The study discusses sustainable development of events and the research displays that this is often connected to mega events or the work of specific destinations. The events Eurovision Song Contest and the Ice Hockey World Championships are therefore chosen because of their size, impact in both media and visitors and the lack of theory regarding their sustainability. The specific cases chosen are Eurovision in Malmö 2013 and Stockholm 2016, the 2013 Ice Hockey World Championship in Stockholm with help from the 2014 Junior Ice Hockey World Championship in Malmö. The purpose of this study is to analyze the host destinations and the national organization Swedish Ice Hockey Association’s work with sustainability regarding social, economic and ecological aspects and if and how that work impacts the host communities in the long run. Also, how the relationship with the head organizations who are the owners of the events, European Broadcasting Union (EBU) and the International Ice Hockey Federation (IIHF), functions regarding sustainability. This is examined by 11 qualitative semi-structured interviews with key individuals for both events which is then analyzed against what the research and literature points to regarding social, economic and ecological with a clear focus on sustainability.This study shows that the work with sustainability was very well conducted at Eurovision in both Malmö and Stockholm where Malmö even got the parts they were responsible for ISO-certified. The idea was also a part of the Worlds in Stockholm and the Junior Worlds in Malmö but there are opportunities for development. Particularly the question of how well the effects of the events hold up afterwards as there is no clear follow-up to initiatives and values discussed during the events. It is made clear that the focus on sustainability is foremost something insisted by the host destinations and in some part by the Swedish Ice Hockey Association as there is a lack of both focus and guidelines on the subject from the head organizations. A focus on sustainable events from the host destinations could be positive both during the bidding process and implementation as it contributes to a greater competitiveness. The initiative from public organizations such as host destinations and national sports organizations may be the driving force in pushing head organizations to be more sustainable. For a successful sustainable development of both events the entire organization, both the head organizations and the host destinations, behind these events needs to have the same perspective on sustainability and work towards the same goal. This study is written in Swedish. / Studien diskuterar hållbar utveckling av evenemang och forskningsöversikten visar att detta oftast kopplas till megaevent eller specifika destinationers arbete. Evenemangen Eurovision Song Contest och Ishockey-VM väljs därför ut i den här studien på grund av deras storlek, genomslag i både medier och besökare och bristen på teori gällande deras hållbarhet. Fallen som diskuteras är Eurovision som ägde rum i Malmö 2013 och i Stockholm 2016 och Ishockey-VM i Stockholm 2013 (A-VM) med hjälp av Junior-VM 2014 i Malmö. Syftet för studien är att analysera värddestinationernas och den nationella organisationen Svenska Ishockeyförbundets arbete med hållbarhet inom sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Relationen med huvudorganisationerna och tillika ägare av evenemangen European Broadcasting Union (EBU) och Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) undersöks också gällande deras arbete med hållbarhet. Studiens empiri samlas in genom 11 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner för de båda evenemangen. Empirin analyseras sedan med hjälp av den forskning och litteratur som finns gällande social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.Studien visar att det arbetades väldigt bra med hållbarhet under Eurovision i både Malmö och Stockholm där Malmö Stad till och med ISO-certifierade alla delar de själva var ansvariga för. Tänket fanns även under A-VM i Stockholm och Junior-VM i Malmö men där finns det utvecklingsmöjligheter. Främst frågan om hur väl effekterna kvarstår efter evenemangen då det inte finns någon tydlig uppföljning på de initiativ och värderingar som diskuterades under själva eventen. Tydligt är dock att hållbarhetstänket i första hand är något som drivs av värddestinationerna och till viss del de nationella organisationerna. Det råder nämligen brist på både fokus och riktlinjer gällande hållbarhet hos de båda huvudorganisationerna. Hållbarhetsfokus på evenemang från värddestinationer kan vara positivt både under ansökning och genomförande då det bidrar till större konkurrenskraft. Initiativet från offentliga aktörer som värddestinationer och nationella sportorganisationer kan vara en drivande kraft i att uppmana huvudorganisationer till att arbeta mer hållbart. För en framgångsrik hållbar utveckling av de båda evenemangen behöver hela organisationen, både huvudorganisationerna och värddestinationerna, bakom de båda evenemangen ha samma perspektiv på hållbarhet och arbeta mot samma mål.

No description available.

Problemformulering och syfte: Hållbarhet och miljövänliga produkter har under senare år blivit ett viktigt samtalsämne, inte minst när det gäller produktion och konsumtion av livsmedel. FN tog år 2015 fram 17 globala mål för hållbar utveckling, med ambitionen att uppnå social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I en mindre kontext har detta påverkat hur företag ska upprätta en hållbar verksamhet. De regelverk som finns inom området gäller större företag. Syftet med denna uppsats är därför att skapa en uppfattning om hur mindre livsmedelsföretag arbetar med implementering av hållbarhet med hjälp av styrmedel. Studien ska öka förståelsen för vilka utmaningar mindre livsmedelsföretag ställs inför när det gäller att implementera hållbar utveckling och hur de använder sig av styrmedel för att föra verksamheten och dess aktörer i en gemensam riktning mot ett företagsamt ansvarstagande. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie med abduktiv ansats. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Slutsatser: Genom tolkning av empirin har vi kommit fram till ett flertal slutsatser, bland annat att butikernas tillvägagångssätt gällande hållbarhetsarbetet till stor del beror på om koncernen är centralstyrd eller decentraliserad. Även att styrmedlen är viktiga i implementeringen av hållbarhetsarbetet, speciellt de informella och informativa när det gäller att inspirera sin personal och omvärld. De svårigheter som förekommer beror dels på lagar och regler, men också på en låg efterfrågan på hållbara produkter från kunderna. / Problem statement & purpose: Sustainability and environmentally friendly products have become an important topic in the last years, primarily when it comes to production and consumption of food. In 2015, the UN presented seventeen global goals for sustainable development, which have the ambition to achieve social, environmental, and economical sustainability. In a smaller context, affects how companies should work sustainably. In an early stage in the study, we discovered that national regulations of establishing sustainability apply to larger companies. Therefore, the purpose of the study focus on answering how smaller grocery stores implements ecologic, economic, and social sustainability within their organization by control means and the challenges may arise. Method: This is a qualitative cross-sectional study with an abductive approach. The empirical section is conducted from semi-structured interviews and observations. Conclusions: Interpretation of the material has led the study to several conclusions, among others that the store's course of action when it comes to the sustainability work depends on whether the business group's management control is centralized or decentralized. As well that the control means are important to implement sustainability, especially the informal and informative ones when it comes to inspiring staff and the rest of society. Also, that challenges in maintaining and developing sustainability are due to laws and regulations, but also a low demand for sustainable products from customers.

Marknaden och efterfrågan för begagnade varor ökar för varje år.  Däremot har detta inte lett till ett minskat uttag av planetens resurser. Många produkter har potential att tas omhand på ett mer resurseffektivt sätt än i dagsläget. Textilier och elektronikprodukter är produkter som har hög klimatbelastning. Dessa produkter saknar idag ett lättillgängligt system för återanvändning som skulle bidra till minskad nyproduktion. I takt med befolkningsökning och förtätning av Stockholm krävs nya koncept för återvinning. För en positiv utveckling är det avgörande med lättillgängliga och allmänt kända insamlingssystem.     Detta examensarbete har utgångspunkt från FN:s tre hållbarhetsmål: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och ska resultera i en konceptidé och en byggnad där konceptet tillämpas. Konceptet ska ge förslag utifrån Naturvårdsverkets och Stockholm stads rapporter och visa på hur återvinning kan integreras i bebyggda miljöer och svara mot dagens behov och samtidigt skapa en social och ekonomisk vinst.   Arbetet resulterade i förslagshandlingar genom litteraturstudier och projektering för en byggnad belägen i Rinkeby, en stadsdel i nordvästra Stockholm. Byggnaden projekteras bland annat utifrån verksamhetens ytbehov, Rinkebys behov och förutsättningar. Byggnadens estetik har formats utifrån idéen om en tydlig uppdelning mellan verksamheter som förstärks med fasadens utformning. Utöver detta ska byggnaden tillföra någonting positivt till sin omgivning, med till exempel växtväggar och cykelstation med lånecyklar.    Projektet visar på goda kvalitéer att en konceptbyggnad kan berika ett område med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. / The market and demand for used products is increasing year on year. However, this has not decreased our usage of the planet’s resources. Many products have the potential to be recycled more effectively. The production of textiles and electronics has a significant negative effect on the climate. Such products lack an easy and intuitive system for reuse, which would reduce such negative effects. There is a demand for new concepts regarding reuse brought about by the increasing population and density of Stockholm. Demands for easy access and public knowledge about recycling are crucial for progress.   This report will focus on the sustainable goals established by the UN: ecological, social and economic sustainability and will propose a conceptual idea and a building where the concept will be applied. The concept will propose suggestions based on reports by Naturvårdsverket (Swedish Environmental Protection Agency) and the City of Stockholm, to show how recycling can be integrated into urban areas. This will provide a solution to today’s needs and also facilitate social and economic growth in the area.   The project has resulted in draft documents through literature studies and planning for a building situated in Rinkeby, a suburb northwest outside of Stockholm. The building will be planned in line with the building’s operational area requirements and pre-requisites. The building’s aesthetics are drawn from the idea of a pronounced separation between the operations, which will be amplified by the design of the facades. Additionally, it will contribute to the quality of its environment with the use of green walls and a bicycle station.   The project shows of positive qualities that a conceptual building can enrich a neighborhood through ecological, social and economical sustainability.

While the use of BIM (Building Information Modelling) has been increasing over the last decade and enabled a more integrated collaboration of different disciplines in the construction industry, its implementation in the operation phase of a building is still in its infancy in Sweden. Studies have been conducted to identify barriers and opportunities associated with the use of BIM in building operations and maintenance. There is a lack of research proposing a holistic approach to the evaluation of the value of BIM in operation and maintenance from the perspective of economic, ecological, and social sustainability. Therefore, this paper aims to follow up on the identified research gap by investigating: How sustainable value is created using BIM in operation and maintenance from an owner’s perspective?  A sustainable value framework is applied to the findings of an extensive literature review and compared to the reflections of Swedish industry professionals in semi-structured interviews. Based on the value destroyed or missed for key stakeholders by current O&M practices, the opportunities created with the use of BIM are highlighted. It was found that the most added value is expected from an economic and social perspective, reducing current inefficiencies in the integration of databases and documents, process structures, and knowledge management. More efficient information management and improved data accuracy is expected to enable better services, increase employee motivation, and optimize space management. Major struggles highlighted by the industry representatives are costs and a very fragmented work towards the implementation, often limited to internal efforts or small national initiatives. Based on the findings, further research will be needed to test and validate quantitative metrics in case studies, assess to what extent standards can promote the faster and more predictable implementation of BIM in O&M. In addition, the social value implications of using BIM in O&M should be evaluated more in detail. / Medan användningen av BIM (Byggnadsinformationsmodeller) under projekteringen och produktionen av byggnader har ökat under de senaste årtionde och möjliggjorde ett mer integrerat samarbete mellan olika discipliner inom byggindustrin, är implementeringen i driftsfasen fortfarande ovanligt i Sverige. Studier har genomförts för att identifiera hinder och möjligheter som är förknippade med användningen av BIM inom förvaltningen. Det är brist på forskning som föreslår en helhetssyn på utvärderingen av BIM:s värde i drift och underhåll ur perspektivet av ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Syftet med detta arbete är att identifiera forskningsluckan genom att undersöka frågan: Hur skapas hållbart värde med hjälp av BIM i drift och underhåll ur en ägarens perspektiv? En modell för hållbart värde appliceras på resultaten som omfattas av litteraturöversikt och som jämförs med reflektionerna från svenskt branschrepresentanter i semistrukturerade intervjuer. Baserat på värdet som förstörs eller saknas för de viktiga intressenterna i nuvarande praxis i förvaltningen, diskuteras möjligheter som skapas med användning av BIM. Mest mervärde förväntas utifrån ett ekonomiskt och socialt perspektiv, vilket minskar den nuvarande ineffektivitet i integrationen av databaser och dokument, process strukturer och kunskapshantering. Mer effektiv informationshantering och förbättrad datasäkerhet förväntas möjliggöra bättre tjänster, öka medarbetarnas motivation och optimera utrymmeshantering. Stora frågetecken som branschrepresentanterna framhäver är kostnader och ett mycket fragmenterat arbete mot implementering, ofta begränsat till interna ansträngningar eller små nationella initiativ. Baserat på resultaten kommer ytterligare undersökningar behövas för att testa och validera kvantitativa mätvärden i fallstudier, för att bedöma i vilken utsträckning standarder kan främja en snabbare och mer förutsägbar implementering av BIM i drift och underhåll. Dessutom bör det sociala värdet av att använda BIM i förvaltning utvärderas mer detaljerat.

Samhället står inför stora utmaningar att begränsa klimatpåverkan till hållbara nivåer både globalt och nationellt. Transportsektorns klimatpåverkan är stor och vägtrafikens utsläpp dominerar. Utmaningarna är stora även för att nå annan ekologisk och social hållbarhet, inte minst vad gäller städer.  Forskningen pekar generellt på att strategier för att begränsa klimatpåverkan kan bidra till social och ekologisk hållbarhet både genom minskad klimatpåverkan och genom åtgärderna i sig. Utsläppen från vägtrafiken kan minskas genom ett transporteffektivt samhälle, energieffektivare fordon och förnybar energi och framförallt genom en kombination av dessa. De frågor som vi ställer oss här är hur olika vägar att nå klimatmålet för transportsektorn påverkar social och ekologisk hållbarhet men också hur genomförbara dessa vägar är?  För att få svar på detta utgår vi från tre olika scenarier som Trafikverket tagit fram och som alla når klimatmålet för vägtrafiken. Dessa scenarier kombinerar de tre sätten att minska utsläppen på olika vis med olika kombinationer av ekonomiska styrmedel.  Scenarierna beskrivs utförligt och hållbarheten i dessa analyseras med stöd av vetenskaplig litteratur, facklitteratur och svenska rapporter från myndigheter inom området.  Scenariernas genomförbarhet är också viktig. Vi undersöker om det går att genomföra scenarierna tekniskt, politiskt samt tids- och resursmässigt. Empirin hämtar vi genom en enkät och intervjuer med några kommuner och regioner i Sverige.  Resultatet pekar på att ett scenario som bygger på att klimatmålet för transportsektorn nås genom elektrifiering och biodrivmedel sannolikt bidrar negativt till såväl social som ekologisk hållbarhet.  Genom att komplettera ett sådant scenario med skatter på drivmedel och körd sträcka, så att trafikarbetet för personbil och lastbil minskar - kan scenariot bidra till ekologisk hållbarhet. Ett sådant scenario bidrar dock inte till social hållbarhet.  För att bidra till både social hållbarhet och ekologisk hållbarhet behöver styrmedel för att minska biltrafiken i större utsträckning riktas mot staden samtidigt som åtgärder genomförs för att effektivisera och förbättra alternativen till personbilsresor och lastbilstransporter.  Sett ur ett längre perspektiv bör även den väg som har möjligheter att hålla sig inom ekologisk och social hållbarhet också vara den väg som är mest genomförbar. Samtidigt kan konstateras att åtminstone delar av samhället inte slagit in på denna väg. Här behövs sannolikt både bättre kunskap och tydligare styrning för att hamna på rätt väg. En hållbar väg till klimatmålet. / Society faces major challenges in limiting emissions of greenhouse gases (GHG) to sustainable levels both globally and nationally. The GHG emissions from the transport sector is large and road traffic emissions dominate. The challenges are also considerable for achieving other ecological and social sustainability, not least in terms of cities.  Research generally indicates that strategies for limiting climate change can contribute to social and ecological sustainability both through reduced climate change and through the measures themselves. Emissions from road traffic can be reduced through a transport-efficient society (shift and avoid), more energy-efficient vehicles and renewable energy (biofuels and electricity) and, above all, through a combination of these. Our question is how different paths of achieving the climate objective for the transport sector affect social and ecological sustainability, but also how feasible these paths are?  To get an answer to this, we start from three different scenarios that the Swedish Transport Administration has developed, and which all reach the climate objective for the transport sector. These scenarios combine the three ways to reduce emissions in different ways with different combinations of economic policy instruments.  The scenarios are described in detail and their sustainability is analyzed with the support of scientific literature and Swedish reports from authorities in the subject area.  The feasibility of the scenarios is also important. We investigate the possibility to implement the scenarios technically, politically and in terms of time and resources. Empirical data are obtained through a survey and interviews with some municipalities and regions in Sweden.  The results indicate that a scenario reaching the climate objective through electrification and biofuels is likely to make a negative contribution to both social and ecological sustainability.  Supplementing with taxes on fuel and mileage, so that the mileage for cars and trucks is reduced - can contribute to ecological sustainability. However, such a scenario does not contribute to social sustainability.  In order to contribute to both social sustainability and ecological sustainability, policy instruments to reduce car traffic need to be directed towards the city to a larger extent, at the same time as measures are implemented in the society to improve logistics and to make alternatives to car and truck more attractive.  In a longer perspective, a path that has the potential to stay within ecological and social sustainability should also be the path that is most feasible. At the same time, it can be stated that at least parts of society have not taken this path. Here, both better knowledge and policies are probably needed to get on the right path. A sustainable path to the climate goal.

Med tiden och utvecklingen av ny teknik skapas förutsättningar för nya industriella revolutioner vilka historiskt har förändrat produktionsindustrin radikalt. Industri 4.0 är vägen till nästa paradigmskifte och ska med implementering av smart teknik möjliggöra en mer flexibel och effektiv produktion. Samtidigt har frågan ställts om den kommande revolutionen kommer att vara en hållbar lösning ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. I den här studien har en empirisk studie på de två svenska företagen Scania AB och Atlas Copco utförts för att ta reda på om Industri 4.0 kommer innebära en ekonomisk tillväxt samt om arbetsförhållanden kommer att förändras. Arbetet inleddes med en litteraturstudie i form av en teoristudie på hållbar produktion, smart tillverkning och Industri 4.0. Med erhållen information kunde en förstudie med specifika sökningar utföras på vetenskapliga artiklar om Industri 4.0 och dess påverkan ekonomiskt och socialt, parallellt som frågor dokumenterades för att förbereda en intervjustudie på de ovannämnda företagen. Slutligen kunde all insamlad fakta och data analyseras för att angripa arbetets frågeställning och underfrågor. Utifrån den sociala aspekten visade studien på att en möjlig drivkraft till varför ett svenskt företag idag behöver nå Industri 4.0 är att intresset för traditionellt montörsarbete har minskat från arbetstagarna och med smart teknik kan automatiseringen minska beroendet av människan. Vidare kommer arbetsuppgifter på verkstadsgolvet förändras till att handla om interaktion med automatiserad teknik. Människan spelar fortfarande en stor roll vilket medför att behovet av arbetskraft kommer kvarstå men med fokus på nya kompetenser hos den anställde. Kunskaper kring IT-teknik prioriteras med den kommande systemkomplexiteten vilken smart tillverkning medför och med det behöver industriella produktionsföretag locka ny kompetent personal parallellt med utbildning av existerande. Ny personal kommer lära sig arbetsuppgifter enkelt via hjälpande verktyg samt digitala realtidsinstruktioner och på så sätt förenklas vägarna till att införskaffa och upprätthålla kompetent personal. Det historiskt påverkande problemet inom produktionsarbete med utarbetad och skadad personal kan med de nya produktionsverktygen minimeras tack vare ergonomiska och assisterande verktygslösningar samt digitaliserade utbildningar i en verklig arbetsorienterad miljö. Det ekonomiska perspektivet visade i studien att det finns nya värdeskapande processer och därmed nya affärsmodeller som alla försöker leverera skräddarsydda lösningar till kunderna. En utav dessa är den resultatbaserade affärsmodellen som går ut på att tillfredsställa behov innan de ens uppstår. Den bygger mycket på att smarta sensorer placeras i produkter för att kunna samla in en stor mängd data som sedan ska kunna analyseras för att till exempel se om delar behöver bytas ut. Ytterligare en ekonomisk konsekvens som förväntas av Industri 4.0 är att företag kommer vilja inkorporera smart teknologi i produktionen där alla maskiner är uppkopplade och utbyter data och information. Anledningen är att på samma sätt som den resultatbaserade ekonomin, så ska data tala om hur maskiner och människor presterar och mjukvaran kan därmed föreslå förbättringar som ska i längden leda till ökad produktivitet, kvalité och effektivitet. / With time and development of new technology, premises for a new industrial revolution which historically have radically changed the production-industry have emerged. Industry 4.0 is the road to the next paradigm shift, and with implementation of new smart technology, will enable a more flexible and effective production. At the same time, questions have been asked if the coming revolution would mean a sustainable solution from an economical, ecologic and social perspective. In this paper, an empirical study has been done on the two Swedish companies Scania AB and Atlas Copco to find out if Industry 4.0 will ensue in an economical growth and better working conditions for the workers. This study began with a research in the form of a literature study on sustainable production, Industry 4.0 and smart manufacturing. With the obtained information, more specific searches could be made on scientific articles about Industry 4.0 and its economic and social impact, while on the side, questions were written down to prepare an interview study for the previously named companies. Finally, all the collected facts and data was analyzed to attempt to answer this papers issue and sub questions. From the social aspect point of view, this study showed a potential driving force to why a Swedish company today needs to go for Industry 4.0. It is that the interest for traditional manufacturing work has decreased and with automation, manufacturing is less dependent on the human. Furthermore, the work tasks on the shop-floor will change to interacting with automated technology. Humans will still be important which means the need for labour will remain but with higher prerequisites for the employees - especially education. Knowledge about IT will be prioritized with the coming system. Complexity which is brought by smart manufacturing, and with that, industry companies will have to attract new competent employees as the same time as they form and educate the old ones. New employees will be able to learn work tasks easily thanks to Virtual Reality technology and by so,  opening moreways for the company to acquire competent personnel. The historically-known problem of outburned or injured employees will be minimized thanks to new assisted tools and digitalized employee-training in a real and work-oriented environment. The economical perspective showed in this paper that there are new value creating processes and therefore new business models that try to supply tailor-made solutions to the customers. One out of these models is the outcome-business-model that focuses on satisfying the customer’s needs before they even appear. To be able to do this, smart sensors are placed in products to collect a large amount of data that will be analysed to see if some parts need replacement for instance. Another economical consequence that is expected from Industry 4.0 is that companies will try to incorporate smart technology in the production line where all machines will be connected to a network and able to exchange data and information. The reason is similar to the outcome-based-business-model, where the data will tell how machines and people perform and the software will there be able to suggest areas of improvement and lead to increased productivity, effectivity and enhanced quality.

Today, the role of higher education institutions (HEIs) is education, research, and to contribute to society. The requirement of contributing to society especially requires that the institutions contribute to sustainable development. It is therefore relevant to analyse how HEIs can address and contribute to sustainability and sustainable development. The purpose of this thesis is twofold. Firstly, it aims to analyse the impact that HEIs have on sustainable development by identifying and mapping indicators of impact. Secondly, it aims to illustrate with the empirical case of a technological university in Sweden - the studied technological university is KTH Royal Institute of Technology. The study was conducted as an exploratory single-case study. The study's data consists of qualitative interview data as well as quantitative secondary data. The secondary data was collected from a variety of sources at KTH, including its development plan, objective plans, vision, business plans, annual reports, progress reports on objectives, and follow-up reports. The qualitative data was collected through 11 semi-structured, open-ended interviews with faculty and employees at KTH. The study finds that HEIs - through various sustainability actions in their activities education, research, and collaboration and outreach - can achieve impacts such as pro-environmental behaviour and sustainable development. These measures related to all three pillars of sustainability. The HEIs' impact can be identified through indicators such as number of courses on sustainability and sustainable development and share (%) of the total external funding for research that supports research in the sustainability field. As for KTH specifically, the study shows that KTH is able to impact the areas of environmental, social, and economic sustainability and that the impact can be direct, indirect, short-term, long-term, intended, and positive. / Idag innefattar uppdraget för lärosäten för högre utbildning forskning, utbildning och att bidra till samhället. Uppdraget att bidra till samhället kräver specifikt att lärosätena bidrar till hållbar utveckling. Det är därför relevant att analysera hur lärosäten för högre utbildning kan hantera och bidra till hållbarhet och hållbar utveckling. Denna avhandling har två syften. För det första syftar avhandlingen analysera lärosätenas påverkan på hållbar utveckling genom att identifiera och kartlägga indikatorer på effekt. För det andra syftar avhandlingen exemplifiera och illustrera det första syftet med ett empiriskt fall av ett tekniskt universitet - det studerade universitetet är Kungliga Tekniska Högskolan. Studien genomfördes som en utforskande fallstudie där ett fall studerades. Studiens data består av både kvalitativ intervjudata och av kvalitativ och kvantitativ sekundärdata. Datat samlades in från två olika beviskällor - dokumentation och intervjuer. När det gäller dokumentationen samlades data och information in från en mängd olika dokument från KTH, inklusive dess utvecklingsplan, målplaner, vision, affärsplaner, årsrapporter, lägesrapporter och uppföljningsrapporter. Gällande intervjuerna genomfördes 11 halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjupersonerna bestod av lärare och anställda från olika kontor och avdelningar vid KTH. Studien visar att lärosäten för högre utbildning, genom olika hållbarhetsåtgärder i sin verksamhet kring utbildning, forskning och samarbete, kan uppnå effekter såsom miljövänligt beteende och hållbara livsstilar, minskning av koldioxidpåverkan, ekonomisk tillväxt, jobbskapande, kunskapsutbyte och ekonomiska och sociala fördelar. Tillsammans täcker dessa effekter alla tre typer av hållbarhet, vilket i sin tur innebär att lärosäten kan bidra till en hållbar utveckling i samhället. Lärosätenas påverkan kan identifieras genom indikatorer såsom antal kurser om hållbarhet och hållbar utveckling och andelen (%) av den totala externa forskningsfinansieringen som stödjer forskning inom hållbarhetsområdet. När det gäller KTH specifikt visar studien att KTH kan påverka områdena miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet samt att effekterna kan vara direkta, indirekta, kortsiktiga, långsiktiga, avsedda och positiva.