Within the healthcare sector, large quantities of different materials and products are consumedon a daily basis. Recurrently growing awareness about humanity’s negative impacts on theenvironment have initiated for environmental aspects to be considered on several levelswithin the healthcare sector. Introducing environmental guidelines within procurement is oneexample of such an initiative. However, in order to take such aspects into consideration,availability of environmental information concerning the products to be procured is necessary. This thesis was conducted to evaluate and compare the environmental impacts, in a life cycleperspective, of a single-use and a multi-use surgical scrub suit. Accordingly, the main purposehas been to give the County Councils of Örebro and Uppsala decision support and therebyenable them to take environmental impact into account in future procurement of surgicalscrub suits. The evaluation is based on certain environmental aspects, assessed to be relevantand of interest for the given case. To ensure a methodical structure and high credibility, thisLCA has been conducted in accordance with the ISO 14040-standard. The studied products are two types of surgical scrub suits, one reusable for 100 uses, and onedisposable. Besides the lifespan, the material composition of the two products differs. Resultsshowed that that the reusable scrubs have considerably lower environmental impact within thestudied categories. The main reason for this is the longer lifespan of the reusable garments,which results in substantially decreased environmental impacts per use within all phases ofthe lifecycle except usage. Further, the results indicated that farming/production of cotton andusage of fossil fuel-based energy are important contributing factors within a majority of theassessed environmental impact categories. Currently available alternatives exist, which couldpossibly substitute these factors, and thus decrease the total environmental burden of thegarments substantially. / Varje dag konsumeras stora mängder material och produkter inom vårdsektorn. Samtidigt harden ständigt växande medvetenheten om mänsklighetens negativa påverkan på miljön medförtett ökat hänsynstagande inom olika delar av vårdsektorn. Införande av riktlinjer för miljöanpassadupphandling är ett exempel på ett sådant initiativ. Men för att kunna användamiljömässiga aspekter i upphandling är tillgången till miljödata för produkterna nödvändig. Denna uppsats utfördes för att ur ett livscykelperspektiv utreda och jämföra miljöpåverkan avtvå typer operationsarbetskläder, en engångs- och en flergångsmodell.Huvudsyftet medstudien var att ge landstingen i Örebro och Uppsala län ett beslutsunderlag, och därmedunderlätta för dem att ta hänsyn till miljöaspekter i framtida upphandlingar av operationsarbetskläder.Miljöbedömningen av plaggen är baserad på utvalda miljöpåverkanskategoriersom bedömts som relevanta och av intresse för denna undersökning. För att försäkra en godmetodologisk struktur och hög trovärdighet, har denna Livscykelanalys (LCA) utförts ienighet med riktlinjerna i ISO 14040-standarden. De studerade produkterna är två typer av operationsarbetskläder, en som kan återanvändas100 gånger, och en för engångsbruk. Utöver plaggens livslängd skiljer även materialsammansättningendem åt. Resultaten visade att de återanvändningsbara kläderna har betydligt lägremiljöpåverkan inom alla studerade kategorier.Den huvudsakliga orsaken till detta är flergångsplaggens betydligt längre livscykel, vilkenresulterar i en avsevärd minskning i miljöpåverkan per användning inom alla dess livscykelfaserförutom användningen. Vidare indikerade resultaten att odling och tillverkning avbomull, samt användningen av energi från fossila bränslen, hör till viktiga bidragande faktorertill miljöpåverkan inom flertalet undersökta miljöpåverkanskategorier. Redan idag finnsalternativ som skulle kunna ersätta dessa faktorer och därmed minska plaggens totalamiljöbelastning avsevärt.

<p>Mitt syfte är att ta reda på om mässhaken har ändrat sitt utseende på något vis. Jag har försökt följa mässhakens utveckling från den allra tidigaste kristendomen till i dag. Vilken form av förändring har skett hos mässhaken? Har reformationen påverkat mässhaken på ett eller annat sätt? Finns det någon politisk eller social påverkan som kan ses i mässhaken? Har den möjligen påverkats av modet? Varifrån kommer mässhaken och hur har den fått sin nuvarande form?</p>

Mitt syfte är att ta reda på om mässhaken har ändrat sitt utseende på något vis. Jag har försökt följa mässhakens utveckling från den allra tidigaste kristendomen till i dag. Vilken form av förändring har skett hos mässhaken? Har reformationen påverkat mässhaken på ett eller annat sätt? Finns det någon politisk eller social påverkan som kan ses i mässhaken? Har den möjligen påverkats av modet? Varifrån kommer mässhaken och hur har den fått sin nuvarande form?

Diss. Stockholm : Univ., 2004. / Pp. 202-213: Bibliography.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Den linjära Supply Chain modellen och fenomenet ‘Fast Fashion’ som idag karaktäriserar dagens textilmarknad är av ohållbar natur. För att utvärdera hur resurseffektiva de olika verksamheterna i försörjningskedjan är så skapade Carter och Ellram “avfallshierarkin” år 1998. Under 2008 uppdaterade Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd denna modell till det som idag refereras till som “avfallstrappan”. De olika stegen är utformade för att i en önskvärd ordning, minska mängden bortskaffat textilavfall. Ett steg mot en mer hållbar affärsmodell är implementeringen av en grön försörjningskedja (GSCM). De grundläggande förutsättningarna för att kunna använda avfallstrappan är att insamling och sortering av efter-konsument textilavfall (PtCTW) hanteras korrekt och effektivt. ‘ExtendedProducer Responsibility’ (EPR), innebär att företagen har ansvar för hantering av sitt PtCTW, vilket inkluderar insamlings- och sorteringsprocesser. Detta skapar en omvänd försörjningskedja, ‘reverse logistics’. Den omvända kedjan syftar till att skapa ett slutet materialflöde, vilket resulterar i noll avfall. För att kunna göra det måste nya hållbara återanvändnings- och återvinningsmetoder utvecklas. Undersökningen i denna studie syftar till att kartlägga ny teknik inom området för att få reda på huruvida användningen av dessa kan leda till minskad mängd bortskaffad PtCTW. / The linear supply chain model and the phenomena of fast fashion that today characterizes the textile industry is unsustainable. To evaluate how resource-efficient the various activities in the supply chain management are Carter and Ellram created the Waste Hierarchy in 1998. In 2008 the European Parliament and the Council of the European Union updated this model to what is today referred to as the waste-staircase (“avfallstrappan”). The different steps are designed for how to, in a desirable order, reduce the amount of textile waste disposed. A step towards a more sustainable business model is the implementation of Green Supply Chain Management (GSCM). The basic prerequisites for using the staircase is that collecting and sorting of post-consumer textile waste (PtCTW) is handled correctly and efficiently. Extended Producer Responsibility (EPR) entails companies to handle their products post consumer phase, including processes such as collection and sorting. This creates a reverse supply chain, ‘reverse logistics’. This reverse supply chain aims to create a closed material flow, resulting in zero waste. In order to do so, new sustainable reuse- and recycle methods needs to be developed. The survey made in this study aims to map new technologies within the area, in order to find out whether the use of these could result in reduced amount of disposed PtCTW.

This master thesis studies the recycling prospects of textiles. The textile industry contributes negatively to the global environmentthrough the release of greenhouse gases and consumption of resources. In order to achieve a circular textile industry, textiles must be recyclable by both chemical and mechanical means. Here, the focus is on mechanical extraction of staple fibres, particularly cotton, for reentry into yarn production. Experiments show that used, but undamaged, cotton sateen and cotton twill responds differently to abrasion with stochastic surfaces. Previous studies on the conventional shredding processes have shown positive impact from lubricants on extracted fibre lengths, by reducing inter-fibre friction. In the present study on abrasion, variables such as alignment of the weave pattern, lubrication and load are shown to have little to no impact on extracted fibre length, but notable effects on overall fibre quality. These analyses are supported by manual length assessment, electron micrographs and tensile tests using load cells. Furthermore, simple tests and observations on structured diamond surfaces constructed through chemical vapor deposition are promising for mechanical fibre release directly from a woven fabric. Suggestions are made on continued research in this field.

Textilbranschen är en utav världens största och smutsigaste branscher som vi har idag. Medoerhörda mängder vatten som används och kemikalier samt koldioxidutsläpp som släpps ut varje dag, har modebranschen en stor påverkan på vår miljö. Konsumtionen tillsammans med ett ökat begär av att vara i tiden och följa trender som ständigt uppdateras i modebranschen. Tillsammanskan konsumenter och företag hitta tillvägagångssätt och lösningar på miljöförstöringen som textilbranschen medför. Att återanvända eller återvinna plagg är inget som är nytt på marknaden, dock uppstår allt fler sätt att ta tillvara på textilt avfall fram genom återvinning. Recycling, redesign och remake är några av de vanligaste sätten att ta hand om det textila avfallet och att skapa nya kläder. Plaggen tas isär och bryts ner på fibernivå och därefter vävs eller stickas nya plagg som konsumenter kan använda på nytt. Att återvinna textilier är en krävande process och det är viktigt att ha rätt fiber för att kvalitén i plagget ska kvarstå efter att återvinningen är gjord. Syftet med den här studien har varit att undersöka sportföretags förhållningssätt till begreppet upcycling samt framtidsplaner och förbättringsområden när det kommer till deras hållbarhetsarbete. I den här studien kommer frågor kring hållbarhetsarbeten ställas med syftet att få fram svaren kringförbättringsområden i arbetena. Rapporten kommer även att beskriva vad företagen har föruppfattning gällande upcycling och vad de kopplar till begreppet upcycling. Upcycling innebär att man förlänger ett plaggs liv utan att bryta ner det på fibernivå och därigenom öka dess värde. Under studiens gång har företag inom sportbranschen med grund i Sverige kontaktats. Arbetet har till största delen utförts i Borås. Frågeställningarna har undersökt begreppet upcycling, hur det går att tillämpa i praktiken och samtliga intervjuade företags hållbarhetsarbeten. Genom intervjuerna hämtades värdefull information kring upcycling och hållbarhet, som inte hittats när det söktes information bland litteraturen. Information har hämtats från litteratur samt vetenskapliga artiklar. Rapporten är skriven med fokus på ett hållbarhetsperspektiv och nya lösningar när det kommer tilltextilt avfall. Därmed undersöks upcycling och om den processen har en potential att växa inom sportindustrin. Avgränsningar görs gentemot företag som inte är grundade i Sverige. Studien kommer endast att ta upp grundläggande ekonomiska aspekter med fokus på produkt. / The textile industry is one of the world's largest and dirtiest industries we have today. With the enormous amount of water, chemicals and carbon dioxide emissions that are released every day, the fashion industry has a major impact on our environment. Consumption together with an increased desire to buy fast fashion clothes and follow trends that are constantly updated, is a difficult task to achieve. Together, consumers and companies can find approaches and solutions to the environmental deterioration that the textile industry brings. Reusing or recycling garments is nothing new in the market, however, more and more ways of utilizing textile waste are emerging through recycling. Recycling, redesign and remake are some of the most common ways of handling textile waste and creating new clothes after that. When it comes to recycling, the garments is taken apart and broken down at fiber level and then woven or knit new garments. Consumers can thereafter reuse their old clothes that has turned into new ones. Recycling textiles is a demanding process and it is important to have the right fiber in order for the quality of the garment to remain after the recycling is done. The purpose of this study has been to investigate sports companies' approach to the concept of upcycling as well as future plans and areas of improvement when it comes to their sustainability work. In this study, questions about sustainability work will be asked with the aim of obtaining answers about areas of improvement. The report will also describe how companies view upcycling and what they relate to the concept of upcycling. Upcycling means extending the life of a garment without breaking it down at fiber level and increasing its value. During the course of the study, companies in the sports industry based in Sweden were contacted. The work has largely been carried out in Borås. The issues have examined the concept of upcycling, how it can be applied in practice and all interviewed companies' sustainability work. Through the interviews valuable information on upcycling and sustainability was added to the study because not enough facts were found in the litterature. The information has also been taken from literature and scientific articles. The report is written focusing on a sustainability perspective and new solutions when it comes to textile waste. Thus, upcycling is being investigated and whether that process has the potential to grow in the sports industry. Limitations are made to companies that are not based in Sweden. The study will only address basic economic aspects with a focus on product.

Detta är en undersökning av textila material för utomhusmiljöer med särskilt fokus på båtars dynor. Målet har varit en kartläggning av olika tänkbara material för utsatta miljöer och utprovning av bästa sömnadsätt. Genom omvärldsanalys av tillgängliga material och inventering av nutida tapetserares kunskaper, kompletterade med en historisk research och mina egna tester kommer jag fram till följande. En historisk tillbakablick visade att så länge fritidsbåtar var åtkomliga för enbart överklassen handlade det om att ha det finaste materialet och bästa hantverket för att visa upp sin rikedom inför vänner och bekanta. När fritidsbåten sedan gjorde entré i de svenska folkhemmen så blev det delvis mer hemmafixande och enkla lösningar. Varpå ”lyxfritidsbåtar” alltid behållit en hög standard på dynklädseln. Som en röd tråd genom alla tider har det praktiska och lättskötta varit viktigt. Vid en närmare undersökning av nutida lämpliga textilfibrer så är helsyntetiska konstfiber att föredra gentemot regenatfibrer. Men det är inte endast råmaterialet som styr kvaliteten hos slutprodukten. Textiliers egenskaper beror till mycket stor grad även på den färdiga textiliens egenskaper som den fått under tillverkningsprocessen. Det handlar bland annat om dess sammansättning, tekniker av tvinning och väv samt impregnering. På marknaden finns en uppsjö av textilier men endast ett fåtal som profilerat sig mot marknaden för utomhusmiljöer klarar förhållandena mycket bra. Det är därför viktigt som kund att införskaffa en högkvalitativ textil för lång livslängd. De vanligaste typerna av marin textil till båtar är vinyl, akryl eller polyestertyg. Det finns inte ett tyg som stålsätter sig mot alla tänkbara utmaningar men finns det flertalet textilier som är sammansatta på ett sätt så att de klarar förutsättningarna tillräckligt bra under en längre tidsperiod. Hur lång tidsperiod är svårt att säga då det helt och håller beror på hur dynan är tillverkad (dvs sömnadsteknik, stoppning mm). Även miljön har en stor inverkan på livslängden. Rengöring av dynorna förlänger livslängden. Finns det möjlighet att ta in dynorna eller täcka dem med tex ett kapell så att de är skyddade från så mycket påverkan som möjligt så är det att föredra. Förutom själva textilen till dynklädseln har även tapetserarens kunskap och yrkesskicklighet en mycket stor bidragande del till om slutprodukten lever upp till förväntan eller ej. Sömnadstekniken, val av tråd, dragkedja, kardborrband, knappar, stoppning och så vidare spelar en mycket stor roll. Placeringen av eventuella skarvar och sömmar har också väldigt stor betydelse. Vanliga problem med dynor som används i sittbrunnar är att vatten kan tränga in i sömmarna och därmed vattenfylls skumplasten. Detta kan förhindras genom att försegla sömmen genom att applicera ett vattenavstötande medel på sömmen. Enkelfällsöm eller keder med långa stygn visade sig vara lämpligaste sömnadsteknikerna för att minska vattengenomträning. Dragkedja av plast som inte ärjar är att föredra liksom grov tråd med kärna av polyester och ytterhölje av bomull, denna tråd kombinerar polyesterns styrka och bomullens tätande egenskap. Kallskum rekommenderas som stoppningsmaterial. För utsatta miljöer där vattengenomträning riskeras rekommenderas material som ej suger fukt så som polyeterfilter. / This is an investigation of textile materials for outdoor environments with a particular focus on boat cushions. The ambition has been a survey of various conceivable materials for exposed environments and test of best sewing methods. Through analysis of available materials and knowledge of upholsterer inventory, supplemented by a historical research and my own tests, I found out following. A historical research showed that as long as recreational boats were accessible to the upper class only, it was about having the finest material and the best craftsmanship to show their wealth to friends and acquaintances. When the recreational boats entered many of the Swedish ordinary homes, it became partly more home-fixing and simple solutions. Whereupon "luxury leisure boats" have always maintained a high standard of fabric. An important red thread of all time has been the practicality and easy cleaning. After a closer research of contemporary adequate textile fibers, is synthetic fibers to preferable instead of regenerate fibers. But it is not only the textile fiber that controls the quality of the finished product. The quality of the fabric depends on the quality of the finished textiles, which it obtains during the manufacturing process. It includes for instance the fabrics composition, twisting and weaving techniques and impregnation. The market has a big variation of textiles, but only a few who are profiled against the market for outdoor environments are able to handle the outdoor conditions well. It is therefore important as a customer to purchase a high-quality textile for a long lifetime. The most common types of marine textile for boats are vinyl, acrylic or polyester fabric. There is not a fabric that stands up to all possible challenges, but there are several fabrics that are composed in such way that they can handle the conditions well for a long period of time. The lifetime limit is difficult to say, it depends completely on how the cushion is made (for example sewing technique and padding.) The environment has also an impact on the lifetime limit. Cleaning the cushions extends the lifetime limit. If it is possible it ́s preferable to bring the cushions inside or cover them with for example a chapel for protection from as much impact as possible. Aside from the fabric of the cushions, the upholsterer's knowledge and professional skills have a big impact and large contributing part of how ever the final product lives up to the expectations or not. The sewing technique, thread choice, zipper, velcro, buttons, padding is very important. Placement of seams is also very important. Common problems with cushions on boats is that water can get through the seams and water fill the padding. This can be prevented by sealing the seam by applying a water repellent to the seam. Single-stitch or keder with long stitching proved to be the most suitable sewing technique to reduce water leak. Non-iron plastic zipper is preferred and thread with polyester core and cotton outer layer as this thread combines the strength of the polyester and the sealing quality of the cotton. High density foam is recommended as padding material. For exposed environments where risk of water leaks exists are other materials more suitable, such as polyetherfilter that don’t absorb moisture.

Within the healthcare sector, large quantities of different materials and products are consumed on a daily basis. Recurrently growing awareness about humanity’s negative impacts on the environment have initiated for environmental aspects to be considered on several levels within the healthcare sector. Introducing environmental guidelines within procurement is one example of such an initiative. However, in order to take such aspects into consideration, availability of environmental information concerning the products to be procured is necessary. This thesis was conducted to evaluate and compare the environmental impacts, in a life cycle perspective, of a single-use and a multi-use surgical scrub suit. Accordingly, the main purpose has been to give the County Councils of Örebro and Uppsala decision support and thereby enable them to take environmental impact into account in future procurement of surgical scrub suits. The evaluation is based on certain environmental aspects, assessed to be relevant and of interest for the given case. To ensure a methodical structure and high credibility, this LCA has been conducted in accordance with the ISO 14040-standard. The studied products are two types of surgical scrub suits, one reusable for 100 uses, and one disposable. Besides the lifespan, the material composition of the two products differs. Results showed that that the reusable scrubs have considerably lower environmental impact within the studied categories. The main reason for this is the longer lifespan of the reusable garments, which results in substantially decreased environmental impacts per use within all phases of the lifecycle except usage. Further, the results indicated that farming/production of cotton and usage of fossil fuel-based energy are important contributing factors within a majority of the assessed environmental impact categories. Currently available alternatives exist, which could possibly substitute these factors, and thus decrease the total environmental burden of the garments substantially. / Varje dag konsumeras stora mängder material och produkter inom vårdsektorn. Samtidigt har den ständigt växande medvetenheten om mänsklighetens negativa påverkan på miljön medfört ett ökat hänsynstagande inom olika delar av vårdsektorn. Införande av riktlinjer för miljö-anpassad upphandling är ett exempel på ett sådant initiativ. Men för att kunna använda miljömässiga aspekter i upphandling är tillgången till miljödata för produkterna nödvändig. Denna uppsats utfördes för att ur ett livscykelperspektiv utreda och jämföra miljöpåverkan av två typer operationsarbetskläder, en engångs- och en flergångsmodell. Huvudsyftet med studien var att ge landstingen i Örebro och Uppsala län ett beslutsunderlag, och därmed underlätta för dem att ta hänsyn till miljöaspekter i framtida upphandlingar av operations-arbetskläder. Miljöbedömningen av plaggen är baserad på utvalda miljöpåverkanskategorier som bedömts som relevanta och av intresse för denna undersökning. För att försäkra en god metodologisk struktur och hög trovärdighet, har denna Livscykelanalys (LCA) utförts i enighet med riktlinjerna i ISO 14040-standarden. De studerade produkterna är två typer av operationsarbetskläder, en som kan återanvändas 100 gånger, och en för engångsbruk. Utöver plaggens livslängd skiljer även materialsamman-sättningen dem åt. Resultaten visade att de återanvändningsbara kläderna har betydligt lägre miljöpåverkan inom alla studerade kategorier.Den huvudsakliga orsaken till detta är flergångsplaggens betydligt längre livscykel, vilken resulterar i en avsevärd minskning i miljöpåverkan per användning inom alla dess livscykel-faser förutom användningen. Vidare indikerade resultaten att odling och tillverkning av bomull, samt användningen av energi från fossila bränslen, hör till viktiga bidragande faktorer till miljöpåverkan inom flertalet undersökta miljöpåverkanskategorier. Redan idag finns alternativ som skulle kunna ersätta dessa faktorer och därmed minska plaggens totala miljöbelastning avsevärt.