<p>Detta examensarbete har utförts i samarbete med Asko Appliances AB i syfte att förbättraenergieffektiviteten hos företagets torktumlare. För att utröna hur parametrarna last, trummansvarvtal samt valkhöjd påverkar energiförbrukningen hos en frånluftstorktumlare har 22 försökuppdelade i 3 olika försöksserier utförts. Varvtalet har varierats mellan 45 till 60 rpm ochbomullslaster från 2 till 8kg har granskats. Valkhöjder av 30 till 90mm har använts. För attanalysera resultaten från den första försöksserien har en statistisk modell använts. Dennamodell beskriver hur de olika parametrarna påverkar energieffektiviteten. Det har visats attlastens storlek följt av varvtalet har störst inverkan på torkningens energieffektivitet.Valkarnas höjd påverkade inte resultaten. I försöksserie två utreds vilket trumvarvtal som gerlägst energiförbrukning hos torktumlaren vid lasten 2kg. Resultaten visar att varvtalet 55rpmgav högst energieffektivitet. Om Asko Appliances skulle höja trumvarvtalet hos sinatorktumlare från dagens 52rpm till 55rpm skulle energieffektiviteten för små laster öka medungefär 4%. I försöksserie tre har höga valkar (90mm) jämförts med låga valkar (30mm) vidtorkning av lasten 8kg. De lägre valkarna uppvisade en något högre energieffektivitet vilketsannolikt beror på den något större trumvolymen som användandet av låga valkar medför.</p> / <p>This student thesis has been made in cooperation with Asko Appliances AB. The aim is toreduce the energy consumption of the tumble dryers produced by the company. A totalnumber of 22 tests, divided into three series, have been carried out in an open cycle tumbledryer. Results from these tests were used for determining how the parameters drum speed, thecloths weight and the height of the drum paddles affects the energy efficiency of an opencycle tumble dryer. Drum speed has been varied from 45 to 60 rpm and weight load from 2 to8kg. Paddle heights between 30 and 90mm have been used. To analyze the results from thefirst series a statistical model have been applied. This model describes how the differentparameters affect the energy efficiency of the dryer. It has been proven that the weight loadfollowed by the drum speed has the most significant impact on the energy efficiency of thetumble dryer. The height of the paddles did not affect the results. In the second test series theenergy efficiency is studied when the drum speed is varied. The weight load used was 2kg.The results showed that a drum speed of 55rpm gave the highest energy efficiency. If thedrum speed of Asko Appliances tumble dryers was to be increased from 52 to 55rpm theenergy efficiency for small weights could be improved by 4%. In the last test series paddleswith the heights 90mm have been compared to 30mm paddles. The weight load was 8kg. Thesmall paddles showed slightly higher energy efficiency. This probably depends on theincreased drum volume due to the smaller paddles.</p>

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Asko Appliances AB i syfte att förbättraenergieffektiviteten hos företagets torktumlare. För att utröna hur parametrarna last, trummansvarvtal samt valkhöjd påverkar energiförbrukningen hos en frånluftstorktumlare har 22 försökuppdelade i 3 olika försöksserier utförts. Varvtalet har varierats mellan 45 till 60 rpm ochbomullslaster från 2 till 8kg har granskats. Valkhöjder av 30 till 90mm har använts. För attanalysera resultaten från den första försöksserien har en statistisk modell använts. Dennamodell beskriver hur de olika parametrarna påverkar energieffektiviteten. Det har visats attlastens storlek följt av varvtalet har störst inverkan på torkningens energieffektivitet.Valkarnas höjd påverkade inte resultaten. I försöksserie två utreds vilket trumvarvtal som gerlägst energiförbrukning hos torktumlaren vid lasten 2kg. Resultaten visar att varvtalet 55rpmgav högst energieffektivitet. Om Asko Appliances skulle höja trumvarvtalet hos sinatorktumlare från dagens 52rpm till 55rpm skulle energieffektiviteten för små laster öka medungefär 4%. I försöksserie tre har höga valkar (90mm) jämförts med låga valkar (30mm) vidtorkning av lasten 8kg. De lägre valkarna uppvisade en något högre energieffektivitet vilketsannolikt beror på den något större trumvolymen som användandet av låga valkar medför. / This student thesis has been made in cooperation with Asko Appliances AB. The aim is toreduce the energy consumption of the tumble dryers produced by the company. A totalnumber of 22 tests, divided into three series, have been carried out in an open cycle tumbledryer. Results from these tests were used for determining how the parameters drum speed, thecloths weight and the height of the drum paddles affects the energy efficiency of an opencycle tumble dryer. Drum speed has been varied from 45 to 60 rpm and weight load from 2 to8kg. Paddle heights between 30 and 90mm have been used. To analyze the results from thefirst series a statistical model have been applied. This model describes how the differentparameters affect the energy efficiency of the dryer. It has been proven that the weight loadfollowed by the drum speed has the most significant impact on the energy efficiency of thetumble dryer. The height of the paddles did not affect the results. In the second test series theenergy efficiency is studied when the drum speed is varied. The weight load used was 2kg.The results showed that a drum speed of 55rpm gave the highest energy efficiency. If thedrum speed of Asko Appliances tumble dryers was to be increased from 52 to 55rpm theenergy efficiency for small weights could be improved by 4%. In the last test series paddleswith the heights 90mm have been compared to 30mm paddles. The weight load was 8kg. Thesmall paddles showed slightly higher energy efficiency. This probably depends on theincreased drum volume due to the smaller paddles.

Kvinnor har under stora delar av 1900‐talet broderat monogram på hemmets textilier för att skilja tillhörigheter åt och undervika förväxling. Monogrammet hade även en prydande funktion på textilierna, som broderats mer eller mindre synliga på textilierna under åren. Ordet monogram kommer från grekiskans mono´grammos och betyder en bokstav av enbart linjer. Det broderade monogrammet består av ägarens begynnelsebokstäver eller det gifta parets gemensamma begynnelsebokstäver, vilket har varierat under tiden från en till fyra bokstäver och hela namn beroende på trender. Mönsterförlagor till monogrammen spreds via märk‐ och broderiböcker vilka ligger till grund för uppsatsen. Före märk‐ och broderiböckernas tid broderades dukar som förlagor och inspiration till kommande märkning, så kallade märkdukar. Idag är det enbart ett fåtal som dekorerar hemmets textilier med ett handbroderat monogram, troligen beror det på ett minskat behov av märkning för att skilja tillhörigheter åt, en jäktande nutid, ett minskat kunnande samt ett förändrat synsätt på textil som hållbar produkt. Jag riktar i uppsatsen uppmärksamheten mot monogrammets funktioner, komposition och placering på hemmets textilier mellan 1892‐2007. Monogrammet är intressant att studera då det gått från självklarhet till bortglömt på drygt 100år. Uppsatsen är genomförd i en kvalitativ litteraturstudie med hermeneutikisk metod. För framtida forskning inom området är det av intresse att ta reda på hur monogrammen skiljer sig geografiskt och vilka influenser som påverkat.

<p>Kvinnor har under stora delar av 1900‐talet broderat monogram på hemmets textilier för att skilja tillhörigheter åt och undervika förväxling. Monogrammet hade även en prydande funktion på textilierna, som broderats mer eller mindre synliga på textilierna under åren. Ordet monogram kommer från grekiskans mono´grammos och betyder en bokstav av enbart linjer. Det broderade monogrammet består av ägarens begynnelsebokstäver eller det gifta parets gemensamma begynnelsebokstäver, vilket har varierat under tiden från en till fyra bokstäver och hela namn beroende på trender. Mönsterförlagor till monogrammen spreds via märk‐ och broderiböcker vilka ligger till grund för uppsatsen. Före märk‐ och broderiböckernas tid broderades dukar som förlagor och inspiration till kommande märkning, så kallade märkdukar. Idag är det enbart ett fåtal som dekorerar hemmets textilier med ett handbroderat monogram, troligen beror det på ett minskat behov av märkning för att skilja tillhörigheter åt, en jäktande nutid, ett minskat kunnande samt ett förändrat synsätt på textil som hållbar produkt.</p><p>Jag riktar i uppsatsen uppmärksamheten mot monogrammets funktioner, komposition och placering på hemmets textilier mellan 1892‐2007. Monogrammet är intressant att studera då det gått från självklarhet till bortglömt på drygt 100år. Uppsatsen är genomförd i en kvalitativ litteraturstudie med hermeneutikisk metod. För framtida forskning inom området är det av intresse att ta reda på hur monogrammen skiljer sig geografiskt och vilka influenser som påverkat.</p>

No description available.

I have explored the combination of sound, textile and space. How can one create textiles to use as sound dampening material in an arts and craft practice? To enhance the architectural aspect of textile as one of the five building materials I have chosen to weave walls. Walls don´t have to be straight or go from floor to ceiling but they should somehow create room and divide the space. I felt the need of walls working within Konstfack because of the distraction of fellow students in the open space classroom. Torn walls tells a story, we see the left traces. These traces I wanted to convert into woven textile. Sounds of people and objects in public spaces bounces between hard surfaces often without dampening, this creates an environment that causes stress and distraction. In Virginia Wolf´s essay “A room of Ones Own” (1929) she points at how important it is to create a workspace for the professional you, to take place and be part of the public realm. A big part of this master project has been making the actual materials to build with and executing fibre. Does the material do the job of sound absorption? Wool and silk both have a fibrous cell, which is suitable for sound absorption they also have low flammability and is biodegradable; therefore I chose to work mainly with these fibres. I share my knowledge through the experience of the space I create. How to create o Room of one´s own in an open office.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Dagens kläd- och textilindustri har enorma hållbarhetsproblem. Den genererar väldiga mängder avfall, är mycket resurs- och energikrävande och släpper ut stora mängder giftiga ämnen som förorenar miljön. Den här studien syftar till att undersöka hur svensk ull, som är en mer hållbar fiber, kan användas inom design för att bidra till en cirkulär ekonomi, hållbar utveckning och hållbar konsumtion. För att undersöka detta genomfördes en intervju med projektledaren för Axfoundations projekt The Swedish Wool Initiative Johan Sidenmark samt en enkätundersökning hos ett urval konsumenter. Resultatet visade på att det finns en efterfrågan på produkter i svensk ull både från konsumenter och företag. Den här efterfrågan möjliggör en uppskalning av en svensk ullindustri. Det visade också på att det finns en svårighet i att förändra konsumenters köpbeteende samt normer och värderingar, vilket försvårar möjligheterna att skapa textilier som bidrar till hållbar utveckling och konsumtion. Tova skapades för att ta vara på svensk ull som annars till stor del slängs. Det är idag svårt att ta vara på den. Några av anledningarna till det är bland annat att många svenska fårbesättningar är små och att raser och kvalitet på ullen varierar, vilket gör det svårt att producera garn till textilier i den skala som spinnerier kräver. Tova har i stället dragit nytta av de hindren och producerar och säljer därför tovade väskor av svensk ull där varken raser, färger eller kvalitet blir ett hinder utan i stället det som skapar väskornas unika utseende. De naturliga färgerna som finns på ullen blandas med växtfärgad ull, vilket gör varje väska unik. De förblir också naturligt nedbrytbara och kan komposteras när de har använts klart.

Smarta textilier och e-textilier har, sedan de först började forskas på, haft ett potentiellt användningsområde inom sjukvården, för att användas inom långtidsövervakning av sjuka. Det största hindret som har upptäckts är, förutom att det finns vissa svårigheter med stabiliteten på signalerna från textilierna och att signalerna kan störas av brus, är att de har varit svåra att tvätta. De elektriskt ledande materialen har antagits förstörda av värmen, kemikalierna och det mekaniska arbetet från tvätten. Den här studien fokuserar på hur ledningsbanorna reagerar över lag på tvätt, och om det finns något samband mellan de olika mätmetoderna. Denna rapport testar två olika bindningar för att tillverka en stickad elektrisk ledningsbana, där en ledningsbana ligger exponerad och en ligger isolerad i bakgrundstyget. Flera olika bredder på ledningsbanan tillverkas för att undersöka om det finns någon skillnad mellan dem. Genom att testa resistansen på ledningsbanan, kontaktimpedansen mellan hud och elektrod, och böjstyvheten på fibrerna från det ledande garnet med hjälp av en FAVIMAT+ från TexTechno innan någon tvätt hade utförts, och sedan var femte tvätt upp till 30 tvättar, kan förändringen följas över en längre tid. Med de resultat som samlades in utfördes en ANOVA för varje mätmetod. Sedan utfördes flera korrelationstester, däribland SpearmanRho tester och även ett program för att anpassa en kurva till mätvärdena användes. De resultat som studien kom fram till pekar på att det inte finns något samband mellan ökningen av resistans och ökningen av kontaktimpedans. Resultaten från böjstyvheten var för brusiga för att några slutsatser skulle kunna dras. Det visar sig även att en bredare ledningsbana, och den bindning som isolerade ledningsbanan presterade bättre och hade en mindre ökning över tid än vad de smalare och exponerade ledningsbanorna hade. / Smart textiles and e-textiles have since they first started being researched had a potential to be used in the medical field to monitor sick people over a longer time. The biggest obstacle for the implementation of the smart textiles, except for the difficulty in getting a stable and clean signal, is the conductive yarns inability to handle being washed. The conductive yarn is thought to lose its conductivity due to the heat, chemicals and mechanical work it is exposed to during the wash. The focus of this study is how the conductive tracks react to washing, and if there is any correlation between the different methods of measuring. This report will test two different patterns for creating a knitted conductive track, one where the track will be exposed on the surface of the fabric, and one where it will be isolated between layers of the fabric. Different widths of the track will be tested to see if there is any difference between them. By measuring the resistance of the conductive track, the contact impedance between the skin and electrode and the bending stiffness of the fibers of the conductive yarn before any washes had been carried out, and then after every fifth wash, up to 30 washes, it was possible to track the changes over a longer period. With the results that were collected, an ANOVA was carried out for each of the testing methods. Thereafter several correlation tests were carried out, among others a SpearmanRho and a program that tried to fit a curve to the data points. The results that the study concluded were that there was no correlation between the increase in resistance and the increase of the contact impedance. The results from the bending stiffness were too inconclusive for any conclusions to be made. It also showed that a wider track and the pattern that isolated the track performed better than the thinner tracks and the pattern that exposed the track. The wider isolated track had lower increase of resistance over time that the thin exposed tracks had.

The care of church textiles in Sweden has been regulated by church order for almost 500 years and later by Swedish law. There is a common perception of their value as carriers of culture and history. This paper aims to study the textile competence of the people responsible for inventories and textiles in the parishes, what they see as the biggest challenges in caring for the textiles, and how the employees value these textiles as objects of cultural heritage. A questionnaire sent to the people responsible for inventories in four different dioceses shows that many of the people responsible for the textile objects have little or no specific textile competence. Few of the people caring for the textile objects today have practical textile education, while junior employees have to rely on lectures organized by the church or the local museum. These courses have been organized infrequently and there is a pressing need to raise the textile competence of new employees. Many parishes have old textiles such as chasubles and antependiums from the 18th century and even older ones that are used rarely, some once a year at most. Most of these textile objects can be considered museum objects, that the churches merely keep in store. The framework and recommendations issued by the authorities the Swedish National Heritage Board (Riksantikvarieämbetet) and the county administration (länsstyrelserna) lack practical advice and the surveillance on how these recommendations are followed in the parishes is practically non-existent. The care for these old, fragile objects is challenging as many churches are kept cold due to rising energy prices. The parishes answering the questionnaire are, however, reluctant to leave the textile objects for storage at a local museum, as there is a sense of them belonging to the church. By current Swedish law, the textile objects are also supposed to stay in the church where they historically belong. In a near future, the challenge of cost, space and knowledge will create a pressure to find other solutions for the care of the cultural heritage of the Swedish church textiles.