regleras utsläppsrätter i lag (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser. Sverige har under lång tid framstått som en förebild i att visa resten av världen att man kan föra en offensiv klimat- och miljöpolitik och att fortsätta vara ett välfärdsland. Trots det, kommer Sverige under år 2022 inte lyckas uppfylla sin del av Parisavtalet om inte kraftigare minskningar genomförs, varför rättigheter om utsläpp kan komma att inskränkas även här. Kortfattat framgår följande av uppsatsen. Endast innehavandet av en utsläppsrätt innebär inte en juridisk rätt att släppa ut. För det erfordras tillstånd. Tillståndet är villkorat och utsläppsrätten måste nyttjas inom den tilldelade handelsperioden, vilket innebär att ett exklusivt ägande inte kan anses föreligga. Således uppfyller inte en utsläppsrätt Elgebrants villkor för begreppet egendom. Överlåtelserätten, som innebär en oinskränkt rätt att överlåta utsläppsrätter, faller emellertid under ett undantag vid tillämpning av Parisavtalet. Vidare har överlåtelserätten betydelse för statliga intäkter och företags överlevnad. En successiv minskning av växthusgaser är nödvändig för ett hållbart samhälle. Parisavtalet visar sig kunna inskränka nyttjande- och överlåtelserätten i Sverige under vissa förutsättningar. Försiktighetsprincipen, i 2 kap. 3 § miljöbalken, får även betydelse i frågan.

Page generated in 0.0444 seconds