• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • 3
  • Tagged with
  • 8
  • 6
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Trender inom redovisning av utsläppsrätter : En studie av svenska företag år 2014 och 2015

Gesouli, Ewa January 2017 (has links)
This study examines accounting policies of Swedish firm under the EU ETS. The EUA entitles to emissions of CO2 and is either freely distributed, up to a certain amount, or bought on the market. Since 2013 the free distribution is decreasing which may augment the trade. The EUA has offset a diversity of accounting methods because it is not clearly defined and there are no clear guidelines. The research questions search for trends in accounting policies due to the line of business, the amount of EUAs received by each firm or the decreasing amount of EUAs on the market since 2013. To answer these questions a quantitative study has been accomplished within six lines of business that are entitled to free allocations of the EUA. The annual reports of 78 firms have been used to study accounting policies used for the EUA. The study uses content analysis and statistic data analysis. The result is that there are trends within the lines of business. The most significant trend is that the electricity and district heating uses classifications as current asset, current liability and operating revenue to a larger extent. There are similarities between the steel- and iron ore businesses that classify free-allowances as immaterial intangible assets and liabilities or depositions. Shortages are classified as liabilities at market value. The non-iron ore business classifies allowances as depositions. There is a positive correlation between receiving a large amount of allowances and classifying the EUA as a liability. The EUA is to a larger extent classified as revenue by firms that have received fewer allowances. The decreased allocation and supposed augmented trade as from 2013 may have caused some additional accounting policies for financial risk and classifications of the EUA as current liabilities and means of payment. / Uppsatsen diskuterar redovisning av utsläppsrätter i svenska företag åren 2014 och 2015. Bakgrunden är EUs handelssystem med en gemensam begränsning av koldioxidutsläpp. Ett begränsat antal utsläppsrätter, som ger rätt till en viss mängd koldioxidutsläpp, tilldelas gratis. Eventuella underskott handlas på börsen, via mäklare eller företagen emellan. Handelssystemet har verkat under tre perioder och under den tredje perioden, 2013-2020, minskas gratistilldelningen vilket kan öka handeln. Utsläppsrätten har skapat en redovisningsproblematik eftersom den inte är tydligt definierad och det saknas tydliga riktlinjer för redovisningen. Studier av företag i Europa har hittills definierat trender i redovisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur utsläppsrätter redovisas i svenska företag och vad som påverkar redovisningen. Forskningsfrågorna söker samband mellan redovisning av utsläppsrätter och; (i) bransch; (ii) den tilldelning företaget erhållit samt (iii) det minskade antalet utsläppsrätter i omlopp under den tredje handelsperioden. För att besvara forskningsfrågorna studeras årsredovisningar i 78 svenska företag fördelade på sex branscher. Studien har ett deduktivt förhållningssätt och metoden är kvantitativ. De bakomliggande teorierna är positiv redovisningsteori eftersom studien undersöker redovisningspraxis samt institutionell teori eftersom det är samhällets institutioner som påverkar redovisningen. Resultatet visar att det finns tendenser till branschspecifik redovisning. Branschmarknader och organisationsmiljöer kopplade till en viss produktion, påverkade av riktlinjer och samhällsvärderingar, påverkar redovisningen av utsläppsrätter i avsaknad av specifika riktlinjer. Till exempel branschen el och fjärrvärme redovisar i större utsträckning utsläppsrätten som omsättningstillgång, kortfristig skuld och rörelseintäkt. Branscherna tackjärns eller stål och tillverkning av järnmalmpellets redovisar i många avseenden på ett likartat sätt. Underskott av utsläppsrätter redovisas som skuld till marknadsvärde. Tilldelade utsläppsrätter redovisas som immateriella anläggningstillgångar och skuld eller avsättning. Branschen icke-järnmetaller redovisar endast avsättningar. Sambanden mellan det antal tilldelade utsläppsrätter som företaget erhållit och redovisning visar ett positivt samband mellan större tilldelning och skuldredovisning. Intäkter redovisas till störst del av företag som erhållit färre utsläppsrätter. Observerade förändringar i årsredovisningarna år 2015 är tillägg för finansiell riskhantering av utsläppsrätter. Utsläppsrätten definieras även i högre grad som omsättningstillgång än immateriell anläggningstillgång. En definition av utsläppsrätten som betalningsmedel tillkommer. Förändringarna i redovisningen kan kanske relateras till minskad tilldelning och ökad handel.
2

EU:s system för handel med utsläppsrätter i Sverige : En intervjustudie om några svenska energibolags och myndigheters uppfattning och agerande

Norberg, Martina, Sharifian, Ladan January 2006 (has links)
<p>Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minska</p><p>koldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkats</p><p>av handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna i</p><p>Sverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antal</p><p>frågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar och</p><p>nackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns några</p><p>likheter och skillnader mellan energibolagen. Detta gjordes genom intervjuer med representanter från ett urval av</p><p>svenska energibolag och ansvariga myndigheter. Resultatet av intervjuerna analyserades och jämfördes med tidigare</p><p>studier. Därefter diskuterades frågeställningarna.</p><p>Slutsatserna visar att handelssystemet anses vara ett kostnadseffektivt styrmedel. Vidare visar slutsatserna att vid</p><p>implementeringen var tidspressen det största problemet för både energibolagen och myndigheterna. Vad gäller</p><p>tilldelningsprinciper föredrar energibolagen tilldelning baserad på riktmärken, detta bl.a. då de ser problem med</p><p>uppdatering av de historiska utsläppen. När det gäller handelssystemets förbättringspotential önskar energibolagen</p><p>främst större harmonisering, längre perioder samt en förenkling av reglerna och kraven. Både energibolagen och</p><p>myndigheterna framhåller att handelssystemets framtid är väldigt osäker och att det beror mycket på vilka</p><p>internationella beslut som fattas. En skillnad som har kunnat urskiljas mellan de större och mindre energibolagen är</p><p>att de större tänker globalt på klimatproblematiken och miljön, i jämförelse med de mindre energibolagen, vars fokus</p><p>ligger på den inhemska marknaden.</p>
3

EU:s system för handel med utsläppsrätter i Sverige : En intervjustudie om några svenska energibolags och myndigheters uppfattning och agerande

Norberg, Martina, Sharifian, Ladan January 2006 (has links)
Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minska koldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkats av handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie. Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna i Sverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antal frågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar och nackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns några likheter och skillnader mellan energibolagen. Detta gjordes genom intervjuer med representanter från ett urval av svenska energibolag och ansvariga myndigheter. Resultatet av intervjuerna analyserades och jämfördes med tidigare studier. Därefter diskuterades frågeställningarna. Slutsatserna visar att handelssystemet anses vara ett kostnadseffektivt styrmedel. Vidare visar slutsatserna att vid implementeringen var tidspressen det största problemet för både energibolagen och myndigheterna. Vad gäller tilldelningsprinciper föredrar energibolagen tilldelning baserad på riktmärken, detta bl.a. då de ser problem med uppdatering av de historiska utsläppen. När det gäller handelssystemets förbättringspotential önskar energibolagen främst större harmonisering, längre perioder samt en förenkling av reglerna och kraven. Både energibolagen och myndigheterna framhåller att handelssystemets framtid är väldigt osäker och att det beror mycket på vilka internationella beslut som fattas. En skillnad som har kunnat urskiljas mellan de större och mindre energibolagen är att de större tänker globalt på klimatproblematiken och miljön, i jämförelse med de mindre energibolagen, vars fokus ligger på den inhemska marknaden.
4

Offline Viewer : En digital lösning för förbättring av användbarhet i offline-arbete

Löfquist, Karl January 2020 (has links)
Ett antal kundföretag till Combitech upplever i nuläget suboptimala lösningar för arbete offline. I detta arbete kommer en potentiell Offline Viewer-klient att undersökas i förhållande till tidigare offline-lösningar som tillhandahållits av Combitech. En Offline Viewer-klient är tänkt att installeras på en digital enhet som fördelaktligen är bärbar. Klienten förväntas ha två huvudfördelar som detta arbete fokuserat på. Fördelarna är automatiskt uppdaterad information när klienten är uppkopplad till internet samt möjlighet till synkronisering av innehåll som användaren själv väljer för tillgänglighet offline. För att testa hur dessa fördelar skulle kunna implementeras i en framtida klient har ett iterativt prototyparbete genomförts tillsammans med användartester för varje prototyp. Studiens slutresultat indikerar att en Offline Viewer har potential att vara väsentligt mer användbar i jämförelse med tidigare lösningar. En del nackdelar och konsekvenser kunde till viss del identifieras men i det stora hela visade undersökningen att fördelarna väger upp för nackdelarna.
5

Hardware-Efficient WDM/SDM Network : Smart Resource Allocation with SDN Controller / Maskinvarueffektivt WDM / SDM-nätverk : Smart resursallokering med SDN-controller

Liu, Lida January 2019 (has links)
Optical networking has been developing for decades and wavelength-division multiplexing (WDM) is the main technology used to carry signals in fiber-optical communication systems. However, its development has slowed because it is approaching the Shannon limit of nonlinear fiber transmission. Researchers are looking for multi dimensional multiplexing. Space-division multiplexing (SDM) is an ideal way to scale network capacities. The capacity of WDM/SDM network could be expanded to several times the capacity of WDM network but the active hardware devices may also increase by several times. This project aims to answer a practical question: How to construct a WDM/SDM network with less hardware resource? There is no mature research about WDM/SDM network yet. Therefore, the problem can be divided into two parts: (1) how to build a WDM/SDM network and (2) how to allocate resource and compute routes in such a network to minimize hardware resources. First, this thesis proposes a WDM/SDM node which has bypass connections between different fibers and architecture on demand (AoD) to effectively decrease the number of active hardware devices within the node. Then, two types of networks were constructed: one with bypass connections in each node and another one without any bypass connections. These networks were under the control of a software defined network (SDN) controller. The controller knew the wavelength resources within the networks. Several algorithms were applied to these networks to evaluate the effect of a bypass network and to identify the desired characteristics (to find short length path and decrease the probability of spectrum fragmentation) of an algorithm suitable for a network with bypass connections. The results of applying the proposed algorithms in two networks proved that the bypass connections increased the blocking probability in small topology but did not affect the results in large topology. The results in a large-scale network with bypass network were almost the same as the results in a network without bypass connections. Thus, bypass connections are suitable for large-scale network. / Optiskt nätverk har utvecklats i årtionden och våglängdsdelningsmultiplexering (WDM) är den viktigaste tekniken som används för att bära signaler i fiberoptiska kommunikationssystem. Utvecklingen har dock minskat eftersom den närmar sig Shannon-gränsen för olinjär fiberöverföring. Forskare letar efter flerdimensionell multiplexering. Space-division multiplexing (SDM) är ett idealiskt sätt att skala nätverkskapacitet. Kapaciteten för WDM / SDM-nätverk kan utökas till flera gånger WDM-nätverkets kapacitet, men de aktiva hårdvaraenheterna kan också öka med flera gånger. Projektet syftar till att svara på en praktisk fråga: Hur konstruerar jag ett WDM / SDM-nätverk med mindre hårdvara? Det finns ingen mogen forskning om WDM / SDM-nätverk än. Därför kan problemet delas in i två delar: (1) hur man bygger ett WDM / SDM-nätverk och (2) hur man fördelar resurser och beräknar rutter i ett sådant nätverk för att minimera hårdvaruressurser. Först föreslår denna avhandling en WDM / SDM-nod som har förbikopplingsanslutningar mellan olika fibrer och arkitektur på begäran (AoD) för att effektivt minska antalet aktiva hårdvaraenheter inom noden. Sedan konstruerades två typer av nätverk: en med bypass-anslutningar i varje nod och en annan utan några bypass-anslutningar. Dessa nätverk kontrollerades av en mjukvarudefinierad nätverkskontroller (SDN). Styrenheten visste våglängdsresurserna i nätverket. Flera algoritmer applicerades på dessa nätverk för att utvärdera effekten av ett förbikopplingsnätverk och för att identifiera de önskade egenskaperna (för att hitta en kort längdväg och minska sannolikheten för spektrumfragmentering) av en algoritm som är lämplig för ett nätverk med bypass-anslutningar. Resultaten av att tillämpa de föreslagna algoritmerna i två nät visade att förbikopplingsförbindelserna ökade blockeringssannolikheten i liten topologi men inte påverkade resultaten i stor topologi. Resultaten i ett storskaligt nätverk med bypass-nätverk var nästan samma som resultaten i ett nätverk utan bypass-anslutningar. Bypassanslutningar är således lämpliga för storskaliga nätverk.
6

A Comparative Study on a Dynamic Pickup and Delivery Problem : Improving routing and order assignment in same-day courier operations / En jämförande studie av ett dynamiskt upplockning- och avlämningsproblem : Förbättrande av ruttplanering och beställningstilldelning i leveransoperationer med kort planeringshorisont

Andersson, Tomas January 2021 (has links)
Pickup and Delivery Problems (PDPs) constitute a class of Vehicle Routing Problems (VRPs) consisting of finding the optimal routes for a fleet of vehicles to deliver requests from a set of origin locations to a corresponding set of destinations. PDPs are NP-hard and have a wide variety of variants and potential constraints. This thesis evaluates methods for solving a dynamic single- vehicle PDP restricted by multiple time-related constraints. The problem is dynamic in the sense that new requests arrive as time is simulated and inserted into the vehicle’s pickup and delivery plan as it is being executed. The time- related constraints include limited time windows during which the requests may be picked up or delivered, as well as maximum ride times that items may spend in the vehicle before being delivered. To solve the problem, we adapt insertion heuristics based on Large Neighborhood Search (LNS) and Heuristic Destroy and Repair (HDR) to the problem and evaluate them in a comparative study. Solution methods for the PDP are also applied on the problem of dynamically assigning incoming orders to vehicles in a delivery service with a short planning horizon. A PDP-based order assignment strategy is compared with assignment strategies based on proximity and workload. Due to the short planning horizon of the target application, the study is focused on finding well-performing methods for quickly solving small PDPs containing 10-15 requests. Our results indicate that LNS outperforms HDR for small problem instances. However, the quick convergence of HDR allows it to outperform LNS for larger problem instances. We also show that applying a PDP- based assignment strategy in the order assignment problem allows the service to accommodate more requests than the alternative assignment strategies while simultaneously providing a significant reduction in operational costs. Future work may improve the order assignment strategy by incorporating more anticipatory functionality and streamlining the PDP methods with more efficient tests for the feasibility of solutions. / Pickup and Delivery Problems (PDP:er) utgör en grupp av Vehicle Routing Problems (VRP:er) som består av att hitta de optimala rutterna för en fordonsflotta för att leverera beställningar från en uppsättning av upplockningsplatser till motsvarande uppsättning av avlämningsplatser. PDP:er är NP-svåra och har en stor mängd olika varianter och potentiella begränsningar. Denna avhandling utvärderar metoder för att lösa ett dynamiskt enkel-fordon PDP med flera tidsrelaterade begränsningar. Problemet är dynamiskt i den mening att nya beställnigar anländer i samband med att tiden simuleras och sätts in i fordonets leveransplan samtidigt som den utförs. De tidsrelaterade begränsningarna innefattar begränsade tidsfönstren under vilka beställningar kan plockas upp eller lämnas av, samt maximala tider som hämtade föremål får tillbringa i fordonet innan de lämnas av. För att lösa problemet anpassar vi insättningsheuristiker baserade på Large Neighborhood Search (LNS) och Heuristic Destroy and Repair (HDR) till problemet och utvärderar dem i en jämförande studie. Lösningsmetoder för PDP tillämpas också på problemet att dynamiskt tilldela inkommande beställningar till fordon i en leveransservice med en kort planeringshorisont. En PDP-baserad tilldelningsstrategi jämförs med strategier baserade på närhet och arbetsbelastning. På grund av målapplikationens korta planeringshorisont så fokuserar studien på att hitta väl presterande metoder för att snabbt lösa små PDP:er som innehåller 10-15 förfrågningar. Våra resultat indikerar att LNS överträffar HDR för små probleminstanser. Däremot leder den snabba konvergensen av HDR till att den överträffar LNS för större probleminstanser. Vi visar också att tillämpningen av en PDP-baserad tilldelningsstrategi i tilldelningsproblemet gör att tjänsten kan tillgodose fler beställningar än de alternativa tilldelningsstrategierna, samtidigt som det ger en betydlig minskning av driftskostnaderna. Framtida arbete kan förbättra tilldelningsstrategin genom att integrera mer förutseende funktionalitet och effektivisera PDP-metoderna med ett mer effektivt test av genomförbarhet för lösningar.
7

Energy Consumption Optimization of Electric Vehicles

Sun, Zhifeng January 2021 (has links)
This master thesis report has studied several methods to improve the energy consumption of an electric vehicle equipped with two permanent magnet synchronous motors. Two driving torque distribution maps are developed based on efficiency map and load transfer, respectively. The drive torque distribution map based on the efficiency map shows up to 8.94% energy saving. Two regenerative braking strategies are designed and compared. Both strategies have pure regenerative brake at low decelerations and it is controlled by a modified acceleration pedal map. Strategy 1 does not add more regenerative braking when the brake pedal is pressed thus it is simpler while strategy 2 can blend in more motor torque. Rear axle steering is also studied in terms of contribution to energy consumption and an LQR controller is developed to control the vehicle with rear axle steering. / Denna rapport avhandlar ett examensarbete där flera metoder har studerats för att förbättra energikonsumptionen för ett elektriskt fordon med två permanentmagnetsynkrona motorer. Två fördelningskartor för drivande moment är framtagna baserat på effektivitetskartor och lastöverföring. Fördelningskartorna för drivande moment som är baserat på effektivitet visar upp till 8,94% energiminskning. Två olika regenerativa bromsstrategier är framtagna och jämförda. Båda strategierna har ren regeneration vid låga decelerationer och är reglerat genom modifierat gaspedalsmappning. Strategi 1 ger inte mer regeneration när bromspedalen trycks ned och är då enklare medans strategi 2 kan blanda in mer vridmoment från elmotorn. Bakaxelstyrning är också studerat i termer av dess bidrag till energikonsumption samt en LQR regulator är utvecklad för reglering av fordonets bakaxelstyrning.
8

Parisavtalets inverkan på utsläppsrättigheter : En undersökning av handeln med utsläppsrätter och dess förenlighet med Parisavtalets klimatmål / The impact of the Paris agreement on emission rights : An analysis of emissions trading and its compatibility with the Paris Agreement’s objective

Ekstrand, Johan January 2022 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttjande- och överlåtelserätten av utsläppsrätter samt om dessa kan inskränkas under åberopande av Parisavtalet. Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som trädde i kraft år 2016. Avtalet innebär huvudsakligen att ingående parter ska uppnå målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader Celsius, genom att minska utsläpp av växthusgaser. Avtalets målsättningar innebär inga skyldigheter för parterna, men trots det lades avtalet till grund för en nederländsk dom mot energikoncernen Shell år 2021. Domen innebär för Shell att minska utsläppen med 45 % fram till år 2030 i syfte att uppfylla Parisavtalet, vilket inskränker Shells utsläppsrättigheter. I artikel 3 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren av en utsläppsrätt har en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter. I artikel 12 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren har en rätt att överlåta utsläppsrätter till fysiska och juridiska personer inom unionen. När domen mot Shell inskränker nämnda artiklar, väcks intresset för dels hur exklusivt utsläppsrätter ägs, dels hur rätten att överlåta kan inskränkas. I Sverige regleras utsläppsrätter i lag (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser. Sverige har under lång tid framstått som en förebild i att visa resten av världen att man kan föra en offensiv klimat- och miljöpolitik och att fortsätta vara ett välfärdsland. Trots det, kommer Sverige under år 2022 inte lyckas uppfylla sin del av Parisavtalet om inte kraftigare minskningar genomförs, varför rättigheter om utsläpp kan komma att inskränkas även här. Kortfattat framgår följande av uppsatsen. Endast innehavandet av en utsläppsrätt innebär inte en juridisk rätt att släppa ut. För det erfordras tillstånd. Tillståndet är villkorat och utsläppsrätten måste nyttjas inom den tilldelade handelsperioden, vilket innebär att ett exklusivt ägande inte kan anses föreligga. Således uppfyller inte en utsläppsrätt Elgebrants villkor för begreppet egendom. Överlåtelserätten, som innebär en oinskränkt rätt att överlåta utsläppsrätter, faller emellertid under ett undantag vid tillämpning av Parisavtalet. Vidare har överlåtelserätten betydelse för statliga intäkter och företags överlevnad. En successiv minskning av växthusgaser är nödvändig för ett hållbart samhälle. Parisavtalet visar sig kunna inskränka nyttjande- och överlåtelserätten i Sverige under vissa förutsättningar. Försiktighetsprincipen, i 2 kap. 3 § miljöbalken, får även betydelse i frågan.

Page generated in 0.2769 seconds