The aim of the study was to see how the media affects the legitimacy of an actor in the climate transformation, by looking at a specific actor. A qualitative analysis has been carried out in the form of a document study of newspaper articles concerning an actor in the climate transformation. The qualitative analysis is supplemented with a quantitative analysis, with the aim of providing an overview of the empirical evidence. With the help of an analysis tool, we have investigated how the media affects an actor's legitimacy. The analysis tool was based on literature on how legitimacy can be created in polycentric governance arrangements, as well as within the theory of framing and from a business networks perspective. The quantitative analysis is presented in descriptive statistics and the qualitative analysis is presented in text and with a final summary in tabular form. The analysis showed that the actor often was portrayed as important in the climate transformation, but also credible in terms of empirical credibility, credibility of the speaker and social and political trust. The actor also portrayed themselves as very confident. They were also shown to care about their employees, future generations, and society at large, which should further affect their credibility and trust. Interesting findings from the analysis included bombastic rhetoric from a politician, challenges and criticism did not seem to damage the actor's legitimacy and that the actor has "skipped" some of the factors that the literature describes create or promote legitimacy. But also, the actor was described as a "done deal" early in the decision-making process and that trust in various forms seems to be the most important factor for legitimacy. The conclusions are that the portrayal of the actor in media, positively affects their legitimacy. / Syftet med studien var att se hur media påverkar en aktörs legitimitet i klimatomställningen, genom att titta på en specifik aktör. En kvalitativ analys har genomförts i form av dokumentstudie på tidningsartiklar som berör en aktör i klimatomställningen. Den kvalitativa analysen kompletteras med en kvantitativ analys, med syftet att ge en överblick av empirin. Med hjälp av ett analysverktyg undersöktes hur media påverkar en aktörs legitimitet. Analysverktyget baserades på litteratur om hur legitimitet kan skapas i polycentriska styrningsarrangemang, så väl som inom teorin om framing samt utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Den kvantitativa analysen presenteras i beskrivande statistik och den kvalitativa analysen presenteras därefter i text samt med en avslutande sammanställning i tabellform. I analysen framgick att aktören ofta porträtterades som viktiga i klimatomställningen, men också trovärdiga i termer av empirisk trovärdighet, trovärdighet för talaren samt socialt och politiskt förtroende. Aktören porträtterade också sig själva som mycket självsäkra. De visade sig också vara måna om sina anställda, kommande generationer och samhället i stort, vilket ytterligare bör påverka deras trovärdighet och förtroende.  Intressanta fynd från analysen var bland annat bombastisk retorik från en politiker, att utmaningar och kritik inte verkade skada aktörens legitimitet och att aktören har “hoppat över” vissa av de faktorer som litteraturen menar skapar eller främjar legitimitet. Men också att aktören beskrevs som en “done deal” redan tidigt i beslutsprocessen och att förtroende i olika former verkar vara den viktigaste faktorn för legitimitet. Slutsatserna är att porträtteringen av aktören, i media, påverkar deras legitimitet positivt.

För att stödja regioner och industrier att minska växthusgasutsläppen och nå Europeiska unionens mål om klimatneutralitet till år 2050 har EU tagit fram färdplanen “Den gröna given” och fonden för en rättvis omställning (FRO). FRO syftar till att minska negativa socioekonomiska konsekvenser som följer av omställningen mot mindre kolintensiva processer i sårbara regioner och industrier. Två av fyra utpekade svenska regioner är Västerbotten och Norrbotten samt deras metall- respektive stålindustri. Studiens syfte är att med en narrativ analys av Västerbottens och Norrbottens territoriella omställningsplaner och semistrukturerade intervjuer undersöka hur tre policynivåer (nationell, regional och kommunal) uttrycker tolkningar av rättvis omställning. Med hjälp av en abduktiv ansats har tidigare studier fungerat som ett stöd för att identifiera rättviseanspråk (processuell, fördelning, erkännande och återställande) samt berättelser i studiens empiriska material. Studiens narrativa analys har belyst vilka aktörer det är som förväntas genomföra arbetet av omställningen och vilket utfall av vinster och förluster som kan följa. Dessutom tyder studiens berättelser att ett gemensamt arbete är viktigt för en rättvis omställning. Likaså framkommer det att den nationella politiska berättelsen präglar hur den regionala och kommunala berättelsen formas, samt vilka rättviseanspråk som dominerar. Studiens slutsatser är bland annat att återställande-rättvisa dominerar i den nationella berättelsen och att ett fokus finns på tekniska lösningar. Den regionala berättelsen använder främst processuell-rättvisa och betonar vikten av politiskt ansvarstagande. Den kommunala berättelsen använder också processuell-rättvisa men även fördelnings-rättvisa genom att uttrycka att medborgare också bör inkluderas i en rättvis omställning. / To support regions and industries in decreasing their greenhouse gas emissions and reaching the European union's goal regarding climate neutrality by 2050, the EU has presented a set of proposals named “The Green Deal” as well as the Just Transition Fund (JTF). JTF aims to limit the negative socioeconomic consequences that a transition towards less carbon intensive processes in vulnerable regions and industries could result in. Two of the four designated Swedish regions are Västerbotten and Norrbotten and their metal- and iron-industry. The study aims to, with a narrative analysis of Västerbotten’s, and Norrbotten’s Territorial Plans and semi-structured interviews, investigate how three policy levels (national, regional and local) express interpretations of Just Transition. With an abductive approach, previous studies have worked as a support in identifying justice claims (procedural, distributional, recognition, restorative) and stories within the empirical material. The study's narrative analysis has elucidated which parties that are expected to contribute to the transition and what wins and losses that the transition could result in. Furthermore, the studies stories highlight that working together is important in reaching a Just Transition. It also becomes clear that the national political story influences the regional and local policy stories, as well as which justice claims that are dominating. The study’s conclusions are, for example, that the spatial and temporal aspects of the story deepen the understanding of justice, and that recognitional justice is the least used justice claim in the study's policy stories.