Detta arbete handlar om designprocessen bakom ett pedagogiskt arbetsverktyg för förskolepersonal. Grundtanken med det pedagogiska verktygsbältet är att höja statusen, underlätta arbetsdagen och den pedagogiska dokumentationen för förskolepersonal. Genom intervjuer och observationsstudier kunde jag se ett behov hos förskolepersonal av att praktiskt kunna organisera och bära med sig det de behövde under dagen. Genom att läsa rapporter och artiklar fick jag förståelse för att arbetskläder har både för- och nackdelar. Arbetskläder ger en identitet och möjliggör det positiva med att kunna klä av och på sig arbetsdagen, men de kan även medföra att personalen blir föremål för de stereotypa förväntningar som arbetskläder ger. Ett verktygsbälte anpassat för personalens behov skulle därför kunna stärka identiteten samtidigt som det ger en möjlighet att uttrycka sin personliga stil.   Jag använde mig av enkätundersökningar för att bättre förstå vilka produkter förskolepersonal ville ha i ett sådant verktygsbälte, samt vilka egenskaper bältet skulle ha. Det som framkom var att det var viktigt att bältet var smidigt, flexibelt, tvättbart och med möjlighet att organisera sakerna däri. Jag sydde upp tre funktionella prototyper som förskolepersonal fick använda under fem arbetsdagar för att se vad de bar med sig och vilka lösningar som fungerade bäst. Utifrån resultatet av användartester och enkäter syddes en slutmodell upp i bävernylon. Denna testades i sin tur i förskolan under en dag och både testpersonen och hennes kollegor sa att de gärna hade velat använda produkten i verksamheten.

Flertalet av de hantverkarbyxor inom byggbranschen som går att hitta på marknaden idag består av stela material på grund av dess egenskaper som bra slitstyrka och nöthållfasthet. Detta kan medföra att rörelser som krävs för att kunna utföra sitt arbete inom den här kategorin bromsas på grund av hur byxan är utformad. Den här studien är gjord i samarbete med ett företag som producerar arbetskläder med syftet att uppgradera en modell hantverkarbyxor för byggbranschen. Detta med utgångspunkt från en befintlig modell med fokus på plaggets funktioner. För att komma fram till ett resultat har önskemål från företaget, granskad litteratur och en marknadsundersökning sammanställts i en kravspecifikation. Det i sin tur ledde vidare till en uppsydd prototyp. Då hantverkaryrken inom byggbranschen är ett brett område har en utmaning i den här studien varit att sammanställa flera olika önskemål till en plaggmodell.

Syftet med examensarbete är att undersöka arbetskläder inom byggbranschen och fokusera på individuell anpassning och modularitet. Evelina Lavergren har utforskat möjligheterna att genom design möjliggöra för fler kvinnor med olika typer av kroppsform att kunna bära samma plagg med mer individuell anpassning. Genom ny mönsterkonstruktion och tygmodifikation har Lavergren tagit fram  arbetskläder som går att justera efter behov, och på så vis öka komfort och trivsel i arbetsplaggen. Att välja att skapa nya arbetskläder för just kvinnor har baserats på underlaget som tagits fram under research där behovet av fler olika typer av arbetskläder för kvinnor ännu finns.  I och med att de löstagbara delarna slits ut och efter tid kasseras, kommer dessa att kunna utnyttjas som en materialresurs. Av materialet kommer man att 3D printa detaljer som arbetsplaggen kräver, så som knappar och hängen. Målet blir slutligen att skapa en funktionell arbetsuniform som är säker och bekväm att använda, och som fyller alla behov en byggarbetare behöver. Med detta som grund vill Lavergren utmana estetiken inom byggbranschen. Evelina Lavergren vill utnyttja varselplaggens behov av starka färger och reflexer, men utmana uttrycket att använda dessa.  Genom att utveckla komfort genom individuell anpassning och förlängt användande genom ett modulärt system kan man få två delar att korrelera och skapa en symbios där användaren genom sitt val av arbetskläder bidrar till ett förändrat hållbarhetstänk inom byggbranschen. / The purpose of this thesis is to examine workwear in the construction industry, focusing on individual customization and modularity. Evelina Lavergren has explored the possibilities of enabling more women with different body types to wear the same garments with greater individual adaptation through design. By employing new pattern construction and fabric modification techniques, Lavergren has developed workwear that can be adjusted according to specific needs, thus enhancing comfort and well-being in work attire. The decision to create new workwear specifically for women is based on research findings indicating the ongoing need for a greater variety of workwear options for women. As the detachable parts wear out and eventually need to be discarded, they can be utilized as a material resource. The material will be used to 3D print details required for the work garments, such as buttons and hangers. The ultimate goal is to create a functional work uniform that is safe, comfortable, and meets all the needs of construction workers. Building upon this foundation, Lavergren aims to challenge the aesthetics within the construction industry. Lavergren seeks to harness the requirement of high-visibility clothing for strong colors and reflectivity while challenging the conventional expression of their use. By developing comfort through individual customization and prolonged use through a modular system, two aspects can correlate and create a symbiosis where the wearer's choice of workwear contributes to a transformed sustainability mindset within the construction industry.

<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p>Uppsatsen behandlar avdragsrätten för arbetskläder sett ur ett jämställdhets- och könsneutralitetsperspektiv.</p><p>Arbetskläder är något alla anställda använder. Det är emellertid ingen självklarhet att kostnaden för arbetskläder ska vara en skattefri förmån och därmed avdragsgill. Förutom skyddskläder framgår i 11 kap. 9 § IL att övriga arbetskläderna ska vara anpassade efter tjänsten men de ska, ur ett lämplighetsperspektiv, inte heller kunna användas privat för att betraktas avdragsgilla. I prop. 1987/88:52 utläses att de yrkesgrupper som utgör exempel för yrken som är i behov av skattefri förmån av arbetskläder är: murare, svetsare, betongarbetare och smidesarbetare. I dessa yrkesgrupper utgörs den kvinnliga yrkesverksamma kåren av i genomsnitt 0,019 procent.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda om avdragsrätten idag behöver förändras. Detta med hänsyn till att den idag kanske inte uppfyller de krav vi har på jämlikhet och likabehandling ur ett könsneutralt perspektiv. Med ett rättsvetenskapligt tillvägagångssätt fastställer jag rättsdogmatiskt den gällande rätten men även de kriterier som problematiserar dagens lagstiftning. Med en kritisk granskning diskuteras även rättspolitiskt de förändringsrekommendationer som kan göras med hänsyn till de lege ferenda och de sententia ferenda.</p><p>I lagstiftningen regleras att ingen ska diskrimineras på grund av kön. I Sverige har vi även högt uppställda mål när det gäller jämställdhet och i stor utsträckning lever vi i tron att vi lever i ett jämställt samhälle.  Två enskilda motioner har under den senaste tiden lämnats in till riksdagen med förslag om förändring av den aktuella lagstiftningen. De enskilda riksdagsledamöterna upplever lagstiftningen förlegad men även diskriminerande ur ett könsneutralitetsperspektiv.</p><p>RegR har inte prövat tillämpningen av den aktuella lagstiftningen. Prövningstillstånd meddelas inte med motiveringen att det inte finns något prejudicerande intresse.</p><p>Sammanfattningsvis kan konstateras att dagens aktuella lagstiftning kring avdrag för arbetskläder behöver förändras. Uppsatsen mynnar ut i två alternativa förändringsförslag. Antigen behöver RegR ta sitt ansvar och bevilja prövningstillstånd för att utröna hur lagen <em>ska </em>tolkas eller så behöver lagtexten bli mer uttömmande genom tillägg. Det är med hjälp av sådana förändringar som vi kan se en utveckling av en annars statisk tolkning och användning av den aktuella lagstiftningen. Uppsatsförfattaren förespråkar emellertid att det är lagtexten i 11 kap. 9 § IL som bör förses med ett behövligt tillägg i form av ett andra stycke.</p>

Sammanfattning Uppsatsen behandlar avdragsrätten för arbetskläder sett ur ett jämställdhets- och könsneutralitetsperspektiv. Arbetskläder är något alla anställda använder. Det är emellertid ingen självklarhet att kostnaden för arbetskläder ska vara en skattefri förmån och därmed avdragsgill. Förutom skyddskläder framgår i 11 kap. 9 § IL att övriga arbetskläderna ska vara anpassade efter tjänsten men de ska, ur ett lämplighetsperspektiv, inte heller kunna användas privat för att betraktas avdragsgilla. I prop. 1987/88:52 utläses att de yrkesgrupper som utgör exempel för yrken som är i behov av skattefri förmån av arbetskläder är: murare, svetsare, betongarbetare och smidesarbetare. I dessa yrkesgrupper utgörs den kvinnliga yrkesverksamma kåren av i genomsnitt 0,019 procent. Syftet med uppsatsen är att utreda om avdragsrätten idag behöver förändras. Detta med hänsyn till att den idag kanske inte uppfyller de krav vi har på jämlikhet och likabehandling ur ett könsneutralt perspektiv. Med ett rättsvetenskapligt tillvägagångssätt fastställer jag rättsdogmatiskt den gällande rätten men även de kriterier som problematiserar dagens lagstiftning. Med en kritisk granskning diskuteras även rättspolitiskt de förändringsrekommendationer som kan göras med hänsyn till de lege ferenda och de sententia ferenda. I lagstiftningen regleras att ingen ska diskrimineras på grund av kön. I Sverige har vi även högt uppställda mål när det gäller jämställdhet och i stor utsträckning lever vi i tron att vi lever i ett jämställt samhälle.  Två enskilda motioner har under den senaste tiden lämnats in till riksdagen med förslag om förändring av den aktuella lagstiftningen. De enskilda riksdagsledamöterna upplever lagstiftningen förlegad men även diskriminerande ur ett könsneutralitetsperspektiv. RegR har inte prövat tillämpningen av den aktuella lagstiftningen. Prövningstillstånd meddelas inte med motiveringen att det inte finns något prejudicerande intresse. Sammanfattningsvis kan konstateras att dagens aktuella lagstiftning kring avdrag för arbetskläder behöver förändras. Uppsatsen mynnar ut i två alternativa förändringsförslag. Antigen behöver RegR ta sitt ansvar och bevilja prövningstillstånd för att utröna hur lagen ska tolkas eller så behöver lagtexten bli mer uttömmande genom tillägg. Det är med hjälp av sådana förändringar som vi kan se en utveckling av en annars statisk tolkning och användning av den aktuella lagstiftningen. Uppsatsförfattaren förespråkar emellertid att det är lagtexten i 11 kap. 9 § IL som bör förses med ett behövligt tillägg i form av ett andra stycke.

Klädkoder förekommer på många olika typer av företag och påverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. Rättsområdet rörande klädkoder är dock relativt oklart och det finns en brist på relevanta, aktuella rättsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga på rättsprinciper och sedvana än på uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats är att söka utreda detta rättsläge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprätthålla en klädkod samt att undersöka arbetstagarens rättigheter. Arbetsgivaren är förpliktigad att tillhandahålla kläder om dessa är en nödvändighet ur säkerhetssynpunkt och även i vissa andra fall. Det åligger även arbetsgivaren att iaktta god sed på arbetsmarknaden vad det gäller klädkoder. Denne har långtgående friheter att leda och fördela arbetet enligt arbetsledningsrätten som gäller för arbetstagare inom gränserna för dennes arbetsskyldighet. Vägran att följa arbetsgivarens order kan få stora konsekvenser då det kan anses utgöra arbetsvägran. I vissa fall kan ett upphörande av anställningsförhållandet vara motiverat. Klädkoder på arbetsplatserna kan regleras genom avtal, men utomobligatoriskt så härleds stödet främst från arbetsledningsrätten men inte uteslutande då även arbetstagarens lojalitetsplikt har viss inverkan. Arbetstagarens rättigheter på området är relativt svaga, i princip finns skydd mot godtycklighet, agerande som kan tolkas som en provocerad uppsägning samt diskriminerande åtgärder, men skyddet är inte mycket mer omfattande än så. Lojalitetsplikten kan även ha inverkan på arbetstagarens privatliv.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri – kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet?Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen.De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält. Individers identitetskapande påverkas av de roller individerna spelar, och när arbetskläder har ett särskilt symboliskt värde så kan det påverka individens egen identitet. Detta skulle kunna förklara varför den intervjuade tjänstemannens privata syn och uppfattning om kläder, korrelerade med vad hans arbetskläder uttrycker. Dock är det svårare med de två intervjuade kollektivarbetarna, eftersom deras habitus tycks överensstämma med deras arbetskläders symboliska roll/innebörd. Varav det är problematiskt att se vad som är orsak och verkan - om deras identitet beror på deras habitus eller om deras identitet formas av de roller de spelar genom arbetskläderna.

Det har blivit allt vanligare att sjukvården i Sverige flyttas ut till vårdtagarnas hem. De kan med hjälp av hemtjänst få bo kvar i sina egna hus längre men samtidigt få den hjälp de behöver. År 2007 använde sig totalt 153 723 personer av dessa tjänster runt om i Sverige. De plagg som personalen bär utsätts för många olika typer av yttre påfrestningar vid hembesök hos vårdtagarna. Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.Nanoteknologi är en framväxande teknik som gått på högvarv inom många olika områden under det senaste årtiondet. Forskning pågår som involverar nanoteknologi för att förbättra egenskaper eller för att skapa funktionella textilier som kan få egenskaper som antibakteriella, lättrengörliga, vatten- och fläckavvisande samt luktfria. Syftet är att underska om nanoteknik kan användas i det textila materialet i arbetskläder inom hemtjänsten för att bättre stå emot yttre påfrestningar. Det finns idag många problem inom området arbetskläder och hygien, vi vill därför undersöka om denna teknik kan vara en av lösningarna.Nanoteknik för textilier har två inriktningar. Den ena strävar främst efter att använda nanostorleken för att skapa nanostrukturer under själva tillverkningsprocessen, medan den andra är inriktad mot ytbehandlingsprocesser. I rapporten ligger fokus på beläggningsmetoden och de självrengörande och antibakteriella egenskaperna som kan skapas hos ett material.Vi kom fram till att det bästa alternativet för dessa typer av plagg skulle vara att tillföra antibakteriella egenskaper. De kan då beläggas med antingen titandioxid, zinkoxid eller silver då det är väl beprövade ämnen som är bevisade att fungera och ger just dessa egenskaper.Med hjälp av empiriska undersökningar kunde vi ge svar på vad arbetskläder utsätts för under en arbetsdag. Utifrån dessa resultat kunde vi rikta in vår teoretiska referensram på de områden som skulle kunna vara intressanta för att uppnå syftet. Tillslut kom vi fram till att nanoteknik kan bidra till att skapa kläder som bättre står emot yttre påfrestningar och ger bättre hygieniska förhållande / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Det har blivit allt vanligare att sjukvården i Sverige flyttas ut till vårdtagarnas hem. De kan med hjälp av hemtjänst få bo kvar i sina egna hus längre men samtidigt få den hjälp de behöver. År 2007 använde sig totalt 153 723 personer av dessa tjänster runt om i Sverige. De plagg som personalen bär utsätts för många olika typer av yttre påfrestningar vid hembesök hos vårdtagarna. Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.Nanoteknologi är en framväxande teknik som gått på högvarv inom många olika områden under det senaste årtiondet. Forskning pågår som involverar nanoteknologi för att förbättra egenskaper eller för att skapa funktionella textilier som kan få egenskaper som antibakteriella, lättrengörliga, vatten- och fläckavvisande samt luktfria. Syftet är att underska om nanoteknik kan användas i det textila materialet i arbetskläder inom hemtjänsten för att bättre stå emot yttre påfrestningar. Det finns idag många problem inom området arbetskläder och hygien, vi vill därför undersöka om denna teknik kan vara en av lösningarna.Nanoteknik för textilier har två inriktningar. Den ena strävar främst efter att använda nanostorleken för att skapa nanostrukturer under själva tillverkningsprocessen, medan den andra är inriktad mot ytbehandlingsprocesser. I rapporten ligger fokus på beläggningsmetoden och de självrengörande och antibakteriella egenskaperna som kan skapas hos ett material.Vi kom fram till att det bästa alternativet för dessa typer av plagg skulle vara att tillföra antibakteriella egenskaper. De kan då beläggas med antingen titandioxid, zinkoxid eller silver då det är väl beprövade ämnen som är bevisade att fungera och ger just dessa egenskaper.Med hjälp av empiriska undersökningar kunde vi ge svar på vad arbetskläder utsätts för under en arbetsdag. Utifrån dessa resultat kunde vi rikta in vår teoretiska referensram på de områden som skulle kunna vara intressanta för att uppnå syftet. Tillslut kom vi fram till att nanoteknik kan bidra till att skapa kläder som bättre står emot yttre påfrestningar och ger bättre hygieniska förhållandeIt is increasingly common for healthcare in Sweden to move out to the residents&apos; homes. They can use homecare to continue living in their own house, but at the same time get the help they need. In 2007 the total of 153 723 people were in use of these services across Sweden.The garments that the staff is wearing get exposed to many different types of external shocks on home visits. Spread of infection in health care is primarily through the staff&apos;s hands and clothes.Nanotechnology is an emerging technology that has been booming in many areas over the past decade. Research is underway involving nanotechnology to improve properties or to create functional fabrics that can have antibacterial properties, easy to clean, water- and stain resistant and odor-free. The aim is to investigate whether nanotechnology can be used in the textile material in assisted living to better withstand external shocks. Today there are many problems in the field of workwear and hygiene, we therefore wish to consider whether this technology can be one of the solutions. Nanotechnology for textiles has two directions. On one striving primarily for the use of nanosize to create nanostructures during the manufacturing process, while the other is focused on finishing processes. The report focuses on the coating method and the self-cleaning and antibacterial properties that can be created in a material.We concluded that the best thing for these types of garments would be that they had antibacterial properties. They are then coated with either titaniumdioxide, zincoxide or silver when it is proven substances which are proven to work and provide these same qualities. With help from our empirical studies, we could provide answers to what the clothes get exposed to during a day of work. Based on these results, we could focus our theoretical framework in the areas that could be relevant to the objectives. Eventually, we concluded that nanotechnology could help to create cloths that better withstand external shocks and improves the hygienic conditions. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Denna studie är en kandidatuppsats inom designteknik. Studien görs efter praktik på ett Svenskt företag som producerar arbetskläder. Företaget, som idag är min uppdragsgivare, har ett intresse i att starta egen produktion av produktgruppen 3-lagersjackor. För företaget ses det som en utmaning med produktgruppen, vilket skapade en nyfikenhet hos mig i att utforska ämnet. En 3-lagersjacka kräver tejpning för att bli ett vattentätt plagg, och detta är något som kräver mycket resurser, tid och kunskap. Vid uppstart av ny produktgrupp behöver arbetet starta från grunden med rätt materialval, för att sedan gå vidare till rätt konstruktion och sömnad. Studiens innehåll är vinklat för att undersöka tejpning av 3-lagersmaterial och konstruktion av dess sömmar. Syftet är att ta fram viktigt information- och identifiera vad som är svårt vid tejpning. Studiens resultat bygger till stor del på tester av de tejpade prototyper som skickats för test via ett externt testinstitut. Produktion av produkter bestående av 3-lagersmaterial är beroende av många olika faktorer under både sömnad och konstruktion och blir därför ett brett ämne, men studien har lyckats skrapa lite på ytan och kommit fram till slutsatser som kan vara hjälpsamma vid produktutveckling av 3-lagersprodukter. / This study is a bachelor thesis in design technology. The study is done after an internship at a Swedish company that produces work wear. The company, which today is my client, has an interest in starting its own production of the product group 3-layer jackets. For the company, it is seen as a challenge with the product group, which created a curiosity with me in exploring the subject. A 3-layer jacket requires taping to become a waterproof garment, and this is something that requires a lot of resources, time and knowledge. When starting a new product group, the work needs to start from scratch with the right choice of material, and then move on to the right design and sewing. The content of the study is angled to examine the taping of 3-layer material and the construction of its seams. The purpose is to produce important information and identify what is difficult when taping. The study's results are largely based on tests of the taped prototypes sent for testing via an external test institute. Production of products consisting of 3-layer material is dependent on many different factors during both sewing and construction and therefore becomes a broad subject, but the study has managed to scrape a little on the surface and come to conclusions that can be helpful in product development of 3-layer products.