Denna studies syfte är att undersöka hur ett urval slöjdlärare tar sig an hållbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frågeställningar jag utgår ifrån behandlar lärarnas förhållningsätt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsättningar utifrån materialen. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där intervjuer med tre textilslöjdslärare respektive tre trä- och metallslöjslärare ingått. Jag har även utfört observationer på en skola inom de båda slöjdarterna, för att få en inblick i hur lärare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien utgår ifrån teoretiska utgångspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bärande principer för hållbar utveckling. Björneloos teori om lärarens undervisningssyfte att integrera hållbar utveckling i skolan, utifrån tre övergripande innebörder. Även Säljös tolkning av lärande inom den sociokulturella teorin berörs. Resultatet visar att slöjdlärarna främst försöker uppmärksamma eleverna på materialens ekonomiska värde och utgår från att detta är att behandla hållbar utveckling. Lärarna är dåligt insatta i vad läroplan och kursplanen tar upp om hållbar utveckling. Slöjdlärarna inom textil har lätt att hitta uppgifter och material som går att använda för att jobba med återbruk i skolslöjden. Inom trä- och metallslöjden krävs en större arbetsinsatts för att få tag i material för dessa uppgifter. Ingen av slöjdlärarna har reparationer eller behandlar frågor om återvinning som fasta moment i slöjdundervisningen. Lärarna beslutar själva vilka material de köper in och här tar de ställning och gör iakttagelser om mängd, pris och kvalité på materialet. Studien har givit en god inblick i hur hållbar utveckling kan förstås och realiseras inom slöjdämnets olika processer. Den undervisande slöjdläraren behöver dock kunskap, intresse och ett eget engagemang för att lyfta hållbar utveckling i sin undervisning.

Bakgrund: I en värld som genomgår förändrade samhällstrender och där människor blir mer och mer medvetna om sociala- och miljömässiga konsekvenser är det viktigare än någonsin att införliva detta i de affärsmässiga organisationerna. Ett sätt att implementera detta förhållningssätt i verksamhetsstyrningen är genom att anamma begreppet CSR. CSR utförs med hänsyn till ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet i samband med företagets ansvar gentemot berörda intressenter. I och med den ökade befolkningstillväxten och efterfrågan på bostäder har fastighetsbranschen ett stort ansvar gällande hållbarhetsaaspekterna. På grund av de rådande utmaningarna kring hållbar utveckling som företag och samhälle står inför tillkom Agenda 2030. Denna tillsammans med CSR bör införlivas i företagens strategier och mål för ett gynnsamt resultat.  Problem: Det har tidigare utförts forskning som menar att det finns ett starkt samband mellan miljön, samhället och ekonomisk utveckling. I och med den ökade efterfrågan på hållbara fastigheter och de åtstramande regelverken blir hållbarhetsaspekterna och CSR allt viktigare inom fastighetsbranschen. CSR är ett begrepp som studeras kontinuerligt, dock oftast med fokus på om CSR är lönsamt. Denna studie kommer att beröra CSR kopplat till syftet som allmännyttiga fastighetsbolag arbetar för.  Problemformulering: Hur och varför implementerar allmännyttiga fastighetsbolag CSR i sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose sina intressenter? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur allmännyttiga fastighetsbolag implementerar CSR i sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose sina intressenter. Studien kommer att belysa likheter, skillnader och eventuella mönster som kan urskiljas mellan de studerade företagen.   Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer med allmännyttiga fastighetsbolag och kommuner på tre orter i Sverige. Den teoretiska referensramen har utformats med hjälp av vetenskapliga artiklar, litteratur och webbsidor.  Resultat: Resultatet av studien visar att de allmännyttiga fastighetsbolagen inte arbetar med begreppet CSR, istället anses det vara en synonym till hållbar utveckling. Begreppet införlivas därför indirekt i verksamheten genom arbetet med ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet. Även allmännyttans samhällsansvar kan ses som en del av CSR-arbetet. Implementeringen av CSR sker genom mål, arbetsprocesser och uppföljning, dessa processer sammankopplas även med Agenda 2030. Fastighetsbolagen anser att nuvarande- och potentiella hyresgäster är de viktigaste intressenterna, vilket gör att bolagen anpassar sitt arbete efter dessa. Genom önskemål och krav ifrån hyresgästerna har dessa därför en stor möjlighet att påverka fastighetsbolagen.

Hållbar utveckling är ett begrepp som innefattar en utveckling som tillgodoser hållbarhetsvärdena ekonomisk, ekologisk och social utveckling likvärdigt. Förtätning är ett sätt att planera städer, inte sällan med hållbarhetsargument. Förtätning är ett ord som är motsatsen till utglesning och innebär en process att förändra de redan existerande och bebyggda områdena. En kommun som tillämpar förtätning som strategi för planeringen, med just hållbarhetsargumentet är Sundbyberg. Kommunen är den till ytan minsta i Sverige men med det högsta befolkningsökningen. Generellt tenderar det kommunala arbetet lägga stort fokus kring de positiva aspekterna utan någon djupgående analys kring konsekvensbedömning. Studiens syfte har sin grund i att beskriva hur förtätning tillämpas i planeringen för Sundbyberg, och undersöka huruvida förtätning kan vara bidragande till en hållbar utveckling i Sundbyberg. Det huvudsakliga syftet är att utvärdera de centrala hållbarhetsvärden som anges som bakomliggande skäl till förtätning, samt konsekvenserna av förtätning. De teorier som har valts förklarar vilka konsekvenser förtätning medför, både positiva och negativa för en hållbar utveckling.  För att besvara syftet har empiri samlats i form av en kvalitativ innehållsanalys över Sundbybergs översiktsplan. Det har också genomförts en semistrukturerad kvalitativ intervju som ett komplement till innehållsanalysen. Intervjun var med en nyckelperson inom planeringen över Sundbyberg. Empirin visade på att det främsta skälet till ökad förtätning grundar sig i de positiva följderna som en sammanflätning av de olika stadsdelarna leder till. Detta skall visa sig med exempelvis minskad segregation, ökad tillgänglighet och resurseffektiva lösningar.  Diskussionen analyserar det insamlade materialet med teorin. Den avslutande slutsatsen blev därefter att de positiva följderna av förtätningen överskrider de negativa och att det främsta fokuset är på den sociala hållbarheten. Dock kommer de närmsta åren i Sundbyberg innebära flera ombyggnationer. Detta kommer leda till förutsättningar som försvårar arbetet för ökad hållbar utveckling. Trots detta är den långsiktiga förtätningsprocessen ett sätt för att främja en sådan utveckling.

I FN:s hållbarhetsmål läggs det ett stort ansvar på kommunerna att sträva efter hållbarhet ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. I Ulleråker söder om Uppsalas stadskärna planeras det för 7000 nya bostäder med tillhörande handelsplats och service. Området ska vara hållbart ur alla tre perspektiv, men det har uppstått en konflikt mellan den ekonomiska och sociala hållbarheten i bostadsplaneringen. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka konflikten mellan ekonomisk och social hållbarhet i Ulleråker och vilken av dem som väger tyngst i bostadsplaneringen. Syftet besvaras genom att samla information från relevanta plandokument och kvalitativa intervjuer med tre tjänstemän på Uppsala kommun. För att få en djupare förståelse kring konflikten mellan ekonomisk och social hållbarhet, används Scott Campbells (1996) planerarens triangel och specifikt egendomskonflikten. Uppsatsen kommer fram till att relationen mellan ekonomisk och social hållbarhet prioriterar den ekonomiska hållbarheten i bostadsplaneringen, men att det kan bero på om den sociala hållbarheten ses ur ett individperspektiv eller samhällsperspektiv. Varför den ekonomiska hållbarheten väger tyngre kan bero på att nyliberal planering har förändrat kommunens roll i egendomskonflikten och möjliggjort för den privata marknaden att i större utsträckning styra bostadsbyggandet, vilken favoriserar ekonomiska utveckling före social jämlikhet.

Begreppet hållbar utveckling innefattar ekonomisk, ekologisk och social utveckling och innebär att de tre hållbarhetsvärdena ska vara likvärdiga och bör samarbeta intimt med varandra. Planeringsidealet förtätning är ett sätt att planera och utveckla städer som har blivit en mer populär planeringsstrategi under de senaste två decennierna och är motsatsen till sin föregångare utglesning. En kommun som arbetar ambitiöst med förtätning är Linköpings kommun där förtätning och hållbar utveckling går hand i hand och kommunen är tydlig med att Linköping tätort inte ska utvecklas utanför befintliga stadsgränser.   Den här studies syfte är att belysa hur förtätning tillämpas i Linköping tätort samt granska om förtätning bidrar till en hållbar utveckling. Studien ämnar även att undersöka de primära faktorerna i hållbarhetsvärdena som kommunen anger vara skälen till förtätning, samt hur förtätning har konsekvenser på stadsmiljön. De teorier och tidigare forskning som analyseras förklarar och ger exempel vilka konsekvenserna kan vara av en förtätning ur ett hållbarhetsperspektiv. För att besvara syftet har empiri insamlats genom kvalitativa innehållsanalyser av två olika policydokument samt kartor över Linköping från 2002 och 2019.   Det insamlade materialet från empirin och teorin analyserades och jämfördes. Empirin påvisade att de största skälen till att Linköpings kommun arbetar med förtätning är för att inte använda sig av viktig jordbruksmark, koppla samman stadsväven och effektivt använda sig av markresurser. Detta ska leda till möjligheter att utveckla kollektiv-, gång- och cykeltrafik, minskade klyftor mellan områden och en ökad trygghet och jämlikhet i staden. Slutsatsen utifrån analysen av empirin och teorin blev att de positiva effekterna förtätning har på hållbar utveckling i Linköpings tätort väger tyngre än de negativa konsekvenserna.

Byggbranschen är en industri med en signifikant påverkan på miljön och det är därför viktigt att hitta nya, innovativa hållbara lösningar som både värnar om miljö och klimat, människors välmående samt hållbar ekonomisk tillväxt. Uppsatsens syfte är att undersöka hur man kan införa mer hållbara arbetssätt i byggbranschen genom att göra en fallstudie på det nya företaget Alive som har ett nyskapande hållbarhetskoncept för bostads- och byggbranschen. Analysverktygen som har använts är teori om hållbarhet och byggbranschen samt en modell som presenterar sätt att arbeta med ekologisk, social samt ekonomisk hållbarhet. Med hjälp av teorin och analysmodellen, samt insamlad data från intervjuer med aktörer som samarbetar med byggprojektet kan ett antal slutsatser dras. Inom hållbarhet är det den sociala aspekten som hamnat i skymundan och där en entydig definition inte finns i dagsläget. Detta kan medföra att det blir problematiskt när arbetssätt och arbetsmetoder inom denna aspekt ska konkretiseras, då man inte vet hur man ska arbeta med aspekten. Vidare tar dock den sociala aspekten en allt större plats, vilket kan komma att förändra arbetssätten i byggbranschen. Ytterligare en slutsats som kan dras är att den unika affärsmodellen och det nytänkande koncept som företaget har medför många hållbara sätt att arbeta på. Lyckas företaget etablera sitt koncept finns stora möjligheter till att förändra en trög och konservativ bransch.

Bakgrund och problemdiskussion: En växande befolkning och en stark ekonomisk utveckling har lett till att jordens resurser förbrukas i allt fortare takt. Därav är cirkulär ekonomi en stor del i den framåtriktade och hållbara logistiken. Verksamheter inför miljöåtgärder men trots ansträngningarna belastas fortfarande miljön eftersom flertal företag i grund och botten har en negativ påverkan på miljön. I empirin poängteras även bristen på kunskap om pallar vilket har gjort att skribenterna har funnit intresse för träpallars och plastpallars drivkrafter samt hinder. Syfte: Studiens syfte är att utreda på vilka sätt plastpallar kan bidra till ekonomisk och miljömässig hållbarhet i jämförelse med träpallar, samt att identifiera vilka hinder och drivkrafter som finns för företag som väljer att byta ut träpallar till plastpallar. Metod: En kvalitativ studie har genomförts dels genom en intervjumetod för empiridelen med fyra semistrukturerade- och en strukturerad intervju, samt en strukturerad litteraturundersökning för teoretisk referensram.  Resultat: Plastpallars ekonomiska hållbarhet beror på om de köps eller hyrs, reparationskostnad och livslängd. Dess bidrag till miljömässig hållbarhet är främst genom plastpallars längre livslängd än träpallar som bidrar till att mindre resurser används som leder till mindre avfall. Det är även genom det lägre koldioxidutsläppet vid transport tack vare lägre vikt än träpallen. Det visade sig att de största drivkrafterna var den längre livslängden, hanteringssäkerheten och den lägre vikten. Hinderna som upptäcktes var träpallars redan etablerade system, högre koldioxidutsläpp vid tillverkning, brist på intresse vid tillverkningsprocessen och högre kostnad.

Sverige är ett av de länder i Europa som har högst bygg- och produktionskostnader inom byggsektorn. Vad dessa höga kostnader beror på är går inte att lägga på enskilda faktorer, bland annat är lönerna och materialkostnaderna inom byggbranschen höga. En annan faktor av betydelse är Sveriges bristande konkurrens med ett fåtal stora aktörer med betydande marknadsandelar inom byggbranschen. Det syns även en koppling till den stora efterfrågan och lilla utbudet av bostadsrätter vilket gjort att priset gått upp och i liknande takt har produktionskostnaden ökat. Ökningen i kostnader under de senaste två decennierna är som störst för bostadsrätter, dock spiller den över på kostnader för hyresrätter och därmed drabbas hyresgäster av att månadskostnaden går upp. Bostadsprisökningen gör det svårare för kapitalsvaga människor att ta sig in på bostadsmarknaden. Dessutom infördes det under 2010-talet tuffare amorteringskrav, vilket gör det ännu svårare för människor utan kapital att ta lån och komma in på bostadsmarknaden. De ökade kostnaderna, bostadspriserna och bostadsbristen drabbar också sociala kvalitéter som bland annat gjort att trångboddhet ökar, fler människor blir hemlösa och nya bostäder blir allt mindre med kvadratmeterstandarder som sjunker. Idag har Sveriges bostäder en hög standard inom ekologisk hållbarhet. Svenskarnas intresse för miljövänliga byggnader är hög, låg andel bostäder får fuktskador och Sveriges energiförbrukning vid uppvärmning av bostäder är den lägsta i hela Europa. Att kombinera de tre kvalitéterna; ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet är svårt. Dock finns det ett sätt att kombinera de tre kvalitéterna som inte snålar in på någon av dem. För att en bostad ska vara ekonomiskt hållbar behöver investeringskalkylen gå ihop och inte skapa en för hög kostnad för brukaren. Den sociala hållbarheten är mest svår att lösa, eftersom alla människor är olika och har olika behov. Det finns aspekter som är av vikt för människors hälsa. Bostaden behöver vara en säker, rymlig och harmonisk plats som ger brukaren ett ökat välbefinnande och skapar trygghet samt kontakt med andra människor och grönska. Den ekologiska hållbarheten handlar om att ta vara på jordens resurser för att framtida generationer inte ska bli lidande. I bostadens bemärkelse, då fåtal fastigheters material går att återbruka behöver det byggas bostäder med bra materialkvalitét och som har en livslängd på minst och helst över 100 år. Med dessa aspekter kommer det ta längre tid innan bostaden behöver underhåll, renoveras och rivas vilket sänker klimatpåverkan. Högre kvalitét på material kommer initialt leda till en högre kostnad i början av projektet, men leda till en lägre kostnad över tid. Den långa livslängden kan utöka livscykelkalkylen initialt och därmed också avkastningskravet som kan sänkas. Bättre kvalité på material som kräver mindre underhåll gör att driftskostnaden kan sänkas. Därav kan investerings- och livscykelkalkylen beräknas så den höga initiala kostnaden dras ut under ett längre tidsspann och månadskostnadsökningarna blir mer rimliga över tid för brukaren. / Sweden is one of the countries with the highest construction and production costs in the construction sector in Europe. What this high cost is due to is difficult to pinpoint for individual reasons, including wages and material costs in the construction industry are high. Another factor may be related to Sweden's lack of competition with a few large players with large market shares in the construction industry. There is also a connection to the large demand and small supply of condominiums, which has caused the price to rise and at a similar rate, the production cost has increased. The increase in cost in the last two decades is greatest in condominiums, however, it spills over into the cost of tenancies and thus the tenant is affected when the rent goes up. The increase in housing prices also makes it more difficult for capital-weak people to enter the housing market. At the same time, tougher amortization requirements were introduced in the 2010: s, which makes it even more difficult for people without capital to take out loans and enter the housing market. The increased costs, housing prices and the housing shortage also affect social qualities which, among other things, have led to an increase in overcrowding, more people becoming homeless and housing becoming smaller with square meter standards falling. Today, Sweden's homes have a high standard in ecological sustainability. The Swedes' interest in environmentally friendly buildings is high, a low proportion of homes are damaged by moisture and Sweden's energy consumption when heating homes is the lowest in all of Europe. To combine the three qualities; economic, social, and ecological sustainability is difficult. However, there is a way to combine the three qualities that do not skimp on any of them. For a home to be financially sustainable, the investment calculation needs to go together and not create too high a cost for the user. Social sustainability is most difficult to solve because all people are different and have different needs. But there are aspects that are important for human health. The home needs to be a safe, spacious, and harmonious place that gives the user increased well-being and creates security as well as contact with other people and greenery. Ecological sustainability is about taking advantage of the earth's resources for future generations not to suffer. In the sense of the homes, as the materials of a few properties can be reused, need to be built with good material quality and with a lifespan of at least and preferably over 100 years. With these aspects, it will take longer before the home needs maintenance, renovation, and demolition, which reduces the climate impact. Higher quality of materials will initially lead to a higher cost at the beginning of the project but lead to a lower cost over time. The long service life can increase the life cycle calculation and thus also the required return that can be reduced. Better quality of materials that require less maintenance means that the operating cost can be reduced. From this, the investment and life cycle calculation can be calculated so that the high initial cost is deducted over a longer period and the monthly cost does not need to be increased for the user.

Mixed use urban areas can, as Grant (2002) describes it, guarantee "economic  vitality, social equality and environmental quality". According to Bellander (2005), there are social as well as economic forces that speak for the mixed use urban environment to become a concept for sustainable development. The aim of this thesis was partly to examine what the literature says about planning for mixed use areas and partly to map out how it works in practice when planning for mixed use areas in three municipalities in Stockholm County. The thesis examined three parts: which problems or risks that can be connected to mixed use in urban planning and how municipalities in Stockholm County deal with these, if municipalities in Stockholm County have any strategies when planning for mixed use areas and if these, in that case, agree with what the literature states as important, as well as what it takes to make sure that a mixed use area becomes economically sustainable and how municipalities in Stockholm County work with this.   The result was based on a method in two parts. The first part was a literature study, where a few relevant reports were chosen for the study to be based on. The problem that occurred though was that the amount of literature in this field of study is very limited. The second part consisted in five interviews. Three of these were personal interviews, while the other two were held over the phone. The personal interviews were held with people from three municipalities in Stockholm: Täby municipality, Sundbyberg municipality and Nacka municipality. The phone interviews were to begin with supposed to be used for personal use while phrasing the problem, but were later chosen to be a part of the actual result thanks to the important information they contained.   The result and the analysis showed that there are several risks and problems connected to planning for mixed use areas. These can be: difficulties with the execution, the fact that the power of the municipalities is very limited, the fact that a lot of the planning is depending on the market, the fact that it is hard to get a flow of people in the beginning when planning a city, the fact that locals risk ending up empty as well as the fact the bank doesn’t want to give money to construction companies in projects like these. Which of the three municipalities that are affected by these problems, as well as how they handle them, differs between the different municipalities. The municipalities didn’t seem to have any general strategies regarding the qualities or functions needed to create a mixed use environment. Instead, a lot is depending on the specific location and its presuppositions, which is something that the municipalities have to adapt to. To make sure that a mixed use environment will be economically sustainable, the literature suggest: that the planning for big shopping centers and retail areas is stopped, that existing activities in an area are preserved, that more conversations with businesses  and retail companies are being held, as well as the qualities an area should have in order to achieve a sustainable local economy. Which of these factors are being thought of when planning also differs between the different municipalities. / Funktionsblandade stadsmiljöer kan, som Grant (2002) beskriver det, lova "ekonomisk vitalitet, social jämställdhet och miljömässig kvalitet". Enligt Bellander (2005) finns i samhället såväl sociala som ekonomiska drivkrafter, vilka talar för att den funktionsblandade stadsmiljön kan bli ett koncept för hållbar stadsutveckling. Syftet med detta arbete var att dels att undersöka vad litteraturen säger om planering för funktionsblandade stadsmiljöer och dels att kartlägga hur det går till i praktiken när man planerar för funktionsblandade stadsmiljöer i tre kommuner i Stockholms län. Arbetet undersökte tre delar: vilka problem eller risker som finns kopplade till funktionsblandning inom stadsplanering och hur kommuner I Stockholms län hanterar dessa, om kommuner i Stockholms län har några strategier då de planerar för funktionsblandade stadsmiljöer och om dessa i så fall stämmer överens med vad litteraturen anser är viktigt samt vad som krävs för att se till att en funktionsblandad stadsmiljö ska bli ekonomiskt hållbar och hur kommuner i Stockholms län arbetar med detta.   Resultatet baserades på en metod i två delar. Den första delen utgjordes av en litteraturstudie där några relevanta rapporter valdes ut som underlag. Svårigheten var dock att mängden litteratur inom detta område är begränsad. Den andra delen utgjordes av fem intervjuer. Tre av intervjuerna var personliga intervjuer medan de andra två hölls via telefon. De personliga intervjuerna hölls med tjänstemän från tre kommuner i Stockholm: Täby kommun, Sundbybergs stad och Nacka kommun. Telefonintervjuerna skulle till en början ses som personligt underlag för problemformuleringen, men kom sedan att bli en del av resultatet tack varje den för rapporten viktiga information som inhämtades.   Resultatet och analysen visade att det finns flera risker och problem kopplade till planering för funktionsblandade stadsmiljöer. Dessa kan vara sådana som: svårigheter vid genomförandet, att kommunerna har begränsad makt, att styrningen till stor del beror på marknaden, att det är svårt att få in stadsliv till en början i en stad, att lokaler riskerar att stå tomma samt bankernas ovilja att låna ut pengar till byggaktörer. Vilka av dessa som kommunerna i studien påverkas av och hur man hanterar dessa problem skiljer sig åt mellan de olika kommunerna. Kommunerna verkar ofta inte heller ha några allmänna strategier gällande kvalitéer eller funktioner som behövs för att få till en funktionsblandad miljö. Mycket beror istället på den specifika platsen och dess förutsättningar, vilket kommunerna måste anpassa sig till. För att se till att en funktionsblandad miljö ska bli ekonomiskt hållbar nämner litteraturen sådant som att man bör sluta planera för köpcentrumanläggningar, att man bör bevara befintliga verksamheter i ett område som ska förtätas eller byggas om, att man bör prata mer med handelsaktörer och näringslivet samt vilka kvalitéer ett område bör ha för att uppnå en hållbar lokal ekonomi. Vilka av dessa faktorer man tänker på i planeringen skiljer sig dock också åt mellan de olika kommunerna.

Norra Sverige står idag inför en betydande omställning med den nya gröna industrialiseringen. En industrialisering som ska motivera för den ekologiska hållbarheten i EU. Det ökade fokuset på ekologisk hållbarhet har dock föranlett att de sociala och ekonomiska dimensionerna hamnat i bakgrunden, trots att dessa dimensioner utgör grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling. Northvolt, en nyckelaktör i den gröna industrialiseringen, har etablerat sin första batterifabrik i Skellefteå, vilket medför betydande förändringar för Skellefteå kommun. Inte minst ställs det stora krav på att kommunen ska kunna attrahera tillräckligt med arbetskraft till den nya industrialiseringen. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur North Volts etablering påverkat Skellefteå kommuns arbetsmarknad och befolkningstillväxt, hur Skellefteå kommun arbetar för att attrahera arbetskraft och hur detta kan komma att påverka den sociala och ekonomiska hållbarheten. Uppsatsen omfattas av både kvantitativa och kvalitativa metoder, där resultatet för uppsatsen bygger på två enkätundersökningar, två intervjuer, sju olika dokument och statistisk data. Resultatet analyseras sedan utifrån de teoretiska utgångspunkterna multiplikatoreffekter, push-och pull faktorer, social och ekonomisk hållbarhet. Slutligen diskuteras resultatet och analysen i relation till den tidigare forskningen inom området, vilket också ligger till grund för att besvara uppsatsens tre frågeställningar. Uppsatsen indikerar att etableringen av North Volt påverkat arbetsmarknaden i Skellefteå genom en ökning av arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin, samt en generell ökning av antalet förvärvsarbetare. För Skellefteå har North Volt inneburit en möjlighet att främja en effektiv tillväxt och övervinna tidigare stagnation. Strategierna för arbetskrafts attraktion i kommunen framstår dock som mindre effektiva, då fokus på tillgängliga arbeten inte helt matchar vad potentiell arbetskraft anser vara attraktivt med att flytta till Skellefteå. Den sociala och ekonomiska hållbarheten i Skellefteå påverkas framför allt genom stigande bostadspriser, svårigheter att attrahera arbetskraft till kommunen och en viss risk gällande att tillverkningsindustrin växer snabbare än någon annan sektor. Någonting som kan innebära att Skellefteå blir mer sårbart vid en eventuell minskning av efterfrågan på North Volts batterier.