This study examines accounting policies of Swedish firm under the EU ETS. The EUA entitles to emissions of CO2 and is either freely distributed, up to a certain amount, or bought on the market. Since 2013 the free distribution is decreasing which may augment the trade. The EUA has offset a diversity of accounting methods because it is not clearly defined and there are no clear guidelines. The research questions search for trends in accounting policies due to the line of business, the amount of EUAs received by each firm or the decreasing amount of EUAs on the market since 2013. To answer these questions a quantitative study has been accomplished within six lines of business that are entitled to free allocations of the EUA. The annual reports of 78 firms have been used to study accounting policies used for the EUA. The study uses content analysis and statistic data analysis. The result is that there are trends within the lines of business. The most significant trend is that the electricity and district heating uses classifications as current asset, current liability and operating revenue to a larger extent. There are similarities between the steel- and iron ore businesses that classify free-allowances as immaterial intangible assets and liabilities or depositions. Shortages are classified as liabilities at market value. The non-iron ore business classifies allowances as depositions. There is a positive correlation between receiving a large amount of allowances and classifying the EUA as a liability. The EUA is to a larger extent classified as revenue by firms that have received fewer allowances. The decreased allocation and supposed augmented trade as from 2013 may have caused some additional accounting policies for financial risk and classifications of the EUA as current liabilities and means of payment. / Uppsatsen diskuterar redovisning av utsläppsrätter i svenska företag åren 2014 och 2015. Bakgrunden är EUs handelssystem med en gemensam begränsning av koldioxidutsläpp. Ett begränsat antal utsläppsrätter, som ger rätt till en viss mängd koldioxidutsläpp, tilldelas gratis. Eventuella underskott handlas på börsen, via mäklare eller företagen emellan. Handelssystemet har verkat under tre perioder och under den tredje perioden, 2013-2020, minskas gratistilldelningen vilket kan öka handeln. Utsläppsrätten har skapat en redovisningsproblematik eftersom den inte är tydligt definierad och det saknas tydliga riktlinjer för redovisningen. Studier av företag i Europa har hittills definierat trender i redovisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur utsläppsrätter redovisas i svenska företag och vad som påverkar redovisningen. Forskningsfrågorna söker samband mellan redovisning av utsläppsrätter och; (i) bransch; (ii) den tilldelning företaget erhållit samt (iii) det minskade antalet utsläppsrätter i omlopp under den tredje handelsperioden. För att besvara forskningsfrågorna studeras årsredovisningar i 78 svenska företag fördelade på sex branscher. Studien har ett deduktivt förhållningssätt och metoden är kvantitativ. De bakomliggande teorierna är positiv redovisningsteori eftersom studien undersöker redovisningspraxis samt institutionell teori eftersom det är samhällets institutioner som påverkar redovisningen. Resultatet visar att det finns tendenser till branschspecifik redovisning. Branschmarknader och organisationsmiljöer kopplade till en viss produktion, påverkade av riktlinjer och samhällsvärderingar, påverkar redovisningen av utsläppsrätter i avsaknad av specifika riktlinjer. Till exempel branschen el och fjärrvärme redovisar i större utsträckning utsläppsrätten som omsättningstillgång, kortfristig skuld och rörelseintäkt. Branscherna tackjärns eller stål och tillverkning av järnmalmpellets redovisar i många avseenden på ett likartat sätt. Underskott av utsläppsrätter redovisas som skuld till marknadsvärde. Tilldelade utsläppsrätter redovisas som immateriella anläggningstillgångar och skuld eller avsättning. Branschen icke-järnmetaller redovisar endast avsättningar. Sambanden mellan det antal tilldelade utsläppsrätter som företaget erhållit och redovisning visar ett positivt samband mellan större tilldelning och skuldredovisning. Intäkter redovisas till störst del av företag som erhållit färre utsläppsrätter. Observerade förändringar i årsredovisningarna år 2015 är tillägg för finansiell riskhantering av utsläppsrätter. Utsläppsrätten definieras även i högre grad som omsättningstillgång än immateriell anläggningstillgång. En definition av utsläppsrätten som betalningsmedel tillkommer. Förändringarna i redovisningen kan kanske relateras till minskad tilldelning och ökad handel.