• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Nanoteknik i textilier : För framtidens arbetskläder i hemtjänsten

NILSSON, MALIN, MUNKBO, January 2013 (has links)
Det har blivit allt vanligare att sjukvården i Sverige flyttas ut till vårdtagarnas hem. De kan med hjälp av hemtjänst få bo kvar i sina egna hus längre men samtidigt få den hjälp de behöver. År 2007 använde sig totalt 153 723 personer av dessa tjänster runt om i Sverige. De plagg som personalen bär utsätts för många olika typer av yttre påfrestningar vid hembesök hos vårdtagarna. Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.Nanoteknologi är en framväxande teknik som gått på högvarv inom många olika områden under det senaste årtiondet. Forskning pågår som involverar nanoteknologi för att förbättra egenskaper eller för att skapa funktionella textilier som kan få egenskaper som antibakteriella, lättrengörliga, vatten- och fläckavvisande samt luktfria. Syftet är att underska om nanoteknik kan användas i det textila materialet i arbetskläder inom hemtjänsten för att bättre stå emot yttre påfrestningar. Det finns idag många problem inom området arbetskläder och hygien, vi vill därför undersöka om denna teknik kan vara en av lösningarna.Nanoteknik för textilier har två inriktningar. Den ena strävar främst efter att använda nanostorleken för att skapa nanostrukturer under själva tillverkningsprocessen, medan den andra är inriktad mot ytbehandlingsprocesser. I rapporten ligger fokus på beläggningsmetoden och de självrengörande och antibakteriella egenskaperna som kan skapas hos ett material.Vi kom fram till att det bästa alternativet för dessa typer av plagg skulle vara att tillföra antibakteriella egenskaper. De kan då beläggas med antingen titandioxid, zinkoxid eller silver då det är väl beprövade ämnen som är bevisade att fungera och ger just dessa egenskaper.Med hjälp av empiriska undersökningar kunde vi ge svar på vad arbetskläder utsätts för under en arbetsdag. Utifrån dessa resultat kunde vi rikta in vår teoretiska referensram på de områden som skulle kunna vara intressanta för att uppnå syftet. Tillslut kom vi fram till att nanoteknik kan bidra till att skapa kläder som bättre står emot yttre påfrestningar och ger bättre hygieniska förhållande / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap
2

Nanoteknik i textilier : För framtidens arbetskläder i hemtjänsten / Nanotechnology in textiles : For future workwear in homecare

Nilsson, Malin, Munkbo, Sanna January 2011 (has links)
Det har blivit allt vanligare att sjukvården i Sverige flyttas ut till vårdtagarnas hem. De kan med hjälp av hemtjänst få bo kvar i sina egna hus längre men samtidigt få den hjälp de behöver. År 2007 använde sig totalt 153 723 personer av dessa tjänster runt om i Sverige. De plagg som personalen bär utsätts för många olika typer av yttre påfrestningar vid hembesök hos vårdtagarna. Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.Nanoteknologi är en framväxande teknik som gått på högvarv inom många olika områden under det senaste årtiondet. Forskning pågår som involverar nanoteknologi för att förbättra egenskaper eller för att skapa funktionella textilier som kan få egenskaper som antibakteriella, lättrengörliga, vatten- och fläckavvisande samt luktfria. Syftet är att underska om nanoteknik kan användas i det textila materialet i arbetskläder inom hemtjänsten för att bättre stå emot yttre påfrestningar. Det finns idag många problem inom området arbetskläder och hygien, vi vill därför undersöka om denna teknik kan vara en av lösningarna.Nanoteknik för textilier har två inriktningar. Den ena strävar främst efter att använda nanostorleken för att skapa nanostrukturer under själva tillverkningsprocessen, medan den andra är inriktad mot ytbehandlingsprocesser. I rapporten ligger fokus på beläggningsmetoden och de självrengörande och antibakteriella egenskaperna som kan skapas hos ett material.Vi kom fram till att det bästa alternativet för dessa typer av plagg skulle vara att tillföra antibakteriella egenskaper. De kan då beläggas med antingen titandioxid, zinkoxid eller silver då det är väl beprövade ämnen som är bevisade att fungera och ger just dessa egenskaper.Med hjälp av empiriska undersökningar kunde vi ge svar på vad arbetskläder utsätts för under en arbetsdag. Utifrån dessa resultat kunde vi rikta in vår teoretiska referensram på de områden som skulle kunna vara intressanta för att uppnå syftet. Tillslut kom vi fram till att nanoteknik kan bidra till att skapa kläder som bättre står emot yttre påfrestningar och ger bättre hygieniska förhållandeIt is increasingly common for healthcare in Sweden to move out to the residents' homes. They can use homecare to continue living in their own house, but at the same time get the help they need. In 2007 the total of 153 723 people were in use of these services across Sweden.The garments that the staff is wearing get exposed to many different types of external shocks on home visits. Spread of infection in health care is primarily through the staff's hands and clothes.Nanotechnology is an emerging technology that has been booming in many areas over the past decade. Research is underway involving nanotechnology to improve properties or to create functional fabrics that can have antibacterial properties, easy to clean, water- and stain resistant and odor-free. The aim is to investigate whether nanotechnology can be used in the textile material in assisted living to better withstand external shocks. Today there are many problems in the field of workwear and hygiene, we therefore wish to consider whether this technology can be one of the solutions. Nanotechnology for textiles has two directions. On one striving primarily for the use of nanosize to create nanostructures during the manufacturing process, while the other is focused on finishing processes. The report focuses on the coating method and the self-cleaning and antibacterial properties that can be created in a material.We concluded that the best thing for these types of garments would be that they had antibacterial properties. They are then coated with either titaniumdioxide, zincoxide or silver when it is proven substances which are proven to work and provide these same qualities. With help from our empirical studies, we could provide answers to what the clothes get exposed to during a day of work. Based on these results, we could focus our theoretical framework in the areas that could be relevant to the objectives. Eventually, we concluded that nanotechnology could help to create cloths that better withstand external shocks and improves the hygienic conditions. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning
3

Undersökning av koppars effekt som antibakteriellt agens i tyg / Investigation of the efficacy of copper as an antibacterial agent in fabric

Tuvhag, Ellinor January 2014 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka den antibakteriella effekten hos ett polyestertyg med tunna invävda koppartrådar. Frågeställningen som skulle besvaras var ifall koppartyget hade en baktericid eller bakteristatisk effekt. Koppartyget är ännu i prototypstadie och om det visar sig ha antibakteriella egenskaper är det tänkt att användas inom klinisk verksamhet för att förhindra bakterietillväxt i sår och andra känsliga lokaler. Koppar är ett essentiellt spårämne, men har också antimikrobiella egenskaper som utövas genom ett brett spektra av mekanismer där skador på cellmembranet är en av de viktigare. Metoderna som användes för att inokulera bakterier på tyget var absorptionsmetoden, där en näringsbuljong innehållande Staphylococcus aureus ATCC 6538 pipetterades på tygproverna, och transfermetoden där tygproverna trycktes mot en agar som racklats med peptonsaltlösning innehållande S. aureus. Totalantalet viabla bakterier per tygprov beräknades efter kort kontakt (<1min) och inkubering (18-24 h vid 37±2°C) genom att räkna viable count. Resultaten efter inkubering visade signifikant skillnad i totalantal bakterier mellan koppartyget och negativ kontroll i tre av fyra försök. Kort kontakt visade tendens till viss antibakteriell effekt. Slutsatsen är att koppartyget skadade och dödade bakterier då de fick inkubera på tyget, medan fler försök behövs för att säkerställa effekten av kort kontakt med koppartyget. / The purpose of this study was to test the antibacterial effect of thin copper treads woven into a polyester fabric. The investigation was done by inoculation of Staphylococcus aureus strain ATCC 6538 to the fabric and evaluation of the number of viable cells post exposure by viable count. The issue to be answered was whether the copper fabric had a bactericide or bacteriostatic effect? The fabric is still in prototype stage, and if proven to have antibacterial properties the aim is to use it to prevent bacterial growth in wounds and other vulnerable locations in clinical care. Copper is an essential trace element, but also has antimicrobial properties through a wide range of mechanisms where cell membrane damage is one of the more important. Methods used for inoculation was the absorption method, where a nutrient broth containing S. aureus was pipetted on to the fabric specimens, and the transfer method where the fabric specimens were pressed onto an agar plate that had previously been spread with peptone salt solution containing S. aureus. Total number of bacteria per fabric specimen after short contact (<1 min) and incubation (18-24 h at 37±2°C) was calculated. Incubation showed significant difference in total number of bacteria between the copper fabric and negative control in three of four tests. Short contact showed a tendency of antibacterial effect. The conclusion was that the copper fabric harmed and killed bacteria during incubation but that more records would be needed to be sure about the effects of short contact on bacteria.

Page generated in 0.071 seconds