Infrastrukturen är en förutsättning för att människor och gods ska kunna förflytta sig i samhället och förutsätts därför fungera på ett tillfredsställande sätt. För att t.ex. en väg ska vara meningsfull och   effektiv  behöver  den   dessutom  ingå   i   ett   större   nät   med   olika   transportnoder. Transportinfrastrukturen i Sverige kan vara statligt, kommunalt eller enskilt och varje part är ansvarig för att den egna delen ska samverka med de övriga till en helhet. Det medför också att en aktör sällan kan göra ingrepp i sina egna anläggningar utan att påverka de andras användning. Det  betyder  att  om  staten  gör  åtgärder  på  den  statliga  vägen  eller  järnvägen  medför  det konsekvenser för kommunens anläggningar. Därmed kan anpassning av anslutande anläggningar bli nödvändigt i samband med om- eller nybyggnad av statlig transportinfrastruktur. I anknytning till detta kan kommunen önska olika former av tillägg, t.ex. ökad kapacitet och standard, i förhållande till grundutförandet. Kommunen ska då svara för de merkostnader som tillägget genererar. För att klargöra ansvarsfördelningen mellan parterna bör projektets grundutförande bestämmas. Syftet  med  examensarbetet  är  att  klargöra  gränserna  mellan  grundutförande,  tillägg  och anpassning. Målet är att ge en tydligare bild av vad som kan ingå i grundutförande, tillägg respektive anpassning. Undersökningen har begränsats till att enbart se till relationen mellan staten och kommunen inom väg- och järnvägsprojekt. Arbetet innehåller en undersökning av relevant lagstiftning, regeringens propositioner  och  utredningar.  För att belysa Trafikverkets ståndpunkter har undersökning gjorts av dokument författade av Trafikverket, granskning av avtal för väg- och järnvägsprojekt samt intervjuer med Trafikverkets handläggare. Av  propositionen  2012/13:25  Investeringar  för  ett  starkt  och  hållbart  transportsystem  framgår  att Trafikverket ska ta ställning till grundutförande i varje enskilt fall. Det bör utgå ifrån det som staten är förpliktigad att anlägga, vara ändamålsenligt och fungerade redan utan tillägg eller förändring. Exempel på tillägg är standard- eller kapacitetshöjning och annan utformning eller lokalisering. Gränsen mellan grundutförande, tillägg och anpassning beror främst på om det är ett väg-   eller   järnvägsprojekt,   om   projektet   ska   utföras   i   storstadsregionen   eller   i   en landsortskommun, vem som är initiativtagaren till åtgärden och slutligen hur förhandlingarna ser ut. Det kan finnas fördelar för Trafikverket i att skapa generella riktlinjer för vilka åtgärder som bör  ingå  i  ett  grundutförande  samt  vilka  åtgärder  som  bör  räknas  som  tillägg  respektive anpassning. Riktlinjerna kan fungera som stöd och utgångspunkter i en förhandling med annan part och förenkla vid bestämmandet av ett grundutförande. / Transport infrastructure in  Sweden can be under  state, public or  private  responsibility and ownership. Those are all a part of a transport network and each operator is responsible that their part  is  working  properly,  so  the  overall  network  can  function accordingly to  its  demands. Therefore operators rarely can make changes in their own facilities without affecting the overall network. Changes on a state road or railway construction often have consequences for the municipal facilities. Adjustments of the connecting infrastructure might be required in a smaller or lager extent. In addition the municipality can wish for different forms of supplement when the state is initiating new projects on state infrastructure. Example of a supplement is increased capacity or standards  in relation to the basic design. The municipality will bear the additional costs the supplements generate for the project. A basic design of the project should be defined in order to determine the extension of the supplements. The purpose of this study is to clarify the interface between basic design, supplements and adjustments. The aim is to provide example of what can be included in basic design, supplements and additions. The study examines the relationship between the state and the municipality and their responsibilities towards each other. It contains a study of legislations and government investigations; documents  authored  by  the  Swedish  Transport  Administration;  a  review  of contracts and agreements for road and railway projects and interviews with employees at the Swedish Transport Administration. The basic execution and design should be an appropriate and sustainable transport solution which has adequate function excluding supplements or modification. It is the task of the Swedish Transport  Administration  to  decide  on  the  basic  design  of  each  project.  Examples  of supplements are standard or capacity enhancement and different design or location. The general conclusion  of  the  study  is  that  the  relationship  between  basic  design,  supplements  and adjustments can vary depending on different aspects. It depends mainly on whether it is a road or railway projects, if the project is carried out in the metropolitan area or in a rural municipality, which party initiates the project and finally how the negotiations are carried out. In order to make projects more consistent there could be benefits in establishing general guidelines and basic principles on what should be included in a basic design and what should be considered as supplements or adjustments. The guidelines could work as general standpoints in negotiations and as a support in deciding on the basic design of a project.

För att stödja regioner och industrier att minska växthusgasutsläppen och nå Europeiska unionens mål om klimatneutralitet till år 2050 har EU tagit fram färdplanen “Den gröna given” och fonden för en rättvis omställning (FRO). FRO syftar till att minska negativa socioekonomiska konsekvenser som följer av omställningen mot mindre kolintensiva processer i sårbara regioner och industrier. Två av fyra utpekade svenska regioner är Västerbotten och Norrbotten samt deras metall- respektive stålindustri. Studiens syfte är att med en narrativ analys av Västerbottens och Norrbottens territoriella omställningsplaner och semistrukturerade intervjuer undersöka hur tre policynivåer (nationell, regional och kommunal) uttrycker tolkningar av rättvis omställning. Med hjälp av en abduktiv ansats har tidigare studier fungerat som ett stöd för att identifiera rättviseanspråk (processuell, fördelning, erkännande och återställande) samt berättelser i studiens empiriska material. Studiens narrativa analys har belyst vilka aktörer det är som förväntas genomföra arbetet av omställningen och vilket utfall av vinster och förluster som kan följa. Dessutom tyder studiens berättelser att ett gemensamt arbete är viktigt för en rättvis omställning. Likaså framkommer det att den nationella politiska berättelsen präglar hur den regionala och kommunala berättelsen formas, samt vilka rättviseanspråk som dominerar. Studiens slutsatser är bland annat att återställande-rättvisa dominerar i den nationella berättelsen och att ett fokus finns på tekniska lösningar. Den regionala berättelsen använder främst processuell-rättvisa och betonar vikten av politiskt ansvarstagande. Den kommunala berättelsen använder också processuell-rättvisa men även fördelnings-rättvisa genom att uttrycka att medborgare också bör inkluderas i en rättvis omställning. / To support regions and industries in decreasing their greenhouse gas emissions and reaching the European union's goal regarding climate neutrality by 2050, the EU has presented a set of proposals named “The Green Deal” as well as the Just Transition Fund (JTF). JTF aims to limit the negative socioeconomic consequences that a transition towards less carbon intensive processes in vulnerable regions and industries could result in. Two of the four designated Swedish regions are Västerbotten and Norrbotten and their metal- and iron-industry. The study aims to, with a narrative analysis of Västerbotten’s, and Norrbotten’s Territorial Plans and semi-structured interviews, investigate how three policy levels (national, regional and local) express interpretations of Just Transition. With an abductive approach, previous studies have worked as a support in identifying justice claims (procedural, distributional, recognition, restorative) and stories within the empirical material. The study's narrative analysis has elucidated which parties that are expected to contribute to the transition and what wins and losses that the transition could result in. Furthermore, the studies stories highlight that working together is important in reaching a Just Transition. It also becomes clear that the national political story influences the regional and local policy stories, as well as which justice claims that are dominating. The study’s conclusions are, for example, that the spatial and temporal aspects of the story deepen the understanding of justice, and that recognitional justice is the least used justice claim in the study's policy stories.