<p>Syftet med denna undersökning var att se hur personer med utländsk</p><p>bakgrund har lyckats få arbete inom sin utbildning; om de har stött på några</p><p>motgångar och hur de i så fall lyckats bemästra dem och hur de anser att</p><p>deras väg till anställning har sett ut. Vi har genom kvalitativ metod utfört 10</p><p>intervjuer med 5 kvinnor och 5 män. Vi har huvudsakligen koncentrerat oss</p><p>på deras uppväxt, utbildning, anställning och deras uppfattning om</p><p>främlingsfientliga attityder. Resultatet visade att det inte var en så rak väg</p><p>till anställning som vi först antog. Det främsta hindret visade sig vara</p><p>saknaden av ett kontaktnät och arbetsgivarnas attityder till anställning av</p><p>personer med utländsk bakgrund. Vår studie visade att anledningen till att de</p><p>lyckades finna arbeten var att de visade en stark målmedvetenhet och</p><p>framåtanda.</p>

Syftet med denna undersökning var att se hur personer med utländsk bakgrund har lyckats få arbete inom sin utbildning; om de har stött på några motgångar och hur de i så fall lyckats bemästra dem och hur de anser att deras väg till anställning har sett ut. Vi har genom kvalitativ metod utfört 10 intervjuer med 5 kvinnor och 5 män. Vi har huvudsakligen koncentrerat oss på deras uppväxt, utbildning, anställning och deras uppfattning om främlingsfientliga attityder. Resultatet visade att det inte var en så rak väg till anställning som vi först antog. Det främsta hindret visade sig vara saknaden av ett kontaktnät och arbetsgivarnas attityder till anställning av personer med utländsk bakgrund. Vår studie visade att anledningen till att de lyckades finna arbeten var att de visade en stark målmedvetenhet och framåtanda.

Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Uppsatsen är en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad på elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehåll och självuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte är att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte är att förstå hur undervisningsmetoder påverkar elevernas självkänsla. Under arbetets gång besvaras följande frågor: Vad anser eleverna är viktigt att lära sig? Vilka undervisningsmetoder upplever eleverna som mest meningsfulla? Hur svarar klassrumsmetodik på elevernas upplevda behov? Hur påverkar elevernas självkänsla lärande enligt deras egna upplevelser? Den teoretiska förankringen relateras till Husslers teori om ”essensen” och ”erfarenheten” samt en del neurovetenskaplig forskning där man försöker förena de psykologiska, sociala, kognitiva och pedagogiska aspekterna av lärande. Fenomenet undersöks utifrån subjektets perspektiv och essensen är fenomenets struktur och studiens hjärta, medan erfarenhet ska ses som studiens ledtråd då teorier, begrepp och åsikter har sitt ursprung i erfarenheten. Elevernas livserfarenheter sammanlänkar och avspeglar olika aspekter av utveckling och lärande inom undervisningens ramar. I uppsatsen diskuteras definitionen av självkänsla, kognition och neuropedagogik samt närmare analyseras kognitiva processer i en undervisningssituation. Den teoretiska förankringen i studien finns i självbild-, kognitiv- och i neurovetenskaplig forskning. Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer utförda i två olika skolmiljöer, observationer samt elevernas loggböcker och dramaövningar. Min studie har utgångspunkt i fenomenologisk ansats varför brett presenteras variationer av elevernas livsvärldsmönster och den centrala essensen som upprepas beskrivs. Resultatet visar att det finns nära förbindelse mellan elevers skolprestationer och självkänsla samt att det finns en stor diskrepans mellan elevers upplevda behov och undervisningens uppläggning, dvs. metoder och innehåll. Eleverna med låg självkänsla tenderar till att ha det svårare att följa undervisningen och utveckla sociala relationer. Både kamratrelationer och undervisningsmiljö tycks påverka2elevens lärande och självbild. Lyckad skolsituation associerar elever med kroppsligt välbefinnande, självsäkerhet och valfrihet. Arbetsglädje växer parallellt med målmedvetenhet och fungerande kommunikation samt samarbete. Min studie visar att det krävs stor lyhördhet från lärare för att bemöta elevers behov. Stora heterogena barngrupper kräver större variation vad gäller undervisningsmetoder och undervisningens uppläggning. Lika viktigt är det att lärare är medvetna om kognitiva processer bakom inlärningen och kan tidigt se tecken på att eleven spårar ut. Undervisningsmönster måste ändras. Elevens självkänsla är ett komplicerat fenomen som kräver större uppvakning från lärare. Eleverna behöver mer frihet i klassrummet och större yta och fler tillfällen till interaktion då deras metakognitiva processer aktiveras som bäst. Vi måste kanske tänka om i frågan om kunskapande i klassrummet. Det krävs större balans mellan struktur och innehåll. Troligen kommer den svenska skolan att behöva anpassa sig ytterligare till elevers nyanserade sätt att lära sig och deras alltmer komplexa sociala behov. Den framtida skolan behöver hitta en balans mellan teoretisk boklig undervisning och ”upptäcktsinlärning” präglad av prat, skratt och skapande.

<p>Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen.</p><p>För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts.</p><p>Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna. När det gäller detta tema är slutsatserna att eleverna inte ser det nära sambandet mellan den individuella utvecklingsplanen och det målstyrda arbetet i undervisningen. Eleverna vacklar även mellan, å ena sidan, att se målen som mer övergripande, något som man slutligen ska nå till, å andra sidan, att se dem som läxor som de inte har uppnått i slutet av veckan. Även elevernas medvetenhet gällande den egna utvecklingen i förhållande till målen varierade. Det tredje och sista temat tar upp elevernas upplevelser kring den individuella utvecklingsplanen och en slutsats är att alla intervjudeltagare har en positiv känsla till den individuella utvecklingsplanen.</p>

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen. För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts. Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna. När det gäller detta tema är slutsatserna att eleverna inte ser det nära sambandet mellan den individuella utvecklingsplanen och det målstyrda arbetet i undervisningen. Eleverna vacklar även mellan, å ena sidan, att se målen som mer övergripande, något som man slutligen ska nå till, å andra sidan, att se dem som läxor som de inte har uppnått i slutet av veckan. Även elevernas medvetenhet gällande den egna utvecklingen i förhållande till målen varierade. Det tredje och sista temat tar upp elevernas upplevelser kring den individuella utvecklingsplanen och en slutsats är att alla intervjudeltagare har en positiv känsla till den individuella utvecklingsplanen.