<p>Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. </p><p>Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ”normala”, dvs. över de 40 timmarna som utgör ett heltidsarbete utifrån samhällets normer. </p><p>För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden då vi anser att den lämpar sig bäst för vad vi vill åstadkomma. Med kvalitativa livsvärldsintervjuer har vi fångat in alla relevanta svar som utgör resultatkapitlet.</p><p>I teoridelen diskuteras olika sociologiska begrepp och synsätt som vi i analysdelen kopplar till de resultat som vi har fått fram ur våra intervjuer. Några relevanta och applicerbara begrepp som vi använder oss av är bl.a. stigma, arbetsetik, respektabilitet samt egenmaktsbegreppet empowerment. </p><p>Resultatet av vår forskning visar att informanterna medger att de är arbetsnarkomaner då de arbetar överdrivet mycket samt att arbetet har en mestadels negativ inverkan på deras vardags- och familjeliv, men att de sociala nätverken har påverkats till det bättre. I resultatdelen kom vi även fram till att hälften av informanterna inte är villiga att ändra på sina arbetsmönster, trots de överdrivet långa arbetstiderna. Slutligen visar resultatet också på att majoriteten av informanterna upplever att det existerar skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner, där kvinnan får dra det tyngsta lasset med den dubbelroll som traditionellt faller på hennes lott.</p>

Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ”normala”, dvs. över de 40 timmarna som utgör ett heltidsarbete utifrån samhällets normer. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden då vi anser att den lämpar sig bäst för vad vi vill åstadkomma. Med kvalitativa livsvärldsintervjuer har vi fångat in alla relevanta svar som utgör resultatkapitlet. I teoridelen diskuteras olika sociologiska begrepp och synsätt som vi i analysdelen kopplar till de resultat som vi har fått fram ur våra intervjuer. Några relevanta och applicerbara begrepp som vi använder oss av är bl.a. stigma, arbetsetik, respektabilitet samt egenmaktsbegreppet empowerment. Resultatet av vår forskning visar att informanterna medger att de är arbetsnarkomaner då de arbetar överdrivet mycket samt att arbetet har en mestadels negativ inverkan på deras vardags- och familjeliv, men att de sociala nätverken har påverkats till det bättre. I resultatdelen kom vi även fram till att hälften av informanterna inte är villiga att ändra på sina arbetsmönster, trots de överdrivet långa arbetstiderna. Slutligen visar resultatet också på att majoriteten av informanterna upplever att det existerar skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner, där kvinnan får dra det tyngsta lasset med den dubbelroll som traditionellt faller på hennes lott.

<p>Syftet med denna undersökning var att se hur personer med utländsk</p><p>bakgrund har lyckats få arbete inom sin utbildning; om de har stött på några</p><p>motgångar och hur de i så fall lyckats bemästra dem och hur de anser att</p><p>deras väg till anställning har sett ut. Vi har genom kvalitativ metod utfört 10</p><p>intervjuer med 5 kvinnor och 5 män. Vi har huvudsakligen koncentrerat oss</p><p>på deras uppväxt, utbildning, anställning och deras uppfattning om</p><p>främlingsfientliga attityder. Resultatet visade att det inte var en så rak väg</p><p>till anställning som vi först antog. Det främsta hindret visade sig vara</p><p>saknaden av ett kontaktnät och arbetsgivarnas attityder till anställning av</p><p>personer med utländsk bakgrund. Vår studie visade att anledningen till att de</p><p>lyckades finna arbeten var att de visade en stark målmedvetenhet och</p><p>framåtanda.</p>

Syftet med denna undersökning var att se hur personer med utländsk bakgrund har lyckats få arbete inom sin utbildning; om de har stött på några motgångar och hur de i så fall lyckats bemästra dem och hur de anser att deras väg till anställning har sett ut. Vi har genom kvalitativ metod utfört 10 intervjuer med 5 kvinnor och 5 män. Vi har huvudsakligen koncentrerat oss på deras uppväxt, utbildning, anställning och deras uppfattning om främlingsfientliga attityder. Resultatet visade att det inte var en så rak väg till anställning som vi först antog. Det främsta hindret visade sig vara saknaden av ett kontaktnät och arbetsgivarnas attityder till anställning av personer med utländsk bakgrund. Vår studie visade att anledningen till att de lyckades finna arbeten var att de visade en stark målmedvetenhet och framåtanda.

Populärkultur är en social arena där det sker reproduktioner av normer och strukturer i samhället. Att undersöka tv-serien Solsidan kan synliggöra hur människor relaterar till varandra och hur samhälleliga problem som berör klass framställs i serien. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur klass och status framställs såväl som vilken betydelse dessa frågor får. Detta görs genom att undersöka normer, respektabilitet, klasskillnader och krockar utifrån det kapital som karaktärerna besitter. En av teorierna som har använts för att undersöka detta är Stuart Halls antologi Representation och specifikt representationsteorin som berör kommunikation och tolkning. Även Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och smak som handlar om, och strukturerar, bakgrund och klass har använts i uppsatsen. Slutligen har Beverly Skeggs Att bli respektabel, som tydliggör klasstrukturer och hur dessa påverkar och inkluderar strävan efter respektabilitet, använts. Det är en kvalitativ undersökningen där en konventionell innehållsanalys appliceras. Resultatet är att karaktärerna i serien konsumerar vad de anser ger mest status på Solsidan. Genom att agera och följa de normer som andra gör passar de in. Skillnaden i innehav av resurser och kapital gör att karaktärerna agerar olika i de situationer som de hamnar i men de strävar trots det efter goda framtidsutsikter genom respektabilitet.  Humor används för att förstärka och tydliggöra klasskillnaderna genom serien och gränsdragande och förstärkande av identitet skiljer på de som bor på Solsidan och de som inte gör det. Det skapar i sig en känsla av respektabilitet att bo på vad som anses som rätt område, det vill säga Solsidan. Kapital får en central roll i strävan efter respektabilitet då främst stora ekonomiska och sociala kapital tyder på en väletablerad respektabilitet jämfört med mindre kapital. Dessutom blir tillgången till respektabla beteenden större när någon besitter stora kapital.

No description available.

No description available.

I denna uppsats undersöker jag om en kortare barnhemsvistelse på omkring ett år kan påverka livet för två barn. Uppsatsen utgår från Leksands barnhem som var i bruk mellan 1886 och 1947, den fokuserar till största del på Leksands kommun från 1800-talets andra hälft till 1900-talets första hälft. Undersökningen görs genom att jämföra barnen med deras syskon och föräldrar samt sätta dom i en social, historisk och geografisk kontext. Detta har inneburit att jag även undersökt situationen för barn födda utanför äktenskapet och deras mammor. Även situationen för pigor och drängar har undersökts till viss del. Slutsatserna handlar till största del om vikten av ett socialt skyddsnät. De personer som levde längst var de som hade många människor omkring sig. Men att det ibland även är andra saker som sjukdomar och liknande som avgör hur länge en person lever.

No description available.

This thesis studies the representation of the character Vilde in the Norwegian teenage TV series Skam, in her performance of femininity. The thesis considers her character primarily from the perspective of socioeconomic class. The main theoretical framework of the analysis is structured around the idea of respectability. Various theories of performativity, femininity, and shame are also discussed. A selection of clips from the series is studied with a hermeneutic reading, whilst clips from another selection work as examples to make a more nuanced analysis of Vilde’s character. The research method is primarily built around theories of representation and around semiotics. The thesis argues that the character Vilde – regarding her class position – is searching for respectability. By repeating and staging she is manifesting femininity in a performative way. It is a process complicated by her socioeconomic exposure, with the result that her making of femininity is ambivalent. Secondly, the thesis shows that heterosexuality is fundamental in the process of gaining respectability, yet does not guarantee it. Lastly, the thesis shows that the series Skam is challenging existing norms and power relations through Vilde and her peers – by making these norms and power relations visible, and then subverting them in the plot or imagery.