Ridsporten är en av de största sporterna i Sverige och domineras av en modeintresserad målgrupp, då majoriteten av utövarna är kvinnor. Två centrala produkter inom ridsporten är ridbyxor och hästtäcken, och är en stor del av konsumenternas inköp. Det används stora mängder av textilier inom ridsporten vilket i sin tur påverkar textilbranschens hållbarhets-utmaningar. Denna studie är avsedd att bidra till forskning angående hållbarhet av textilier inom ridsporten. Målet med studien är därför att undersöka ridsportens konsumenters köpprocess i relation till hållbarhet. Denna kvalitativa studie har genomförts med femton intervjuer, med fokus på inköp av hästtäcken och ridbyxor. Empirin har sedan analyserats med köpprocessen som analysverktyg, samt ytterligare faktorer som har inverkan på konsumtionen och därmed även på köpbeteendet och köpprocessen. Analysen visar ett flertal faktorer i ridsportens konsumenters köpprocess, som beskriver tillvägagångssätten vid inköp av ridbyxor och hästtäcken. När det kommer till hållbarhetens roll i köpprocessen går den endast att finna i två av fem delar. Som ett resultat av denna analys anser informanterna att det är svårt att hitta tillräckligt med information om hållbara inköp, i relation till hästtäcken och ridbyxor. Informanterna tycker att det finns en brist av miljömässigt hållbara produkter på marknaden. De menar att företag inom ridsporten som producerar och säljer textila produkter behöver bli mer informativa gällande deras hållbarhetsarbete. Detta för att skapa en efterfrågan hos konsumenter. Syftet med studien har varit att skapa kunskap om konsumenters val av miljömässigt hållbara textila produkter inom ridsporten. Resultatet av denna studie visar en brist på miljömässig hållbarhet inom ridsporttextilier. / Equestrian is one of the largest sports in Sweden and is dominated by a target group of people who are often interested in fashion given the majority of this group is female. Two key products in equestrian are riding pants and horse blankets, which contribute as a major part of consumer purchases. There are large volumes of textiles used in the equestrian industry for different products, which create a challenge for sustainability. This study is intended to contribute as research relating to the sustainability of textiles within equestrian. Moreover, the study investigates the purchasing process of consumers in equestrian in relation to sustainability. The qualitative data has been collected by undertaking fifteen interviews, focusing on the purchasing of horse blankets and riding pants. The results have been analysed using the purchasing process as a framework, as well as focusing on additional factors which have an impact on consumption, and in turn on purchasing behaviour and the purchasing process.The analysis outlines some key factors in the equestrian consumers’ purchasing process, which help outline the procedures for purchasing riding pants and horse blankets. When it comes to the role of sustainability, it can only be found in two out of five parts of the purchasing process. As a result of the analysis, the interviewees believe that it is difficult to find enough information regarding sustainable purchases of horse blankets and riding pants. Moreover, there is a belief that there is a shortage of environmentally sustainable products in the market. The interviewees also believe that companies within the equestrian industry that produce and sell textile products need to be more informative about the sustainability of their products. This is to create a demand among consumers for sustainable products. The aim of the study has been to create an understanding of consumers’ choice of environmentally sustainable products within equestrian. Overall, the result of the study shows that there is a lack of environmentally sustainable textile products within the equestrian industry.

Uppsatsen berör informationsspridning om textil med tonvikt på konsumentupplysning och undersöker särskilt om den innehåller användbara råd om textila material, kvalitet och vård. Idag köper den genomsnittliga svensken 14 kilo kläder per år men det är endast fyra kilo som faktiskt behålls. Kläder hänger oftast kvar i garderoben i cirka 2,5 år. Under den tiden används de i genomsnitt 7 till 8 gånger. Om kläderna istället skulle användas tre gånger mer skulle den negativa påverkan på miljön minska med 65 procent och vattenåtgången med 66 procent. Att konsumenten använder och tar hand om det som köps blir alltså centralt för att skapa en mer hållbar klädkonsumtion. Ett behov att informera människor om hur de ska tänka när de köper kläder och hur de tar hand om de kläder de har. Genom att använda sig av diskursteorin har undersökningen granskat den informationsspridning som sker och som har som syfte att minimera/förebygga att textilavfall uppstår i onödan.Informationsspridningen om kläder ska, enligt den nuvarande behovsdiskursen, fokusera på hållbarhet och miljöpåverkan, vilket den också gör. Studien har utgått från en hypotes som menar att informationen som sprids idag framförallt fokuserar på den miljöpåverkan som kläder har, men saknar råd om hur konsumenten faktiskt ska gå till väga. Genom en enkätundersökning där 228 respondenter svarade, gick det att utläsa var information hämtas, och hur de uppfattar sitt egen behov av information om hållbar klädkonsumtion. Vidare undersöktes innehållet i 141 artiklar från utvalda informationskanaler, hur de upplyste om hållbart mode och i vilken grad de gav användbara och sakliga råd. Denna typ av information har avgränsats genom tre tematiska nedslag, material (egenskaper och användningsområden), kvalitet (sammanlagda värdet av egenskaper som plagget har) och vård (förvaring, tvätt och lagning/skötsel). De råd som ges belyser framförallt vård av textilier. Studien kompletteras med tre intervjuer av Råd & Rön, bloggen Recovering Shopaholic samt Göteborgs Stad. De sakliga råden som sprids idag likställs med den information som gavs ut som konsumentupplysning före 1960-talet. Undersökningen visar att få artiklar innehåller lika detaljerade fakta som de broschyrer som spreds under 1940- och 50-talet. I förhållande till hållbarhetsfrågan skulle det vara positivt att återgå till den mer utbildande information med fokus på sparsamhet som spreds före 1960-talet. Det finns således en dissonans mellan konsumentens behov av information och den typ av konsumentupplysning som finns.

Sverige konsumerar idag som om det finns betydligt mer resurser än vad som faktiskt finns tillgängligt på vår jord och textil är den femte högsta kategorin när det kommer till utsläpp av växthusgaser. Detta har politiker bland annat inom Sverige och på EU-nivå fått upp ögonen för och har tagit fram handlingsplaner för en cirkulär ekonomi. Bland annat har det beslutats om att begagnade textilier ska samlas in separat, senast år 2025, och inte längre får behandlas som hushållsavfall. Sverige har beslutat om ett producentansvar och ett förslag kring hur det ska utformas har tagits fram. Wargön Innovation har en pilotanläggning för sortering av textilavfallet och projektet WargoTex undersöker nu möjligheterna för en uppskalning av pilotanläggningen. Det kommer krävas att branschens aktörer går samman och tillsammans hittar lösningar för hur målen ska uppnås och samtidigt att de ser lönsamheten i den framtida cirkulära kedjan, med morgondagens innovativa tekniker. Syftet med rapporten är att undersöka vilka möjligheter som påverkar när många aktörer ska sammankopplas och samarbeta när det kommer till re:applikationer av textilier. Samt vilka vinningar det finns att hämta för textilföretag med framtidens cirkulära ekonomi. För denna rapport har en kvalitativ metod valts och intervjuer med sakkunniga inom olika områden i textilbranschen har utförts. Utöver detta bygger rapporten på litteraturstudier och genom tematisk analys har resultatet vuxit fram. I resultatet framkommer det att möjligheter kan uppstå när branschen är öppen för att se ett samarbete mellan ideella och privata organisationer, där den insamling och hantering av begagnade textilier som redan finns inte störs. De kan ta hjälp av varandra på så sätt att de automatiska anläggningarna effektivt kan sortera stora mängder utifrån flera olika sorteringsbegrepp, medan de ideella organisationerna besitter stor kunskap i vilka textilier som kan säljas vidare och återanvändas. På så sätt kan avfallshierarkin följas och prioriteras samt att de olika verksamheterna kan samverka utan bekostnad på varandras verksamheter. Informationsutbytet genom hela kedjan, från konsumenter till avfallshanterarna måste utökas och mellan aktörerna behöver ett kunskapsutbyte ske på lika villkor för att främja möjligheter för en cirkulär framtid. I detta samarbetsnätverk kan dock utmaningar uppstå, bland annat behöver branschen komma överens om vad som egentligen är det mest hållbara, något som krävs för att kunna arbeta vidare mot målen. För att skapa ekonomiska incitament mot en cirkularitet kan differentierade avgifter införas i producentansvaret, där material som inte uppfyller vissa miljökrav ska innebära högre avgifter än mer hållbara alternativ. Lönsamhet inom den svenska marknaden kan även uppstå när det textila avfallet sorteras och återförs i det svenska kretsloppet, något som också kan sätta Sverige på kartan och skapa nya arbetstillfällen. För textilproducenterna kan de ekonomiska fördelarna uppstå först när de vågar ta steget och ställa om fullt ut, då öppnas många möjligheter. Det kan till en början behövas ekonomisk stöttning med offentliga medel, exempelvis i form av skattelättnader och bidrag för att kunna ställa om. Användandet av begagnat material har ekonomiska fördelar eftersom priserna inte varierar i samma utsträckning som jungfruliga material, dessutom minskas beroendet av råvaror från andra länder. Andra fördelar för producenterna är att det med en normalisering av textila re:applikationer och ett gediget CSR-arbete finns det marknadsandelar att plocka, eftersom fler konsumenter väljer de mest hållbara alternativen. / Currently Sweden consumes significantly more per capita than its share of available planetary resources and textiles are the fifth highest contributor to greenhouse gas emissions. Governments in Sweden and at EU level, among others, have become aware and action plans for circular economy related to textiles are being implemented. The Swedish government has decided that used textiles no longer will be treated as household waste, and by 2025 the textiles need to be collected separately. In Sweden it has been decided to implement extended producer responsibility (ERP) and a proposal for how it should be enforced is in place. Wargön Innovation has established a pilot sorting plant for the textile waste and the WargoTex project is now investigating the possibilities for upscaling. In order to achieve the goals as well as making the future circular chain profitable, the industry will be required to collaborate and find common solutions with tomorrow's innovative technologies. The purpose of the report is to investigate which aspects affect when many actors are to be interconnected and cooperate when it comes to re:applications of textiles. And what gains there are to be made for textile companies with the circular economy of the future. For this report, a qualitative method has been chosen and interviews have been conducted with experts from various textile industry sectors. In addition to this, the report is based on literature studies and the results have emerged through thematic analysis. The results of this study show that opportunities can arise for the industry when they are open to collaboration with non-profit and private organizations, as long as the already existing collection and handling of used textiles is not disrupted. They can help each other by letting the automated facilities efficiently sort large quantities based on several different sorting concepts, while the non-profit organizations possess great knowledge in which textiles can be resold and reused. In this way, the waste hierarchy can be followed and prioritized, and the concerned parties can operate together without interfering with each other's activities. The exchange of information throughout the chain, from consumers to waste managers must be extended and the actors must exchange knowledge between each other on equal terms to promote opportunities for a circular future. However, in this arena of cooperation this might be challenging, especially since the industry needs to agree on what is sustainable, which is a factor that has been shown to be crucial in this study. In order to create financial incentives towards circularity, introduction of differentiated fees in the ERP could be feasible, where materials that do not meet certain environmental requirements involve higher fees than the more sustainable alternatives. The Swedish market can expect profitability if the textile waste is sorted and brought back to the Swedish cycle. This can also make Sweden stand out from other countries and lead to new job opportunities. For textile manufacturers the economic benefits can only arise with the willingness to change and many opportunities reveal themselves if they have the courage to follow it through. However, financial support with public funding may be needed in an early stage towards a circular economy, for example through tax reliefs and government grants. The use of recycled materials has economic benefits as its price does not vary to the same extent as virgin materials, in addition it also reduces dependence on raw materials from other countries. Other advantages for the manufacturers are that with a normalization of textile re:applications, solid CSR and more consumers choosing the most sustainable alternatives, there are market shares to gain.

This work aimed to investigate how Slow Technology, designed with textiles and temporality, can increase reflection in the interaction between humans and technology. This was important to investigate because the amount of information, and the speed at which it is delivered and expected to be processed, exceeds our capacity. This contributes to the fact that the space for reflection is getting smaller and smaller in our efficient contemporary world. Using other types of materials, such as textiles, enables the investigation of which qualities of use and properties can be highlighted and increase reflection. The work was conducted with Research Through Design as a research strategy and a prototype was created to conduct user tests. Furthermore, data was collected through observations and semi-structured interviews and were analyzed using thematic analysis. The analysis resulted in four themes that together indicated that the participants experienced increased reflection when interacting with the prototype.

I december 2019 rapporterades de första fallen av ett virus benämnt som covid-19 i Wuhan, Kina. Viruset sprider sig snabbt och i takt med den okontrollerade spridningen blir också trycket på sjukvården allt högre. Samtidigt som vården gör allt i sin makt för att räcka till så rapporteras det om global brist på skyddsutrustning. Tillverkningen av ett kirurgiskt munskydd, från fiber till färdig produkt, består av ett omfattande system och kräver material av specifika fibrer som framställs i avancerade processer. Att skapa ett munskydd som besitter möjligheten för återanvändning hade varit ett alternativ i syfte att minska risk för att munskydd tar slut samtidigt som engångsförbrukning minimeras. Syftet med denna studie är att studera och analysera materialval, framställning, konstruktion och krav för kirurgiska munskydd. Studien syftar också till att undersöka alternativa möjligheter till att skapa ett återanvändbart munskydd. Val av metod för insamling av material har haft sin utgångspunkt i litteraturstudier av främst vetenskaplig karaktär. Då ämnet är högaktuellt har nyhetsartiklar från betrodda dagstidningar varit av värde. Intervjuer av kvalitativ läggning genomfördes i syfte att skapa en överskådlig inblick i vårdarbetet. Ett kirurgiskt munskydd fungerar som en skyddande barriär mot överföring av smittämnen mellan personal och patient och är generellt uppbyggt i tre olika lager. Det inre lagret, mittenlagret, är tillverkat genom en process kallad nonwoven meltblown medan de två yttre lagren, det övre och det undre, tillverkas genom en process kallad nonwoven spunbond. Dessa tre lager kalendreras sedan samman och bildar själva filtermediet som därefter veckas och sys i en konverteringslinje. Munskydd är en engångsvara och slängs direkt efter användning. Nawar Kadi, som är professor på Textilhögskolan i Borås, arbetar för tillfället med ett projekt som syftar till att utveckla ett delvis tvättbart munskydd som fungerar att återanvända. I dagsläget finns många aspekter att beakta och frågor att besvara innan projektet går att förverkliga i praktiken men med rätt förutsättningar, ekonomisk stöttning och framförallt beprövade metoder med bakomliggande forskning är möjligheten till att skapa ett återanvändbart munskydd inte långt borta. / In December 2019, the first cases of a virus called covid-19 were reported in Wuhan, China. The virus is spreading rapidly and in connection with the uncontrolled spread, the pressure on healthcare is also increasing. At the same time as healthcare is doing everything in its power to suffice, a global lack of protective equipment is reported. The manufacture of a surgical face mask, from fiber to finished product, consists of a comprehensive system and requires materials of specific fibers produced in advanced processes. Creating a face mask that possesses the possibility of reuse would have been an alternative with the aim of reducing the risk of face mask ending while minimizing disposable consumption. The purpose of this study is to analyze material selection, manufacture, construction and requirements for surgical face masks. The study also aims to explore alternative ways of creating a reusable face mask. The choice of method for collecting material has been based on literature studies of a primarily scientific nature. As the topic is highly current, news articles from trusted newspapers have been of value. Qualitative interviews were conducted with the aim of providing a clear insight into the healthcare work. A surgical face mask serves as a protective barrier against the transmission of infectious agents between staff and patients and is generally constructed in three different layers. The inner layer is made by a process called nonwoven meltblown, while the two outer layers, the upper and the lower, are made by a process called nonwoven spunbond. These three layers are then calendered together to form the filter media, which is then pleated and seamed in a converting line. The surgical face mask is a disposable item and is discarded immediately after use. Nawar Kadi, who is a professor at Textilhögskolan in Borås, is currently working on a project aimed at developing a partially washable face mask that thus functions to reuse. At present, there are many aspects to consider and questions to answer before the project can be realized in practice but with the right conditions, financial support and proven methods with underlying research, the possibility of creating a reusable face mask is not far away.

Vintage fashion och secondhandkläder har fått ett nytt ljus i dagens samhälle. Det har alltid funnits en andrahandsmarknad för kläder, men nu när det kallas vintage har det blivit högsta mode. Fler och fler söker sig till butiker eller platser som kan förse sina kunder med det annorlunda plagget som ingen annan har. Men ändå finns det ett berg av kläder som skräpar ner vårt samhälle. Vad som orsakar detta är våra gigantiska klädimperier som manipulerar konsumenterna med det ”trendiga” då det är följd av shoppande och exklusivitet. Hur vi konsumenter bär oss åt efter konsumering av våra kläder är oklart för de flesta av oss. Orsaken kan vara att man inte begrundar det som något viktigt då det bara är kläder. Även kläder kan innehålla kemikalier som kan vara skadliga för miljön. Varje dag ökar mängden avfall i samhället och att deponera avfallet på soptippen är ingen långsiktig lösning. Upplösning av avfall kan både leda till föroreningar och till starkt koncentrerade och förorenande restprodukter. Vi måste bli bättre på att hantera vårt klädesavfall så att det på sikt gynnar både den enskilda människan och vår miljö. Vi har försökt beskriva vad som ger upphov till uppkomsten av alla dessa klädesavfall och även kunna upplysa om hur man kan hantera situationen på ett bättre sätt. Det finns många olika alternativ för att på ett bättre sätt hantera våra konsumerade kläder. Berget av klädesavfall bara växer så varför inte byta kläder med varandra, låna kläder från klädbiblioteket, lämna in kläderna till respektive klädkedjor, skänka det till någon secondhandbutik eller varför inte göra om kläderna på egen hand. / <p>Vintage fashion and secondhandclothing has gained new light in today's society. There has always been a secondary market for clothes, but now that it is called vintage, it has become very fashionable. More and more people are looking for the stores or locations that can provide their customers with the different garment that no one else has. But still, there is a mountain of clothes that litter our society. What’s causing this is our gigantic clothing empires that manipulate consumers with the "trendy" when it is due to excitement and exclusivity. How we as consumers behave after the consumption of our clothing is unclear for most of us. The reason may be that you do not ponder it as something impor¬tant because it is only clothing. Even clothing may contain chemicals that can pollute the environment. Every day the amount of waste in society increases and to deposit the waste at the landfill is no long-term solution. Dissolution of waste can lead both to pollution and highly concentrated and polluting wastes. We must become better at dealing with our garment waste so that it ultimately benefits both the individual and our environment. We have tried to describe what gives rise to the emergence of all these garment waste and also to provide information on how to handle the situation better.There are many different options to better manage our clothing consumption. The mountain of garment waste only grows so why not change clothes with each other, to borrow clothes from the clothes library, provide clothes for each clothing stores, donate it to a secondhand store or why not remake the clothes on your own.</p><p>Program: Kandidat inom Magisterutbildning i fashion management med inriktning modemarknadsföring</p>

Det har blivit allt vanligare att sjukvården i Sverige flyttas ut till vårdtagarnas hem. De kan med hjälp av hemtjänst få bo kvar i sina egna hus längre men samtidigt få den hjälp de behöver. År 2007 använde sig totalt 153 723 personer av dessa tjänster runt om i Sverige. De plagg som personalen bär utsätts för många olika typer av yttre påfrestningar vid hembesök hos vårdtagarna. Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.Nanoteknologi är en framväxande teknik som gått på högvarv inom många olika områden under det senaste årtiondet. Forskning pågår som involverar nanoteknologi för att förbättra egenskaper eller för att skapa funktionella textilier som kan få egenskaper som antibakteriella, lättrengörliga, vatten- och fläckavvisande samt luktfria. Syftet är att underska om nanoteknik kan användas i det textila materialet i arbetskläder inom hemtjänsten för att bättre stå emot yttre påfrestningar. Det finns idag många problem inom området arbetskläder och hygien, vi vill därför undersöka om denna teknik kan vara en av lösningarna.Nanoteknik för textilier har två inriktningar. Den ena strävar främst efter att använda nanostorleken för att skapa nanostrukturer under själva tillverkningsprocessen, medan den andra är inriktad mot ytbehandlingsprocesser. I rapporten ligger fokus på beläggningsmetoden och de självrengörande och antibakteriella egenskaperna som kan skapas hos ett material.Vi kom fram till att det bästa alternativet för dessa typer av plagg skulle vara att tillföra antibakteriella egenskaper. De kan då beläggas med antingen titandioxid, zinkoxid eller silver då det är väl beprövade ämnen som är bevisade att fungera och ger just dessa egenskaper.Med hjälp av empiriska undersökningar kunde vi ge svar på vad arbetskläder utsätts för under en arbetsdag. Utifrån dessa resultat kunde vi rikta in vår teoretiska referensram på de områden som skulle kunna vara intressanta för att uppnå syftet. Tillslut kom vi fram till att nanoteknik kan bidra till att skapa kläder som bättre står emot yttre påfrestningar och ger bättre hygieniska förhållandeIt is increasingly common for healthcare in Sweden to move out to the residents&apos; homes. They can use homecare to continue living in their own house, but at the same time get the help they need. In 2007 the total of 153 723 people were in use of these services across Sweden.The garments that the staff is wearing get exposed to many different types of external shocks on home visits. Spread of infection in health care is primarily through the staff&apos;s hands and clothes.Nanotechnology is an emerging technology that has been booming in many areas over the past decade. Research is underway involving nanotechnology to improve properties or to create functional fabrics that can have antibacterial properties, easy to clean, water- and stain resistant and odor-free. The aim is to investigate whether nanotechnology can be used in the textile material in assisted living to better withstand external shocks. Today there are many problems in the field of workwear and hygiene, we therefore wish to consider whether this technology can be one of the solutions. Nanotechnology for textiles has two directions. On one striving primarily for the use of nanosize to create nanostructures during the manufacturing process, while the other is focused on finishing processes. The report focuses on the coating method and the self-cleaning and antibacterial properties that can be created in a material.We concluded that the best thing for these types of garments would be that they had antibacterial properties. They are then coated with either titaniumdioxide, zincoxide or silver when it is proven substances which are proven to work and provide these same qualities. With help from our empirical studies, we could provide answers to what the clothes get exposed to during a day of work. Based on these results, we could focus our theoretical framework in the areas that could be relevant to the objectives. Eventually, we concluded that nanotechnology could help to create cloths that better withstand external shocks and improves the hygienic conditions. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Syftet med projektet var att utveckla och utvärdera vattenavvisande betongytor. Idén grundades på ett antagande om att nano-modifiering av betongytan i kombination med en hydrofob impregnering kan resultera i superhydrofob betong. Detta arbete genomfördes i sammarbete med CBI Betonginstitutet i Borås, där laboratorietester av ultrahögpresterande betong och effekterna av två olika hydrofoba medel, StoCryl HG200 och SILRES®BS1001, gällande vattenavstötning, undersöktes. För att framställa en textilmönstrad yta, har olika tekniker använts: att gjuta betong på textilytan och att framställa nya silikonformar med textilavtryck. Under tillverkningsprocessen valdes olika typer av textilier. Resultaten indikerade att olika textilier, med olika ytstruktur, kan påverka hydrofobicitet nivån hos betongytan. Silikonformen har visats sig vara mest effektiv i strukturen av betongytan och i kombination med impregnering, har flera superhydrofoba ytor uppnåtts. Silikon kan återanvändas och därmed bidrar till en hållbar och repeterbar teknik. De tester som använts för undersökning av hydrofobicitet var: roll-off och kontaktvinkeln. Hållbarheten på absorptionsförmågan av ytorna mot frost testades. Provningen följde ingen standardmetod men var anpassad till de vanliga klimatförhållanden som råder i Sverige.Användningen av ultrahögpresterande betong med superhydrofoba ytor kan skydda fasaden och isoleringen mot inträngning av fukt. Fasadskivans tjocklek på 10 mm kan med fördel ersätta ett tjockt fasadelement med stålarmering. Sammanfattningsvis är betongytan lättrengörande och på grund av dess långa livslängd, är det ekonomiskt fördelaktigt. / The focus of this study was to develop and evaluate hydrophobic surfaces of concrete. The idea was based on an assumption that nano-modification of concrete surface, in combination with a hydrophobic impregnation, can result in superhydrophobic concrete. The work was performed in cooperation with the CBI Betonginstitutet in Borås, where the laboratory tests of ultra-high performance concrete, and the effects of two different hydrophobic agents, StoCryl HG200 and SILRES®BS1001, on water repellency, were investigated. In order to produce a textured surface, different techniques were used: to cast concrete in the textile forms and to produce new forms of silicone with textile patterns. For the production process, different types of textile were selected. The results indicated that different textiles, of different surface structure, can influence the hydrophobicity level of the concrete surface. Silicone form has proven to be most efficient in the texturing of the concrete surface, and in combination with impregnation, several superhydrophobic surfaces were achieved. Silicone can be re-used, thus contributing to a sustainable and repeatable technique. The tests used for the examination of hydrophobicity were: roll-off and contact angle. The durability of the hydrophobicity level of the surfaces against freeze was tested. The test did not follow a standard method but was based to the regular climatic conditions that occur in Sweden,.The use of ultra-high performance concrete with super hydrophobic surfaces can protect the façade and the insulation against penetrating damp. The façade thickness of 10 mm could successfully exchange thick façade element with steel reinforcement. In conclusion, the concrete surface is easy to clean, and due to its long life spans, it is economically favorable.

Plast och mikroplaster i natur, hav och vatten är ett stort globalt problem. Då plast i olika former förekommer i många olika produkter leder detta till att det skapas stora volymer plaster som kan spridas ut i naturen från många olika emissionskällor. Plast har ingen säker nedbrytningstid och påverkar då omgivningen under mycket lång tid då plast som bryts ned bildar mikroplaster över tid. Mikroplaster kan även tillverkas för olika ändamål som exempelvis gummigranulat. Detta examensarbete är en litteraturstudie angående mikroplaster i Hudiksvalls kommun med en avgränsning mot fyra av de större utsläppskällorna, mikroplaster från konstgräsplaner, nedskräpning, tvätt av syntetiska textilier samt mikroplaster som uppkommer vid slitage av däck och vägmarkeringsfärger.   Rapporten visar även på ungefärlig storlek på utsläppen från källorna i Hudiksvalls kommun samt åtgärdsförslag med en föreslagen prioriteringsordning. Resultatet visar att det finns förhållandevis stora utsläpp av mikroplaster inom kommunen, dock finns möjligheten att reducera vissa utsläppskällor med förhållandevis enkla och kostnadseffektiva medel. Utsläppen från konstgräsplaner i kommunen kan med följande åtgärder reduceras kraftigt. Skoborstar i närheten av konstgräsplanen, granulatfällor i närliggande dagvattenbrunnar vilka samlar upp eventuellt gummigranulat som annars hamnat i dagvattnet, en barriär vid sidan om planen för att hindra spridning till närliggande områden. När det gäller de lokala utsläppen av nedskräpning, slitage av däck och vägmarkeringar samt tvätt av syntetiska textilier krävs fler studier och undersökningar för att få mer exakta lokala utsläppsdata och för att få information om var mikroplasterna tar vägen efter de lämnat vägbanan vid slitage av däck och vägmarkeringar. Några källor som exempelvis mikroplaster från konstgräsplaner går att åtgärda fysiskt medan de andra tre utsläppskällorna kräver mer information eller ändrade vanor och mönster för att åtgärderna ska få större inverkan. Exempel kan vara att minska användandet av lastbilar vid tunga transporter och att öka användningen av kollektivtrafiken för att minska bilkörningen. Kommunen har som intention att följa agenda 2 030, vilket är globala mål beträffande ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. I Sverige och Hudiksvall har miljömålen preciserats i syfte att tydliggöra de viktigaste åtgärderna. Hudiksvall är sedan 2 002 en ekokommun vilket innebär att alla beslut ska innefattas av hållbarhetsprincipen, nya sätt att tänka ses som viktigt. Framtida studier angående mikroplaster och dess spridningsvägar krävs för att få mer specifika lokala data för att på så sätt kunna arbeta aktivt för att minimera dessa utsläpp oavsett storlek och källa. / Plastic and microplastics in nature, sea and water are a major global problem. Because plastics in different forms are present in a big variety of products, this leads to a big volume of plastics that can be spread out to nature from different emission sources. Plastics do not have a sure degradation time; plastics can, therefore, affect the environment for a very long time due to the formation of degraded plastics microplastics over time. Microplastics can also be manufactured as such, in the form of, for example rubber granules. This thesis is a literature study of microplastics in the municipality of Hudiksvall, with a delimitation of four of the following major emission sources of microplastics, artificial turf, littering, washing of synthetic fibres textiles and wire tear and road marking paint. The rapport is also showing the approximate quantity of the emissions from the sources above in the municipality of Hudiksvall together with proposed actions with a proposed priority order. The results show the emissions within the municipality to be relatively large, however, it is possible to greatly reduce some of the emissions with relatively simple and cost-effective means. The emissions from artificial turf can be greatly reduced with the following actions. Shoe brushes near the artificial grass, granular traps in the nearby stormwater drains for collection of rubber granular that otherwise would have ended up in the stormwater. The third action is a barrier at the sides of the artificial turf to prevent the spreading of rubber granular to nearby areas. More studies are needed regarding the emissions from littering, wire tear and road marking paints and washing of synthetic textiles to find more secure local and regional data and to get more data of what happens to the microplastics after it leaves the roads. The emissions of microplastics from artificial turfs can physically be addressed while the other three emission sources require both more information and changed habits and patterns to give a bigger impact to the measures.  Some examples may be to reduce the use of trucks for heavy transport and use trains to a greater extent. Another is to increase the use of public transport to reduce the use of cars. The municipality of Hudiksvall intends to follow Agenda 2 030, which is several global goals for economic, social, and ecological sustainability. In Sweden and Hudiksvall the environmental goals have been even more specified to clarify the most important measures. Hudiksvall municipality is an eco-municipality since 2 002. That means all decisions must be included in the sustainability principle, new ways of thinking are seen as important. Future studies of microplastics and its emission pathways are required to get more specific local data to be able to work actively to reduce the emissions regardless of the size or source.

The complex process of manufacturing woolen textiles contains a long chain of cooperation between resources, techniques and society. With a focus on South and Central Sweden, this study aims to trace the development of woolen textiles and its manufacture, how and why it changed and obtained an increased meaning from the Early Bronze Age to the Early Iron Age. Archaeological biography and materiality are used as theoretical concepts to firstly explore how textile tools, sheep husbandry and woolen textiles changed in occurrence and appearance over time and space. Secondly, by comparing these results, the study analyzes how the different source materials may have affected each other towards the advancement of woolen textiles. The results suggest that a successive increase of sheep among settlements, caused by probably ecological and/or economic factors, possibly led to an increase in wool that sparked the textile development with the creation of more advanced tools and techniques for making woolen textiles in a gradually higher quality. The relationships between people and woolen textiles, as well as its components of manufacture, also seems to have altered during the investigated period, sometimes probably due to influences from the outside world.