Till följd av att hushållens inkomster inte ökar i samma takt som hushållens skulder, har finansinspektionen på senare år strävat efter att införa ett amorteringskrav i svensk rätt. Sverige har även fått påtryckningar från Europeiska unionen att vidta åtgärder för att korrigera den rådande situationen med allt högre belåningsgrader hos hushållen. De flesta är överens om att ett amorteringskrav är en nödvändig åtgärd, dock har kritik riktats mot regleringen av amorteringskravet som Regeringen har föreslagit. Propositionen som lämnats till Riksdagen innebär ett bemyndigande till Finansinspektionen att lämna föreskrifter. Finansinspektionen ska förskriva om amorteringskrav inom uppdraget för makrotillsynen. För att ett bemyndigande ska vara grundlagsenligt får det inte avse något område som räknas upp i 8 kap. 2 § Regeringsformen. I teorin kommer en sanktion på grund av en överträdelse av bestämmelser om amorteringskrav att träffa förhållandet mellan kreditgivare och Finansinspektionen. Kritik har riktats mot att amorteringskravet kommer träffa det område som 8 kap. 2 § 2p. Regeringsformen nämner, förhållandet mellan enskild och det allmänna. Om amorteringskravet skulle anses träffa det nämnda förhållandet innebär det att bemyndigandet inte är grundlagsenligt. Av vikt, för att avgöra huruvida det är inkonstitutionellt eller inte, är en bedömning, om amorteringskrav hör till det offentligrättsliga området eller det civilrättsliga området. Gränsdragningen har tidigare uppmärksammats av Lagrådet, men utan en tydligt lösning på problemet. Många remissinstanser har lämnat svar på förslaget om amorteringskrav, svar som i de flesta fall talar för amorteringskrav men även ifrågasätter huruvida bemyndigandet är konstitutionellt eller inte. Om en statlig utredning hade tillsatts år 2014, när tankarna om amorteringskrav började, hade frågan utretts noggrant och troligtvis hade ett förslag som inte är kan ifrågasättas varit framlagt idag.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri – kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet?Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen.De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält. Individers identitetskapande påverkas av de roller individerna spelar, och när arbetskläder har ett särskilt symboliskt värde så kan det påverka individens egen identitet. Detta skulle kunna förklara varför den intervjuade tjänstemannens privata syn och uppfattning om kläder, korrelerade med vad hans arbetskläder uttrycker. Dock är det svårare med de två intervjuade kollektivarbetarna, eftersom deras habitus tycks överensstämma med deras arbetskläders symboliska roll/innebörd. Varav det är problematiskt att se vad som är orsak och verkan - om deras identitet beror på deras habitus eller om deras identitet formas av de roller de spelar genom arbetskläderna.

This thesis suggests an explanation for how it is possible for individuals living in an unsafe neighborhood to expressa highlevel of security. Araby is the district in Växjö municipality withthe highest level of insecurity. Within the district, there is acategory of individuals in security-measurements showing a high degree of security. Inhabitants living in house in Araby also seem to show a higher level of security than inhabitants in the same accommodation in other neighborhoods in the municipality.The study's purpose is to understand how individuals belonging to an unsafe neighborhood can experience a high degree of security.Qualitative data were collected from an observation in Araby and from interviews with individuals living in house in the district. Previous research has shown that security in the surrounding area depends on several factors, such as disorders, the degree of social control and personal opinions. Thestudy shows how a distinction to places and people in the district can explain the degree of security. When security is related to something more insecure, the level of security seems toincrease. The conclusion is therefor that individuals in an unsafe neighborhood can expressa high degree of security because security is seen in relation to something that describes asmore insecure.

Militär och civil verksamhet kan nyttja samma nätverk och vara beroende av samma digitala infrastruktur, vilket innebär att det kan uppstå svårigheter med att göra åtskillnad på vad som är civilt och vad som är militärt i samband med offensiva cyberoperationer. Offensiva cyberoperationers effekter kan dessutom vara svårkontrollerade. Följaktligen uppkommer frågan hur en offensiv cyberoperation ska genomföras med hänsyn till de humanitärrättsliga kraven på att skydda civila personer och objekt.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur befälhavare i Försvarsmakten ska förhålla sig till humanitär rätt vid offensiva cyberoperationer under internationella väpnade konflikter. Med avstamp i detta syfte utgår uppsatsen från följande frågeställningar:  Var går skiljelinjen mellan militära mål och civila i samband med Försvarsmaktens offensiva cyberoperationer under internationella väpnade konflikter? Hur kan sidoskador undvikas i samband med Försvarsmaktens offensiva cyberoperationer under internationella väpnade konflikter?  Frågeställningarna besvaras genom att använda rättsdogmatiskmetod med Tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna som huvudsaklig rättskälla. Analysen avseende hur sidoskador kan undvikas baseras på Lockheed Martins modell, Cyber kill chain.  Uppsatsens slutsats är att det är ovidkommande för var skiljelinjen går om ett objekt ursprungligen är civilt, om användaren av objektet är civil eller om objektet delvis nyttjas för civila ändamål. Så länge objektet effektivt bidrar till militära operationer och en påverkan av objektet medför en avgjord militär fördel ska det klassificeras som ett militärt mål. Vidare är uppsatsens slutsats att informationsinhämtning och kontroll under hela operationsskedet är nyckeln till att undvika sidoskador i samband med Försvarsmaktens offensiva cyberoperationer under internationella väpnade konflikter. / Military and civilian functions can use the same network and depend on the same digital infrastructure, which means that there can be difficulties when distinguishing civilian objects from military objects during cyber operations. Moreover, the effects of offensive cyber operations can be difficult to control. Consequently, the question arises how an offensive cyber operation should be carried out in the light of the humanitarian law requirement to protect civilians and civilian objects.  The purpose of the thesis is to examine how commanders in the Swedish Armed Forces shall comply with international humanitarian law during offensive cyber operations during international armed conflicts. Based on this purpose, the thesis revolves around the following questions:  Where is the dividing line between military objectives and civilians when the Swedish Armed Forces carry out offensive cyber operations during international armed conflicts?  How can collateral damage be avoided when the Swedish Armed Forces carry out offensive cyber operations during international armed conflicts?  The questions are answered by using legal dogmatic method. Additional Protocol I to the Geneva Conventions is used as the main source of law. The analysis of how collateral damage can be avoided is based on Lockheed Martin's model, Cyber kill chain.  The conclusion of the thesis is that it is irrelevant whether an object is originally civilian, if the user of the object is civilian or if the object is partly used for civilian purposes. As long as the object effectively contributes to military actions and an impact on the object entails a definite military advantage, it shall be classified as a military objective. Furthermore, the thesis concludes that information gathering and control throughout the operation is the key to avoiding collateral damage when the Swedish Armed Forces carry out offensive cyber operations during international armed conflicts.

Gymnasiebetyg har länge varit det som avgjort vem som är mest och bäst lämpad förhögre utbildning, något som på senare år har börjat ifrågasättas. Vissa lärosätentillämpar ett alternativt urvalsförfarande till en tredjedel av sina utbildningsplatser,bland annat Malmö högskolas tandläkarutbildning. Med följande studie ämnar viundersöka vad som händer när det normativa sättet att bli antagen till högre studierutmanas. Syftet med studien är att skapa större förståelse för tandläkarstudenter antagnavia alternativt urvals upplevelser av urvalsförfarandet. Studien undersöker studenternasetablering på högskolan och de distinktioner som görs mellan de olikaantagningsgrupperna. Vidare undersöks också vilken betydelse urvalsprincipernamotivation och fallenhet har. För att analysera studenternas upplevelser applicerassociologiska teorier med hjälp av begrepp om positionering, kapital och distinktioner.För att svara på studiens syfte genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuermed sju studenter. Sammanfattningsvis kan vi utifrån studiens resultat konstatera attsymboliskt kapital är viktigt för inträde och etablering på fältet och att distinktionergällande egenskaper, bekräftelse och motivation görs. Det framkommer också attstudenterna vänder på den allmänna värderingen av teoretisk och praktisk kunskap ochatt de ser urvalsprocessen som en bekräftelse på både sin motivation och fallenhet.

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som påverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundläggande antagande i uppsatsen är att det är det sociala som primärt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras här utifrån ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening är den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhället. Fem kvinnors karriärval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssätt, vilket har används i syfte att nå fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och därmed komma närmre ”kärnan” i deras subjektiva upplevelser av vad som påverkat deras karriärval. För att fånga in de externa motivationsfaktorer som påverkar en individs yrkesval, har Bourdieus handlingsteori använts. De begrepp som används i störst utsträckning för att förklara deltagarnas karriärval är ”socialt rum”, ”kapital”, ”habitus” och ”distinktion”. Resultaten visar att tre teman av externa faktorer påverkar studiedeltagarna i hög utsträckning, nämligen: familj och bakgrund, vänner, kurskamrater och kollegor samt status, prestige och pengar. En majoritet av deltagarna kommer från ”priviligerade” familjer med akademisk bakgrund vilket av deltagarna anses ha socialiserat, och i viss utsträckning indoktrinerat, dem till att göra en viss typ av utbildnings- och yrkesval. Deltagarnas vänner, kurskamrater och kollegor har påverkat i den bemärkelsen att de har inspirerat och motiverat deltagarna. De har också utgjort en jämförelsepunkt och för i alla fall en deltagare har det varit viktigt att kunna växa i deras ögon. Status, prestige och pengar anses rent generellt påverka individer i branschen eftersom många anses värdesätta möjligheten att kunna göra vissa val i livet, exempelvis relaterat till bostad och kläder. Uppsatsens diskussionsavsnitt ger slutligen förslag på fortsatt forskning och framför allt lyfts teorier inspirerade av symbolisk interaktionism och/eller nätverksteori samt mer kritiskt orienterade teoribildningar fram. Dessa teorier tros med fördel kunna användas i framtida studier av de drivkrafter som påverkar individer att söka sig till managementkonsultbranschen.

The sex shop has existed as spatially Othered and ideologically transgressive. However, the last decades have witnessed both a literal and figurative move into a position of normalcy and legitimacy. Previous research conducted on this topic has covered this shift, and the importance of a “feminization” of the market for this to happen. While the previous research is extensive on the “new” sex shop, it has partly overlooked the hybridization of the traditional with the feminized. This essay has thus aimed to discern the trends of a “mixed-gender” sex shop, in order to both contribute to the understanding of the Swedish context as well as how class, gender, and past & present work as distinctions within this. The results show that a stereotypical femininity and masculinity is visually used by the store as tropes of distinction. As abstract ideals they converge in a rhetoric of an aspirational class, that sees knowledge as well as consumption as vital to a “sexual health”. However, while the commodities on offer are partly marketed with such sophistication, they are equally advertised as realistic resemblances of genitalia or parts of the body. Thus, the sophisticated consumption is diversified with a realistic, at times vulgar, address. The conclusive observation here is hence that the traditional sexuality-related consumption can coexist with a feminized version within one and the same store. Consequently, this essay sees that a plurality of desires is a part of the market’s continual expansion.

This paper examines images used to market clothing lines by the affordability-centered Swedish food company Eldorado as well as from the luxury fashion brands Prada and Gucci. Through a qualitative socio-semiotic approach, the images are compared and analyzed in relation to the contemporary societal context of a westernized and postmodern consumer culture. At the basis of the analysis is the theoretical framework of Pierre Bourdieu concerning taste and class, as well as writings on postmodernism and class in relation to counter-hegemonic consumerism. Findings suggest that the luxury fashion brands exhibit a distinction of taste tied to affluency, whereas Eldorado can be interpreted as ironizing tropes and clichés seen in such imagery. A discussion is subsequently raised, debating the paradox of inserting counter-cultural values into the marketing of commodified goods.

Sedan resultatet av PISA-undersökningen 2012 publicerades handlar en övervägande del av skoldebatten om att finna åtgärder för att förbättra resultaten inom gymnasieskolan. Fenomenet rörande pojkars underpresterande har fått namnet “pojkkris”. Författarna till föreliggande studie avser att utmana bilden av ”den typiska killen” som underpresterar i kontexten för en rådande ”antipluggkultur”. Utifrån ett studie-och yrkesvägledarperspektiv är det aktuellt att undersöka vilka potentiella faktorer i en ”antipluggkultur” unga män upplever konstruerar identitet i förhållande till sin karriäridentitet. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka hur en grupp högpresterande unga män ser på vad det är att vara en ”idealelev” vid det Naturvetenskapliga programmet. Vidare avser studien att undersöka vilka distinktioner de unga männen gör i relation till andra elevgrupper. För att tolka elevernas uppfattningar används sociologiska teorier. Begreppen fält och förmak avser förklara de unga männens syn på den omgivning de befinner sig i. De olika kapitalformerna, habitus, hegemonisk maskulinitet och begreppet distinktion används för att förklara informanternas identitetskonstruktion. För att besvara frågeställningarna används fokusgruppsintervjuer. De slutsatser som sammanfattningsvis görs är att unga mäns maskulinitetsideal i förhållande till hur en idealelev ska vara är komplex. Informanterna konstruerar bilden av en idealelev i termer av en man som får höga betyg i samtliga ämnen utan att behöva studera. Således kan det tolkas att de unga männen beskriver att en lyckad idealelev skall vara naturligt begåvade. / Since the results of the PISA-study 2012 were published, the majority of the current school policy has focused on measures to improve results in secondary schools. The phenomenon to boys underachievement has been named the "boy crisis". The thesis aims to challenge the image of the "typical guy" who underachieve in the context of an "anti-school culture”. Based on a guidance counsellor perspective it is necessary to observe the potential factors in an "anti-school culture" that young men experience constructing their identity in relation to their career identity. The author’s purpose is therefore to investigate a group of high-performing young men´s view of what it means to achieve the idealised image of a student. Sociological theories is used to interpret the students' perceptions. The concepts of fields and antichamber intends to explain the young men's views of their surroundings. The different capital forms, habitus, hegemonic masculinity and the concept of distinction is used to explain the informants' identity construction. Focus group interviews is being used in order to answer the research issues. The conclusive inference is that young men´s masculinity ideals, in relation to how an ideal student should be, is complex. The respondents construct the image of an ideal student in terms of a man who gets great results in all subjects without making an effort. In conclusion, it can be interpreted that the young men describe that a successful student should ideally be naturally talented.

Die vorliegende Arbeit entwickelt in Anlehnung an Foucaults Konzept des Dispositivs und in Auseinandersetzung mit aktuellen Autoren der Architektursoziologie ein Begriffsinstrumentarium, mit welchem Architektur als symbolisch institutionalisierte Deutungsmacht in ihren sozial-effektiven Wirkungen analysiert werden kann. Hierfür wird ein theoretisches Modell zur soziologischen Erklärung architekturpsychologischer Wirkungszusammenhänge erarbeitet und am Beispiel der Neuen Synagoge zu Dresden demonstrativ zur Anwendung gebracht. Dabei wird anhand von Experteninterviews mit ehemals entscheidungsbemächtigten Akteuren der Produktionsprozess der Synagoge in seinen diskursiven Entscheidungssituationen und institutionellen Zwangsmechanismen historisch rekonstruiert.