<p>Detta examensarbete har utförts i samarbete med Asko Appliances AB i syfte att förbättraenergieffektiviteten hos företagets torktumlare. För att utröna hur parametrarna last, trummansvarvtal samt valkhöjd påverkar energiförbrukningen hos en frånluftstorktumlare har 22 försökuppdelade i 3 olika försöksserier utförts. Varvtalet har varierats mellan 45 till 60 rpm ochbomullslaster från 2 till 8kg har granskats. Valkhöjder av 30 till 90mm har använts. För attanalysera resultaten från den första försöksserien har en statistisk modell använts. Dennamodell beskriver hur de olika parametrarna påverkar energieffektiviteten. Det har visats attlastens storlek följt av varvtalet har störst inverkan på torkningens energieffektivitet.Valkarnas höjd påverkade inte resultaten. I försöksserie två utreds vilket trumvarvtal som gerlägst energiförbrukning hos torktumlaren vid lasten 2kg. Resultaten visar att varvtalet 55rpmgav högst energieffektivitet. Om Asko Appliances skulle höja trumvarvtalet hos sinatorktumlare från dagens 52rpm till 55rpm skulle energieffektiviteten för små laster öka medungefär 4%. I försöksserie tre har höga valkar (90mm) jämförts med låga valkar (30mm) vidtorkning av lasten 8kg. De lägre valkarna uppvisade en något högre energieffektivitet vilketsannolikt beror på den något större trumvolymen som användandet av låga valkar medför.</p> / <p>This student thesis has been made in cooperation with Asko Appliances AB. The aim is toreduce the energy consumption of the tumble dryers produced by the company. A totalnumber of 22 tests, divided into three series, have been carried out in an open cycle tumbledryer. Results from these tests were used for determining how the parameters drum speed, thecloths weight and the height of the drum paddles affects the energy efficiency of an opencycle tumble dryer. Drum speed has been varied from 45 to 60 rpm and weight load from 2 to8kg. Paddle heights between 30 and 90mm have been used. To analyze the results from thefirst series a statistical model have been applied. This model describes how the differentparameters affect the energy efficiency of the dryer. It has been proven that the weight loadfollowed by the drum speed has the most significant impact on the energy efficiency of thetumble dryer. The height of the paddles did not affect the results. In the second test series theenergy efficiency is studied when the drum speed is varied. The weight load used was 2kg.The results showed that a drum speed of 55rpm gave the highest energy efficiency. If thedrum speed of Asko Appliances tumble dryers was to be increased from 52 to 55rpm theenergy efficiency for small weights could be improved by 4%. In the last test series paddleswith the heights 90mm have been compared to 30mm paddles. The weight load was 8kg. Thesmall paddles showed slightly higher energy efficiency. This probably depends on theincreased drum volume due to the smaller paddles.</p>

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Asko Appliances AB i syfte att förbättraenergieffektiviteten hos företagets torktumlare. För att utröna hur parametrarna last, trummansvarvtal samt valkhöjd påverkar energiförbrukningen hos en frånluftstorktumlare har 22 försökuppdelade i 3 olika försöksserier utförts. Varvtalet har varierats mellan 45 till 60 rpm ochbomullslaster från 2 till 8kg har granskats. Valkhöjder av 30 till 90mm har använts. För attanalysera resultaten från den första försöksserien har en statistisk modell använts. Dennamodell beskriver hur de olika parametrarna påverkar energieffektiviteten. Det har visats attlastens storlek följt av varvtalet har störst inverkan på torkningens energieffektivitet.Valkarnas höjd påverkade inte resultaten. I försöksserie två utreds vilket trumvarvtal som gerlägst energiförbrukning hos torktumlaren vid lasten 2kg. Resultaten visar att varvtalet 55rpmgav högst energieffektivitet. Om Asko Appliances skulle höja trumvarvtalet hos sinatorktumlare från dagens 52rpm till 55rpm skulle energieffektiviteten för små laster öka medungefär 4%. I försöksserie tre har höga valkar (90mm) jämförts med låga valkar (30mm) vidtorkning av lasten 8kg. De lägre valkarna uppvisade en något högre energieffektivitet vilketsannolikt beror på den något större trumvolymen som användandet av låga valkar medför. / This student thesis has been made in cooperation with Asko Appliances AB. The aim is toreduce the energy consumption of the tumble dryers produced by the company. A totalnumber of 22 tests, divided into three series, have been carried out in an open cycle tumbledryer. Results from these tests were used for determining how the parameters drum speed, thecloths weight and the height of the drum paddles affects the energy efficiency of an opencycle tumble dryer. Drum speed has been varied from 45 to 60 rpm and weight load from 2 to8kg. Paddle heights between 30 and 90mm have been used. To analyze the results from thefirst series a statistical model have been applied. This model describes how the differentparameters affect the energy efficiency of the dryer. It has been proven that the weight loadfollowed by the drum speed has the most significant impact on the energy efficiency of thetumble dryer. The height of the paddles did not affect the results. In the second test series theenergy efficiency is studied when the drum speed is varied. The weight load used was 2kg.The results showed that a drum speed of 55rpm gave the highest energy efficiency. If thedrum speed of Asko Appliances tumble dryers was to be increased from 52 to 55rpm theenergy efficiency for small weights could be improved by 4%. In the last test series paddleswith the heights 90mm have been compared to 30mm paddles. The weight load was 8kg. Thesmall paddles showed slightly higher energy efficiency. This probably depends on theincreased drum volume due to the smaller paddles.

Kvinnor har under stora delar av 1900‐talet broderat monogram på hemmets textilier för att skilja tillhörigheter åt och undervika förväxling. Monogrammet hade även en prydande funktion på textilierna, som broderats mer eller mindre synliga på textilierna under åren. Ordet monogram kommer från grekiskans mono´grammos och betyder en bokstav av enbart linjer. Det broderade monogrammet består av ägarens begynnelsebokstäver eller det gifta parets gemensamma begynnelsebokstäver, vilket har varierat under tiden från en till fyra bokstäver och hela namn beroende på trender. Mönsterförlagor till monogrammen spreds via märk‐ och broderiböcker vilka ligger till grund för uppsatsen. Före märk‐ och broderiböckernas tid broderades dukar som förlagor och inspiration till kommande märkning, så kallade märkdukar. Idag är det enbart ett fåtal som dekorerar hemmets textilier med ett handbroderat monogram, troligen beror det på ett minskat behov av märkning för att skilja tillhörigheter åt, en jäktande nutid, ett minskat kunnande samt ett förändrat synsätt på textil som hållbar produkt. Jag riktar i uppsatsen uppmärksamheten mot monogrammets funktioner, komposition och placering på hemmets textilier mellan 1892‐2007. Monogrammet är intressant att studera då det gått från självklarhet till bortglömt på drygt 100år. Uppsatsen är genomförd i en kvalitativ litteraturstudie med hermeneutikisk metod. För framtida forskning inom området är det av intresse att ta reda på hur monogrammen skiljer sig geografiskt och vilka influenser som påverkat.

<p>Kvinnor har under stora delar av 1900‐talet broderat monogram på hemmets textilier för att skilja tillhörigheter åt och undervika förväxling. Monogrammet hade även en prydande funktion på textilierna, som broderats mer eller mindre synliga på textilierna under åren. Ordet monogram kommer från grekiskans mono´grammos och betyder en bokstav av enbart linjer. Det broderade monogrammet består av ägarens begynnelsebokstäver eller det gifta parets gemensamma begynnelsebokstäver, vilket har varierat under tiden från en till fyra bokstäver och hela namn beroende på trender. Mönsterförlagor till monogrammen spreds via märk‐ och broderiböcker vilka ligger till grund för uppsatsen. Före märk‐ och broderiböckernas tid broderades dukar som förlagor och inspiration till kommande märkning, så kallade märkdukar. Idag är det enbart ett fåtal som dekorerar hemmets textilier med ett handbroderat monogram, troligen beror det på ett minskat behov av märkning för att skilja tillhörigheter åt, en jäktande nutid, ett minskat kunnande samt ett förändrat synsätt på textil som hållbar produkt.</p><p>Jag riktar i uppsatsen uppmärksamheten mot monogrammets funktioner, komposition och placering på hemmets textilier mellan 1892‐2007. Monogrammet är intressant att studera då det gått från självklarhet till bortglömt på drygt 100år. Uppsatsen är genomförd i en kvalitativ litteraturstudie med hermeneutikisk metod. För framtida forskning inom området är det av intresse att ta reda på hur monogrammen skiljer sig geografiskt och vilka influenser som påverkat.</p>

No description available.

I have explored the combination of sound, textile and space. How can one create textiles to use as sound dampening material in an arts and craft practice? To enhance the architectural aspect of textile as one of the five building materials I have chosen to weave walls. Walls don´t have to be straight or go from floor to ceiling but they should somehow create room and divide the space. I felt the need of walls working within Konstfack because of the distraction of fellow students in the open space classroom. Torn walls tells a story, we see the left traces. These traces I wanted to convert into woven textile. Sounds of people and objects in public spaces bounces between hard surfaces often without dampening, this creates an environment that causes stress and distraction. In Virginia Wolf´s essay “A room of Ones Own” (1929) she points at how important it is to create a workspace for the professional you, to take place and be part of the public realm. A big part of this master project has been making the actual materials to build with and executing fibre. Does the material do the job of sound absorption? Wool and silk both have a fibrous cell, which is suitable for sound absorption they also have low flammability and is biodegradable; therefore I chose to work mainly with these fibres. I share my knowledge through the experience of the space I create. How to create o Room of one´s own in an open office.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Dagens kläd- och textilindustri har enorma hållbarhetsproblem. Den genererar väldiga mängder avfall, är mycket resurs- och energikrävande och släpper ut stora mängder giftiga ämnen som förorenar miljön. Den här studien syftar till att undersöka hur svensk ull, som är en mer hållbar fiber, kan användas inom design för att bidra till en cirkulär ekonomi, hållbar utveckning och hållbar konsumtion. För att undersöka detta genomfördes en intervju med projektledaren för Axfoundations projekt The Swedish Wool Initiative Johan Sidenmark samt en enkätundersökning hos ett urval konsumenter. Resultatet visade på att det finns en efterfrågan på produkter i svensk ull både från konsumenter och företag. Den här efterfrågan möjliggör en uppskalning av en svensk ullindustri. Det visade också på att det finns en svårighet i att förändra konsumenters köpbeteende samt normer och värderingar, vilket försvårar möjligheterna att skapa textilier som bidrar till hållbar utveckling och konsumtion. Tova skapades för att ta vara på svensk ull som annars till stor del slängs. Det är idag svårt att ta vara på den. Några av anledningarna till det är bland annat att många svenska fårbesättningar är små och att raser och kvalitet på ullen varierar, vilket gör det svårt att producera garn till textilier i den skala som spinnerier kräver. Tova har i stället dragit nytta av de hindren och producerar och säljer därför tovade väskor av svensk ull där varken raser, färger eller kvalitet blir ett hinder utan i stället det som skapar väskornas unika utseende. De naturliga färgerna som finns på ullen blandas med växtfärgad ull, vilket gör varje väska unik. De förblir också naturligt nedbrytbara och kan komposteras när de har använts klart.

Det har blivit allt vanligare att sjukvården i Sverige flyttas ut till vårdtagarnas hem. De kan med hjälp av hemtjänst få bo kvar i sina egna hus längre men samtidigt få den hjälp de behöver. År 2007 använde sig totalt 153 723 personer av dessa tjänster runt om i Sverige. De plagg som personalen bär utsätts för många olika typer av yttre påfrestningar vid hembesök hos vårdtagarna. Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.Nanoteknologi är en framväxande teknik som gått på högvarv inom många olika områden under det senaste årtiondet. Forskning pågår som involverar nanoteknologi för att förbättra egenskaper eller för att skapa funktionella textilier som kan få egenskaper som antibakteriella, lättrengörliga, vatten- och fläckavvisande samt luktfria. Syftet är att underska om nanoteknik kan användas i det textila materialet i arbetskläder inom hemtjänsten för att bättre stå emot yttre påfrestningar. Det finns idag många problem inom området arbetskläder och hygien, vi vill därför undersöka om denna teknik kan vara en av lösningarna.Nanoteknik för textilier har två inriktningar. Den ena strävar främst efter att använda nanostorleken för att skapa nanostrukturer under själva tillverkningsprocessen, medan den andra är inriktad mot ytbehandlingsprocesser. I rapporten ligger fokus på beläggningsmetoden och de självrengörande och antibakteriella egenskaperna som kan skapas hos ett material.Vi kom fram till att det bästa alternativet för dessa typer av plagg skulle vara att tillföra antibakteriella egenskaper. De kan då beläggas med antingen titandioxid, zinkoxid eller silver då det är väl beprövade ämnen som är bevisade att fungera och ger just dessa egenskaper.Med hjälp av empiriska undersökningar kunde vi ge svar på vad arbetskläder utsätts för under en arbetsdag. Utifrån dessa resultat kunde vi rikta in vår teoretiska referensram på de områden som skulle kunna vara intressanta för att uppnå syftet. Tillslut kom vi fram till att nanoteknik kan bidra till att skapa kläder som bättre står emot yttre påfrestningar och ger bättre hygieniska förhållande / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Syftet med arbetet är att konstruera en vardaglig jacka som fungerar oavsett väder, genom att undersöka krav och behov, kartlägga tillgängliga metoder, samt möjligheter att enbart använda ytbehandling som regnskydd. Kraven ställs genom att studera litteratur, samt genom en enkätundersökning. Metoderna att uppnå vattentäta textilier kategoriseras i tre grupper; mikroporösa beläggningar och laminat, hydrofila beläggningar och laminat och väldigt tätvävt material. Dess egenskaper presenteras i rapporten, framförallt tätvävt material som visade sig vara det mest passande material för jackans syfte. Möjligheten att uppnå tillräcklig vattentäthet med enbart ytbehandling testades genom att behandla olika bomullstyger, med ytbehandlingar av olika substanser. För att utvärdera effekten utfördes ett spraytest. Det visade sig att ytbehandling ger en begränsad vattenskyddande effekt, vilket inte är tillräcklig för målgruppens behov. En kombination av tätvävt material som kompletteras med membran på de mest utsatta områdena, axlar och övre delen av ryggen samt bröstet ger ett komplett skydd och kan samtidigt konstrueras utan att se teknisk ut. / Program: Textilingenjörsutbildningen