The use of biofuels within the Swedish transport sector has increased, although the use of ethanolhas decreased considerably since 2011. The purpose of this report is to examine why and onwhat grounds this decrease has occurred. Furthermore the report aims to discuss whether thisdevelopment is beneficial to reaching the climate goals of Sweden. The study focuses solely onethanol as a high proportion blend of E85 for road transportation and its future within theSwedish transport sector. The following questions have therefore been formulated: Why has thesale of ethanol (E85) decreased? Can ethanol (E85) be a tool for Sweden in order to reach itsclimate goals? In order to answer these questions, 12 interviews were conducted with different stakeholdersrelated to ethanol fuel. Stakeholders represented in this report are: organizations, authorities, fueldistributors, car manufacturers, scientists and purchasers. From the interviews, a number offactors that are assumed to have impacted the use of E85 were identified. The identified factorswere: the debate around the land use for ethanol production and its connection to increased foodprices and climate benefit, technical problems, increased operating costs, political means ofcontrol and pricing, and limited sales of new cars. It is probable that no single factor caused thedecrease in the use of E85, but that it was rather a combination of all of the aforementionedfactors over a certain period of time that lead to the decrease. In order for Sweden to reach its climate goals, three factors are significant: energy efficiency, adecrease in transportation and increased usage of renewable fuels must be implemented. E85could be part of the solution in order to reach these goals. There currently exists an infrastructurefor E85, which means that the goals can be reached in the short term, compared to electrification,which is considered to be a long term solution. Political means of control are crucial to the roleof the biofuel in the transition that is required to reach the goals, since they decide how E85 willbe able to compete on the fuel market going forward. / Användningen av biodrivmedel inom den svenska transportsektorn har ökat, däremot haretanolanvändningen minskat kraftigt sedan 2011. Syftet med denna rapport är att undersökavarför och på vilka grunder denna minskning har skett. Därutöver ämnar även rapporten attredogöra för en diskussion kring huruvida denna utveckling är gynnsam för att nå Sverigesuppsatta klimatmål eller inte. Studien avser endast att studera etanol som höginblandning i E85för vägtransporter och dess framtid inom den svenska transportsektorn. Följande frågeställningarhar formulerats: Varför har försäljningen av etanol (E85) som drivmedel minskat? Kan etanol(E85) utgöra ett medel för att Sverige ska nå sina uppsatta klimatmål? För att besvara frågeställningarna genomfördes 12 intervjuer med olika aktörstyper som ärrelaterade till etanolbränsle. Aktörstyper som representeras i denna rapport är:intresseorganisationer, myndigheter, drivmedelsdistributörer, biltillverkare, forskare samtupphandlare. Utifrån intervjuerna identifierades faktorer som antas ha påverkat användningen avE85. De faktorer som identifierades var: debatten kring etanolproduktionens markanvändningoch dess koppling till höjda livsmedelspriser samt klimatnytta, tekniska problem, högredriftkostnader, politiska styrmedel och prisbildning samt begränsad nybilsförsäljning. Det ärsannolikt att det inte var en enskild faktor som gav upphov till minskningen utan att det iställetrörde sig om en kombination av samtliga påverkansfaktorer under en viss tidsperiod. För att Sverige ska kunna nå landets klimatpolitiska mål är en förutsättning att det sker enenergieffektivisering, en minskning av transporter samt en ökad användning av förnybaradrivmedel. E85 kan utgöra en del av lösningen för att nå målen. Idag finns en tillgängliginfrastruktur för E85 vilket medför att målen kan nås på kort sikt i jämförelse med enelektrifiering som anses vara en långsiktig lösning. Politiska styrmedel är avgörande förbiobränslets roll i omställningen som krävs för att nå målen. Detta eftersom dessa avgör hur E85kommer att kunna konkurrera på marknaden för drivmedel fortsättningsvis.

The Swedish government set a climate goal until the year 2045, to not produce any greenhouse gases until 2045. This study is based on the problems surrounding the climate impact from the construction and real estate sector in Sweden. The construction company Skanska has made a major contribution with the recently new project Juvelen, which today is Sweden's most sustainable building. The demand for constructing buildings with lesser environmental impacts is increasing and constructions as Juvelen may be an important factor to achieve climate goals. Purpose: This study was done to determine the carbon dioxide emissions during the construction phase of Juvelen, which includes the production phase and transports to the construction site, as well as the operational phase. Method: This study is based on a literature study, case study, and a reference object. During the case study, interviews were conducted with various people who have participated in the production of Juvelen. The carbon dioxide calculations consisted of EPD reports obtained from Strängbetong and VSAB. The carbon dioxide calculations for the operational phase were performed through different scenarios with three different scenarios types of energy. Results: The result for Juvelen's carbon dioxide emissions during the construction phase, based on the quantitative data that had obtained from Strängbetong and VSAB, was approximately 3,568 tonnes of CO2e. Renewable High had an emission of 96,472.61 kg CO2e during the 50-year analysis period. Renewable Medium received a sum of 2,519,339.7 kg CO2e and Renewable Low 11,961,913.29 kg CO2e. The 100-year analysis period for the operational phase showed the double value of the 50-year analysis period. Based on the current study and an interview with Ambjörn Gille, it appears that Skanska is making efforts to achieve climate goals by 2045. Conclusions: The conclusion that the work came to was that to achieve the climate goal of net-zero emissions, its necessary that the entire construction and real estate sector needs to adapt, apply new and innovative technology. The differences that emerged from the comparison of the production, operating phase for Juvelen were the choice of material, construction process, and method for construction of Juvelen and the choice of energy scenario.

Rapporten gick igenom Sveriges miljö- och klimatmål berörande skogensbiologiska mångfald samt klimatnytta och undersökte hur väl de fungeradeihop, tillsammans med detta gjordes intervjuer med individer i skogssektornsamt en kunskapsöversikt av tidigare forskning. Resultaten analyserades medforskningen och visade att målens behövda åtgärder till stor del gick emotvarandra. Det ansågs därför att ny målsättning och planering för hur dessabehövde genomföras för att säkerställa att dem hålls.

På grund av de ökade utsläppen av växthusgaser, och att forskare angett klimatförändringar som en av de mest kritiska miljöfrågor människan stött på, har frågan kring utsläpp av växthusgaser blivit ett högaktuellt ämne. År 2016 trädde Parisavtalet i kraft med syfte till att stärka de globala åtgärderna mot klimatförändringar, och hittills har 189 länder skrivit på avtalet. Med anledning av klimatförändringarna och Parisavtalet har denna studie på hur företagsledningen arbetar strategiskt med frågor för att minska utsläpp av växthusgaser på ett fallföretag genomförts. För att kunna besvara studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts på ett moderbolag i en koncern som arbetar med tillverkning och försäljning. Data samlades in genom enkäter och telefonintervjuer med totalt sex personer i fallföretagets ledningsgrupp och andra nyckelpersoner på och kring företaget. Litteraturstudier har också genomförts för att samla in tidigare forskning relaterat till ämnet. Enkäterna och intervjuerna har gett en insyn kring hur fallföretaget arbetar med miljö och hållbarhetsfrågor på företaget och i koncernen. Något som har identifierats som ett hinder för företaget är dess fokus på hög tillväxt, vilket har lett till att miljö- och hållbarhetsfrågor har varit lågt prioriterade. Det har även till viss del setts som problematiskt av respondenterna att det inte finns en dedikerad person som arbetar aktivt med dessa frågor på företaget. I studien har teori ställts mot resultatet för att kunna se vilka hinder, utmaningar och möjligheter ett företag har när det kommer till att arbeta strategiskt för att minska utsläppen av växthusgaser. Det ges en bild av hur Parisavtalet och andra klimatpolitiska åtgärder kan påverka företag. En visuell modell presenteras som visar sambandet mellan ny miljöreglering, innovation samt information och medvetenhet. Modellen beskriver en pågående process där företag, genom att arbeta med innovation, kan sprida information kring ny teknik och öka medvetenheten om de möjligheter som finns. En spridning av information och ökad medvetenheten kan motivera och underlätta införandet nya miljöregleringar, vilket i sin tur kan främja arbetet med innovation. Det har även tagits fram konkreta förslag på hur företag ska kunna arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser genom ett miljöledningssystem, miljöbedömningar, produktutveckling, innovation och Supply chain management. / Due to the increased emissions of greenhouse gases, and the fact that researchers have identified climate change as one of the most critical environmental issues man has encountered, the subject of greenhouse gas emissions has become highly topical. In 2016, the Paris Agreement came into force with the aim of strengthening global measures against climate change, and so far 189 countries have signed the agreement. Due to climate change and the Paris Agreement, this study on how corporate management works strategically with issues to reduce greenhouse gas emissions on a case company has been conducted. To answer the study's questions, a case study has been conducted at a parent company in a group that works with manufacturing and sales. Data was collected through surveys and telephone interviews with a total of six people in the case company's management group and other key people in and around the company. Literature studies have also been conducted to collect previous research related to the subject. The surveys and interviews have provided an insight into how the case company works with environmental and sustainability issues at the company and in the group. Something that has been identified as an obstacle to the company is its focus on high growth, which has resulted in environmental and sustainability issues getting a low priority. It has also, to some extent, been seen as problematic by the respondents that there is not a dedicated person working actively with these issues at the company. In the study, theory was set against the results to be able to see what obstacles, challenges and opportunities a company has when it comes to working strategically to reduce greenhouse gas emissions. An image has been given of how the Paris Agreement and other climate policy measures can affect companies. A visual model has been presented that shows the connection between new environmental regulation, innovation and information and awareness. The model describes an ongoing process in which companies, by working with innovation, can disseminate information about new technologies and raise awareness of the opportunities that exist. The dissemination of information and increased awareness can motivate and facilitate the introduction of new environmental regulations, which in turn can promote the work on innovation. Concrete proposals have also been made on how companies can work to reduce greenhouse gas emissions through an environmental management system, environmental assessments, product development, innovation and Supply chain management.

Uppsatsens syfte är att analysera hur nedskalning av en global vision till en lokal kontext tar sig uttryck i Oslo kommuns klimatstrategi. Valet av Oslo kommuns klimatstrategi som studieobjekt baserades på Oslos samarbete med UN-Habitat samt utnämnandet av Oslo till Europas miljöhuvudstad 2019 och Norges petroleumverksamhet. Dokumentet Klimastrategi mot Oslo 2030 (2020) har analyserats utifrån begreppen Urbanitet och Hållbar övergång samt innebörden med nedskalning av klimatpolitiken och tre förmedlingsmetoder. Uppsatsen förankras i den tidigare forskningen som behandlar Köpenhamn och Stockholm. För att besvara frågeställningarna; vilka åtgärder presenteras som viktigast för att bli en nollutsläppsstad 2030? Hur beskrivs kopplingarna mellan den lokala klimatstrategin och den globala måluppfyllelsen? Vad finns det för kritiska punkter med strategins åtgärder och lösningar? används en kvalitativ analysmetod där empirin och den vetenskapliga förankringen får lika mycket utrymme. Utifrån den avslutande diskussionen framkommer det i slutsatserna att den största åtgärden i klimatstrategin är CCS-anläggningen på Klemetsrud. Även en fossilfri omställning av transportsektorn samt en minskad energianvändning är av vikt för att Oslo ska lyckas bli en nollutsläppsstad till 2030. Det belyses att den lokala utsläppsredovisningen påverkar den globala måluppfyllelsen. De kritiska punkterna i klimatstrategin som identifierats är; oklarhet gällande biobränslets framtida roll, den diffusa målformuleringen i Indirekta utsläpp samt problematiken med att ta efter åtgärder och lösningar från strategin för andra internationella städer. / The purpose of the thesis is to analyze how downscaling of a global climate vision to a local context is expressed in Oslo Muncipality’s climate strategy. The choice of Oslo municipality's climate strategy as a study object was based on Oslo's collaboration with UN-Habitat, the nomination of Oslo as Europe's environmental capital in 2019 and Norway's petroleum operations. The document Klimastrategi mot Oslo 2030 (2020) has been analyzed on the basis of the concepts of Urbanity and Sustainable Transition, as well as the meaning of downsizing climate policy and three communication methods. The thesis is anchored in the previous research that treats Copenhagen and Stockholm. To answer the questions; which measures are presented as most important to become a zero-emission city in 2030? How are the links between the local climate strategy and global goal fulfillment described? What are the critical points of the strategy's measures and solutions? a qualitative analysis method is used where the empirical data and the scientific foundation are given equal space. Based on the concluding discussion, it appears from the conclusions that the largest measure in the climate strategy is the CCS facility at Klemetsrud. A fossil-free restructuring of the transport sector and a reduction in energy use are also important for Oslo to succeed in becoming a zero-emission city by 2030. It is highlighted that local emission accounting affects global target fulfillment. The critical points in the climate strategy that have been identified are; uncertainty regarding the future role of biofuels, the diffuse goal formulation in Indirect Emissions and the problem of following measures and solutions from the strategy for other international cities.

Samhället står inför stora utmaningar att begränsa klimatpåverkan till hållbara nivåer både globalt och nationellt. Transportsektorns klimatpåverkan är stor och vägtrafikens utsläpp dominerar. Utmaningarna är stora även för att nå annan ekologisk och social hållbarhet, inte minst vad gäller städer.  Forskningen pekar generellt på att strategier för att begränsa klimatpåverkan kan bidra till social och ekologisk hållbarhet både genom minskad klimatpåverkan och genom åtgärderna i sig. Utsläppen från vägtrafiken kan minskas genom ett transporteffektivt samhälle, energieffektivare fordon och förnybar energi och framförallt genom en kombination av dessa. De frågor som vi ställer oss här är hur olika vägar att nå klimatmålet för transportsektorn påverkar social och ekologisk hållbarhet men också hur genomförbara dessa vägar är?  För att få svar på detta utgår vi från tre olika scenarier som Trafikverket tagit fram och som alla når klimatmålet för vägtrafiken. Dessa scenarier kombinerar de tre sätten att minska utsläppen på olika vis med olika kombinationer av ekonomiska styrmedel.  Scenarierna beskrivs utförligt och hållbarheten i dessa analyseras med stöd av vetenskaplig litteratur, facklitteratur och svenska rapporter från myndigheter inom området.  Scenariernas genomförbarhet är också viktig. Vi undersöker om det går att genomföra scenarierna tekniskt, politiskt samt tids- och resursmässigt. Empirin hämtar vi genom en enkät och intervjuer med några kommuner och regioner i Sverige.  Resultatet pekar på att ett scenario som bygger på att klimatmålet för transportsektorn nås genom elektrifiering och biodrivmedel sannolikt bidrar negativt till såväl social som ekologisk hållbarhet.  Genom att komplettera ett sådant scenario med skatter på drivmedel och körd sträcka, så att trafikarbetet för personbil och lastbil minskar - kan scenariot bidra till ekologisk hållbarhet. Ett sådant scenario bidrar dock inte till social hållbarhet.  För att bidra till både social hållbarhet och ekologisk hållbarhet behöver styrmedel för att minska biltrafiken i större utsträckning riktas mot staden samtidigt som åtgärder genomförs för att effektivisera och förbättra alternativen till personbilsresor och lastbilstransporter.  Sett ur ett längre perspektiv bör även den väg som har möjligheter att hålla sig inom ekologisk och social hållbarhet också vara den väg som är mest genomförbar. Samtidigt kan konstateras att åtminstone delar av samhället inte slagit in på denna väg. Här behövs sannolikt både bättre kunskap och tydligare styrning för att hamna på rätt väg. En hållbar väg till klimatmålet. / Society faces major challenges in limiting emissions of greenhouse gases (GHG) to sustainable levels both globally and nationally. The GHG emissions from the transport sector is large and road traffic emissions dominate. The challenges are also considerable for achieving other ecological and social sustainability, not least in terms of cities.  Research generally indicates that strategies for limiting climate change can contribute to social and ecological sustainability both through reduced climate change and through the measures themselves. Emissions from road traffic can be reduced through a transport-efficient society (shift and avoid), more energy-efficient vehicles and renewable energy (biofuels and electricity) and, above all, through a combination of these. Our question is how different paths of achieving the climate objective for the transport sector affect social and ecological sustainability, but also how feasible these paths are?  To get an answer to this, we start from three different scenarios that the Swedish Transport Administration has developed, and which all reach the climate objective for the transport sector. These scenarios combine the three ways to reduce emissions in different ways with different combinations of economic policy instruments.  The scenarios are described in detail and their sustainability is analyzed with the support of scientific literature and Swedish reports from authorities in the subject area.  The feasibility of the scenarios is also important. We investigate the possibility to implement the scenarios technically, politically and in terms of time and resources. Empirical data are obtained through a survey and interviews with some municipalities and regions in Sweden.  The results indicate that a scenario reaching the climate objective through electrification and biofuels is likely to make a negative contribution to both social and ecological sustainability.  Supplementing with taxes on fuel and mileage, so that the mileage for cars and trucks is reduced - can contribute to ecological sustainability. However, such a scenario does not contribute to social sustainability.  In order to contribute to both social sustainability and ecological sustainability, policy instruments to reduce car traffic need to be directed towards the city to a larger extent, at the same time as measures are implemented in the society to improve logistics and to make alternatives to car and truck more attractive.  In a longer perspective, a path that has the potential to stay within ecological and social sustainability should also be the path that is most feasible. At the same time, it can be stated that at least parts of society have not taken this path. Here, both better knowledge and policies are probably needed to get on the right path. A sustainable path to the climate goal.

För att stödja regioner och industrier att minska växthusgasutsläppen och nå Europeiska unionens mål om klimatneutralitet till år 2050 har EU tagit fram färdplanen “Den gröna given” och fonden för en rättvis omställning (FRO). FRO syftar till att minska negativa socioekonomiska konsekvenser som följer av omställningen mot mindre kolintensiva processer i sårbara regioner och industrier. Två av fyra utpekade svenska regioner är Västerbotten och Norrbotten samt deras metall- respektive stålindustri. Studiens syfte är att med en narrativ analys av Västerbottens och Norrbottens territoriella omställningsplaner och semistrukturerade intervjuer undersöka hur tre policynivåer (nationell, regional och kommunal) uttrycker tolkningar av rättvis omställning. Med hjälp av en abduktiv ansats har tidigare studier fungerat som ett stöd för att identifiera rättviseanspråk (processuell, fördelning, erkännande och återställande) samt berättelser i studiens empiriska material. Studiens narrativa analys har belyst vilka aktörer det är som förväntas genomföra arbetet av omställningen och vilket utfall av vinster och förluster som kan följa. Dessutom tyder studiens berättelser att ett gemensamt arbete är viktigt för en rättvis omställning. Likaså framkommer det att den nationella politiska berättelsen präglar hur den regionala och kommunala berättelsen formas, samt vilka rättviseanspråk som dominerar. Studiens slutsatser är bland annat att återställande-rättvisa dominerar i den nationella berättelsen och att ett fokus finns på tekniska lösningar. Den regionala berättelsen använder främst processuell-rättvisa och betonar vikten av politiskt ansvarstagande. Den kommunala berättelsen använder också processuell-rättvisa men även fördelnings-rättvisa genom att uttrycka att medborgare också bör inkluderas i en rättvis omställning. / To support regions and industries in decreasing their greenhouse gas emissions and reaching the European union's goal regarding climate neutrality by 2050, the EU has presented a set of proposals named “The Green Deal” as well as the Just Transition Fund (JTF). JTF aims to limit the negative socioeconomic consequences that a transition towards less carbon intensive processes in vulnerable regions and industries could result in. Two of the four designated Swedish regions are Västerbotten and Norrbotten and their metal- and iron-industry. The study aims to, with a narrative analysis of Västerbotten’s, and Norrbotten’s Territorial Plans and semi-structured interviews, investigate how three policy levels (national, regional and local) express interpretations of Just Transition. With an abductive approach, previous studies have worked as a support in identifying justice claims (procedural, distributional, recognition, restorative) and stories within the empirical material. The study's narrative analysis has elucidated which parties that are expected to contribute to the transition and what wins and losses that the transition could result in. Furthermore, the studies stories highlight that working together is important in reaching a Just Transition. It also becomes clear that the national political story influences the regional and local policy stories, as well as which justice claims that are dominating. The study’s conclusions are, for example, that the spatial and temporal aspects of the story deepen the understanding of justice, and that recognitional justice is the least used justice claim in the study's policy stories.

Introduktion (och mål) – Parisavtalet är en överenskommelse där länder såsom Sverige enats om målet att hålla den globala temperaturökningen under 2 °C och sträva mot att begränsa den till 1,5 °C. För att nå detta mål måste växthusgasutsläppen halveras till 2030 jämfört med 2019. Bygg- och fastighetssektorn står för 22 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och genomtänkta materialval är en potentiell åtgärd för att minska dessa utsläpp. Ett material med goda klimategenskaper är en cellulosabaserad isolering såsom hampafiberisolering, Målet med studien var att undersöka om hampafiberisolering kan bli ett etablerat isoleringsmaterial i sandwichpaneler avsedda för lager- och logistikhallar. Metod – Metoden för studien var en fallstudie då fokus låg på en specifik analysenhet. Datainsamlingen skedde genom triangulering där intervjuer och dokumentstudie användes som insamlingstekniker. Sju intervjuer genomfördes med personer representerade av företag i form av fastighetsinvesterare, tillverkare av sandwichpaneler, tillverkare av hampafiberisolering och byggföretag. Utifrån det som framgick i intervjuerna skedde en tematisk analys. Därefter granskades aktuella dokument deduktivt utifrån respondentsvar för att utmana eller styrka dessa teman. Resultat – I studien framgick att det krävs att flera aspekter behöver uppnås för att hampafiberisolering ska kunna användas i sandwichpaneler. Detta var aspekter gällande funktionen på panelen, övriga aspekter och miljöaspekter. Den största fördelen med hampafiberisolering är dess klimatpositiva egenskaper och detta var också anledningen till att isoleringen använts av respondenterna i studien. De nackdelar som framgick i studien var priset, ovana, få referensobjekt och ovissheten gällande fukt. Det framgick att oskadad hampafiberisolering kan återanvändas efter en väggelements livstid genom att den kan användas i sin helhet eller blandas ut till ny isolering. Det finns även möjlighet att skapa biokol av isoleringen med hjälp av förbränningsugnar. Analys – Utgångspunkten för analysen var empirin från intervjuerna, vilket lade grund för en riktad innehållsanalys i aktuella dokument. I analysen sammanfattades och jämfördes empirin från dokumenten med intervjuerna för att styrka och utmana det som framkommit. Det framgick att en del faktorer gick att styrka som krav alternativt trovärdiga konklusioner från respondenter. Andra aspekter gick inte styrka i dokument. Diskussion – Resultatet från intervjuerna och dokumentstudien i studien visar ett stort fokus på miljö. Då datainsamlingen var utformad utifrån frågeställningar hölls studien aktuell till undersökningsområdet. Ett genomtänkt respondenturval bidrog till hög reliabilitet vid datainsamlingen. / Introduction (and aim) – The Paris Agreement is an agreement where countries such as Sweden have agreed on the goal of keeping the global temperature increase below 2°C and striving to limit it to 1.5°C. To achieve this goal, greenhouse gas emissions must be halved by 2030 compared to 2019. The construction and real estate sector accounts for 22% of Sweden's total greenhouse gas emissions, and a potential measure to reduce these emissions are well thought out material choices. A material with good climate properties is cellulose-based insulation such as hemp-fibre insulation. The aim of the study was to investigate whether hemp-fibre insulation can become an established insulation material in sandwich panels intended for warehouse- and logistics properties. Method – The method for the study was a case study as the focus was on a specific unit of analysis. Data collection was conducted through triangulation in which interviews and document studies were used as collection techniques. Seven interviews were conducted with individuals representing companies in the form of property investors, sandwich panel manufacturers, hemp-fibre insulation manufacturers, and construction companies. A thematic analysis was conducted based on the findings from the interviews. Subsequently, current documents were reviewed deductively based on respondents' answers to challenge or support these themes. Results – The study concluded that several aspects need to be achieved for hemp-fibre insulation to be used in sandwich panels. These were aspects concerning the function of the panel, other aspects, and environmental aspects. The biggest advantage of hemp-fibre insulation is its climate-positive attributes, which was also the reason the insulation was used by the respondents in the study. The disadvantages identified in the study were the price, unfamiliarity, few reference projects, and uncertainty regarding moisture. It was noted that undamaged hemp-fibre insulation can be reused after a wall element's lifetime, either in its entirety or mixed into new insulation. There is also the possibility of creating biochar from the insulation using an incinerator. Analysis – The basis for the analysis was the empirical data from the interviews, which formed the foundation for a directed content analysis in the current documents. In the analysis, the empirical data from the documents was summarized and compared with the interviews to support and challenge the findings. It was found that some factors could be supported as requirements or credible conclusions from respondents. Other aspects could not be supported in the documents. Discussion – The results from the interviews and the document study in the study show a strong focus on the environment. Since the data collection was designed based on the research questions, the study remained relevant to the research area. A well-considered selection of respondents contributed to high reliability in the data collection.

Bygg- och fastighetssektorn stod för 22% av Sveriges totala växthusgasutsläpp år 2021 vilket är en ökning med 1,9 % jämfört med föregående år. Det tydliggör behovet av ett mer hållbart byggande för att uppnå Sveriges klimatmål att uppnå noll nettoutsläpp senast år 2045. Det krävs en branschomställning där traditionella byggmetoder byts ut mot mer klimatneutrala arbetsprocesser, något som är utmanande idag. För att möta utmaningar har Bygg- och anläggningsföretagen antagit en färdplan 2045 som presenterar nio åtgärder för byggsektorn för att uppnå klimatneutralitet. Syftet med denna studie är att undersöka tillvägagångssätt och nya arbetsprocesser för en byggentreprenör i enlighet med åtgärderna i Färdplan 2045. För att möjliggöra studien har sex projekt och konsult intervjuats med hjälp av semi-strukturerad intervjuteknik för att få en djupare inblick i projektet. De djupare inblicken kan bidra till en ökad förståelse kring vilka hinder och klimatneutrala åtgärder som en byggentreprenör använder sig av. Resultatet presenteras i tabeller för att skapa en överblick kring återkommande klimateffektiva arbetsprocesser och eventuella hinder som hämmar klimatneutrala byggprojekt i enlighet med Färdplan 2045.Studien har identifierat flera klimatneutrala arbetsprocesser som använts i fallstudierna i olika omfattningar. Anpassning av arbetsprocesser utgör till stor del av beställarkraven och hållbarhetsambitionerna i projektet. Varsamma renoveringar har varit centrala, i synnerhet för kulturminnesmärkta byggnader men även i fallstudier som har höga hållbarhetsambitioner. Mängdningsprocesser har använts för beräkna materialåtgången där ett identifierat hinder är stora säkerhetspåslag som inneburit en suboptimering. Byggvarubedömningen har använts i alla fallstudier som bidragit till en förenklad process att välja material med låg klimatpåverkan. Internt inom byggentreprenörens verksamhet förekommer återbruk internt tillsammans med prefabricering och måttbeställningar för minimering av avfall. Det har genomförts projektering för främja flexibla och demonterbara planlösningar som ökar nyttjandegraden i fastigheten kombinerat med främja framtida återbruk. Det har genomförts omfattande åtgärder för att minimera byggarbetsplatsens klimatpåverkan med hjälp av en intern framtagen mall för resursoptimering. Miljövänlig etablering har genomförts tillsammans med att byggarbetsplatsens hålls elektrifierad och energisnål belysning som är hållbara tillvägagångssätt. Hinder för transportoptimeringar har identifierats med hänsyn till bristande planering och låg prioriteringsgrads om kräver vidare utveckling. Ett återkommande hinder är tids- och resursbrist att arbeta med hållbarhetsfrågor. För att möjliggöra minskad klimatpåverkan i byggprojekt krävs en tidig involvering av byggentreprenören för att skapa enhetliga mål och hållbarhetsambitioner. En tidig integrering bidrar till hållbara processer som sprids genom hela värdekedjan med hjälp av ett tydligt ledarskap och agerande som tar hållbarhet i beaktande.  Hinder har identifierats i form av brist i förståelse och kompetens som berör hållbart byggande. Stora byggnadskomplex byggs idag med korta tidsplaner, något som gör att traditionella byggmetoder används i större utsträckning. Det har bidragit till utvecklingen av byggkompetens hämmats när av traditionella arbetsprocesser används i större utsträckning. För framtida studier rekommenderas att genomföra en identisk studie hos en annan byggentreprenör för att bedöma likheter i arbetsprocesser och hinder som uppstår. Det rekommenderas även att genomföra en identisk studie hos beställare för att framhäva problematik och arbetsprocesser ur ett beställarperspektiv. En likadan studie rekommenderas att genomföras i framtiden hos byggentreprenören för att identifiera nya arbetsprocesser och dess effekter för att bedöma ifall byggentreprenören är i linje med klimatmålen. Det rekommenderas att ta fram standardiserade säkerhetspåslag vid mängdningar för att skapa en balans mellan minskad materialåtgång och undvika produktionsstopp. Slutligen rekommenderas det att undersöka färdplanens nio åtgärder mer ingående. / The Construction- and Real Estate sector was accountable for 22 % of Sweden’s total emissions in 2021, which marks a 1.9 % increase compared to the previous year. This highlights the urgent for a sustainable construction and implement more sustainable building methods to achieve Sweden’s climate goals to achieve net-zero emissions by 2045. To address these challenges, the Construction and Civil Engineering Companies have adopted the Roadmap 2045, which presents nine measures with associated recommendations for achieving climate neutrality in the construction sector.The purpose of this study is to explore new approaches for a construction contractor that is in alignment with the measures outlined in Roadmap 2045. Semi-structured interviews have been held with six project representatives and one external consultant to gain a deeper insight into the climate-neutral measures and obstacles encountered in these projects. These deeper insights can contribute to understanding of climate-neutral measures and obstacles that a construction contractor is facing. The results are presented in tables to provide an overview of climate-efficient methods and obstacles that inhibits climate-neutrality in building projects in line with Roadmap 2045. The study has identified several work methods in various extents that contribute to lower emissions in the building projects. The adaption of work processes is dependent on the client’s sustainability ambitions in the construction project and requirements. Careful renovations have been central, particularly for building that have a high cultural heritage where demolitions are not an option but also in construction projects with high sustainability ambitions. Workprocess have been used to calculate material consumption in the building projects where an identified obstacle is large margins to the calculations which is a sub optimization. Assessments for building materials have been used in the building projects for contributing of an easier process of selecting materials with a low impact on the climate. Reuse of material is common, especially internally withing the contractor’s building projects which minimizes waste where also prefabrication and custom orders also plays a big role. There has been a planning to build demountable and flexible layouts which increase the buildings utilization rate combined with promoting future reuse. Big measurements have been taken to minimize the climate impact at the contractors building site with the help of a template that takes resource optimization into account. Environmentally friendly site has been implemented along with using energy-efficient light and using electrified machinery as sustainable approaches. Transport optimization is an obstacle that have been identified due to poor planning and low priority which requires further development of its working methods. A recurring obstacle is lack of resources and time to work further on the sustainability issues. To be able to reduce climate impact in the construction project, early involvement of the construction contractor is necessary to create the same sustainability ambitions and unified goal. Early integration does contribute to a sustainable approach that spread throughout the value chain with a clear leadership that takes sustainability into account. Obstacles have been identified where a lack of understanding and knowledge that relates to sustainability construction. Large building structures are being built with tight schedules today which promotes traditional construction processes and methods to a greater extent. This is a main reason why development of sustainable competence in constructions is being hindered when traditional processer is used more regularly rather than testing out new sustainable process. For future studies, its recommended to conduct an identical study with another construction contractor to identify similar if the obstacles and work processes are similar. It is also recommended to conduct an identical study with clients to highlight the problem from a client perspective and introducing new sustainable work methods for clients.  A similar study is recommended to conducted in the future at the same construction contractor do identify potential new work methods and processed and identify if the contractor is in line with Sweden climate goals. It is also recommended to develop standardized safety margins for building materials to creating a balance between avoiding production stoppages and reduced material consumption. Lastly, its recommended to examine roadmaps nine measures in more detail.