Global ETD Search

1	On implementing multiple pluggable dynamic language frontends on the JVM, using the Nashorn runtime / Om att implementera flera dynamiska språk-frontends på JVM med användning av Nashorns exekveringsmiljö Gabrielsson, Andreas January 2015 (has links) Nashorn is a JavaScript engine that compiles JavaScript source code to Java bytecode and executes it on a Java Virtual Machine. The new bytecode in-struction invokedynamic that was introduced in Java 7 to make it easier for dynamic languages to handle linking at runtime is used frequently by Nashorn. Nashorn also has a type system that optimizes the code by using primitive bytecode instructions where possible. They are known to be the fastest imple-mentations for particular operations. Either types are proved statically or a method called optimistic type guess-ing is used. That means that expressions are assumed to have an int value, the narrowest and fastest possible type, until that assumption proves to be wrong. When that happens, the code is deoptimized to use types that can hold the current value. In this thesis a new architecture for Nashorn is presented that makes Nashorn’s type system reusable to other dynamic language implementations. The solution is an intermediate representation very similar to bytecode but with untyped instructions. It is referred to as Nashorn bytecode in this thesis. A TypeScript front-end has been implemented on top of Nashorn’s cur-rent architecture. TypeScript is a language that is very similar to JavaScript with the main difference being that it has type annotations. Performance mea-surements which show that the type annotations can be used to improve the performance of the type system are also presented in this thesis. The results show that it indeed has an impact but that it is not as big as anticipated. / Nashorn är en JavaScriptmotor som kompilerar JavaScriptkod till Java bytekod och exekverar den på en Java Virtuell Maskin. Nashorn använder sig av den nya bytekodinstruktionen invokedynamic som introducerades i Java 7 för att göra det lättare för dynamiska språk att hantera dynamisk länkning. I Nashorn finns ett typsystem som optimerar koden genom att i så stor utsträckning som möjligt använda de primitiva bytekodinstruktioner som är kända för att vara de snabbaste implementationerna för specifika operationer. Antingen bevisas typen för ett uttryck statiskt om det är möjligt eller så används något som kallas för optimistisk typgissning. Det innebär att uttrycket antas ha typen int, den kompaktaste och snabbaste typen, ända tills det antagandet visar sig vara falskt. När det händer deoptimeras koden med typer som kan hålla det nuvarande värdet. I det här dokumentet presenteras en ny arkitektur för Nashorn som gör det möjligt för andra dynamiska språk att återanvända Nashorns typsystem för bättre prestanda. Lösningen är en intermediate representation som påminner om bytekod men som är uttökat men otypade instruktioner. I det här doku-mentet refereras den som Nashorn bytekod. En TypeScript front-end har implementerats ovanpå Nashorns nuvaran-de arkitektur. TypeScript är ett språk som liknar JavaScript på många sätt, den största skillnaden är att det har typannoteringar. Prestandamätningar som visar att typannoteringarna kan användas för att förbättra prestandan av Nashorns typsystem presenteras i det här dokumentet. Resultaten visar att typannoteringar kan användas för att förbättra prestandan men de har inte så stor inverkan som förväntat. Nashorn Javascript Typescript invoke dynamic bytecode Computer Sciences Datavetenskap (datalogi)
2	Parisavtalets inverkan på utsläppsrättigheter : En undersökning av handeln med utsläppsrätter och dess förenlighet med Parisavtalets klimatmål / The impact of the Paris agreement on emission rights : An analysis of emissions trading and its compatibility with the Paris Agreement’s objective Ekstrand, Johan January 2022 (has links) Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttjande- och överlåtelserätten av utsläppsrätter samt om dessa kan inskränkas under åberopande av Parisavtalet. Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som trädde i kraft år 2016. Avtalet innebär huvudsakligen att ingående parter ska uppnå målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader Celsius, genom att minska utsläpp av växthusgaser. Avtalets målsättningar innebär inga skyldigheter för parterna, men trots det lades avtalet till grund för en nederländsk dom mot energikoncernen Shell år 2021. Domen innebär för Shell att minska utsläppen med 45 % fram till år 2030 i syfte att uppfylla Parisavtalet, vilket inskränker Shells utsläppsrättigheter. I artikel 3 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren av en utsläppsrätt har en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter. I artikel 12 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren har en rätt att överlåta utsläppsrätter till fysiska och juridiska personer inom unionen. När domen mot Shell inskränker nämnda artiklar, väcks intresset för dels hur exklusivt utsläppsrätter ägs, dels hur rätten att överlåta kan inskränkas. I Sverige regleras utsläppsrätter i lag (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser. Sverige har under lång tid framstått som en förebild i att visa resten av världen att man kan föra en offensiv klimat- och miljöpolitik och att fortsätta vara ett välfärdsland. Trots det, kommer Sverige under år 2022 inte lyckas uppfylla sin del av Parisavtalet om inte kraftigare minskningar genomförs, varför rättigheter om utsläpp kan komma att inskränkas även här. Kortfattat framgår följande av uppsatsen. Endast innehavandet av en utsläppsrätt innebär inte en juridisk rätt att släppa ut. För det erfordras tillstånd. Tillståndet är villkorat och utsläppsrätten måste nyttjas inom den tilldelade handelsperioden, vilket innebär att ett exklusivt ägande inte kan anses föreligga. Således uppfyller inte en utsläppsrätt Elgebrants villkor för begreppet egendom. Överlåtelserätten, som innebär en oinskränkt rätt att överlåta utsläppsrätter, faller emellertid under ett undantag vid tillämpning av Parisavtalet. Vidare har överlåtelserätten betydelse för statliga intäkter och företags överlevnad. En successiv minskning av växthusgaser är nödvändig för ett hållbart samhälle. Parisavtalet visar sig kunna inskränka nyttjande- och överlåtelserätten i Sverige under vissa förutsättningar. Försiktighetsprincipen, i 2 kap. 3 § miljöbalken, får även betydelse i frågan. paris agreement emission rights emissions miljöbalken trading objekt shell royal dutch shell cut judgement CO2 human rights climatepolicy reduce right of use transfer right COP26 lag om vissa utsläpp av växthusgaser the precautionary principle the reasonableness balance property Elgebrant Millqvist Hill price phase in phase out naturskyddsföreningen IPCC IPCC-report holder natural person legal person environmental law NDC climate goal WWF the glass work programme emissions trading system allocation kyoto protocol incitement european climate law criticism Rom II regulation law invoke sweden parisavtalet utsläppsrättigheter utsläpp miljöbalken handelsobjekt koldioxid utsläppshandelsdirektivet shell shellmålet shelldomen utsläppsstrategi mänskliga rättigheter klimatpolicy minskning nyttjanderätt överlåtelserätt COP26 lag om vissa utsläpp av växthusgaser försiktighetsprincipen rimlighetsavvägning egendom Elgebrant Millqvist Hill pris annullering naturskyddsföreningen utsläppsmål IPCC IPCC-rapport innehavare fysisk person juridisk person miljörätt NDC parisavtalets klimatmål WWF the glass work programme utsläppshandelssystem tilldelning kyotoprotokollet incitament europeiska klimatlagen kritik rom II förordning lag tillämpning åberopa sverige Law Juridik

Search results

On implementing multiple pluggable dynamic language frontends on the JVM, using the Nashorn runtime / Om att implementera flera dynamiska språk-frontends på JVM med användning av Nashorns exekveringsmiljö