ABSTRACT Bingström, K. 2016. EU-migranter som jordbruksentreprenörer: En studie av holländska mjölkbönder i Sverige. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur jordbruksföretagande EU-migranter i Sverige ser på sin jordbruksverksamhet utifrån anknytning till gården, lokalsamhället och ursprungslandet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra jordbrukarfamiljer som migrerat till Sverige från Nederländerna. I termer av anknytning kan flertalet av respondenterna anses ha en större anknytning till själva jordbruket och det holländska ursprunget än till den fysiska gården. De har samtliga nederländskt medborgarskap vilket är av stor vikt för dem att behålla i form av en stark holländsk anknytning till ursprungsplatsen, som hålls vid liv även genom täta kontakter genom släkt, vänner och branschmedia. Detta är oberoende av hur länge de bott i Sverige.Med tiden stärks även anknytningen till det nya lokalsamhället och gården främst genom att gården blir mer deras egen rent känslomässigt genom de förändringar som utförs. Att barnen växer upp här bidrar också till ökad anknytning. Trots att denna anknytning ökar så minskar inte anknytningen till att vara holländare. Således är de holländska jordbrukare som äger, driver och bor på sina gårdar, som av olika anledningar råkar vara belägna i Sverige.

<p>Syftet med denna undersökning var att se hur personer med utländsk</p><p>bakgrund har lyckats få arbete inom sin utbildning; om de har stött på några</p><p>motgångar och hur de i så fall lyckats bemästra dem och hur de anser att</p><p>deras väg till anställning har sett ut. Vi har genom kvalitativ metod utfört 10</p><p>intervjuer med 5 kvinnor och 5 män. Vi har huvudsakligen koncentrerat oss</p><p>på deras uppväxt, utbildning, anställning och deras uppfattning om</p><p>främlingsfientliga attityder. Resultatet visade att det inte var en så rak väg</p><p>till anställning som vi först antog. Det främsta hindret visade sig vara</p><p>saknaden av ett kontaktnät och arbetsgivarnas attityder till anställning av</p><p>personer med utländsk bakgrund. Vår studie visade att anledningen till att de</p><p>lyckades finna arbeten var att de visade en stark målmedvetenhet och</p><p>framåtanda.</p>

Syftet med denna undersökning var att se hur personer med utländsk bakgrund har lyckats få arbete inom sin utbildning; om de har stött på några motgångar och hur de i så fall lyckats bemästra dem och hur de anser att deras väg till anställning har sett ut. Vi har genom kvalitativ metod utfört 10 intervjuer med 5 kvinnor och 5 män. Vi har huvudsakligen koncentrerat oss på deras uppväxt, utbildning, anställning och deras uppfattning om främlingsfientliga attityder. Resultatet visade att det inte var en så rak väg till anställning som vi först antog. Det främsta hindret visade sig vara saknaden av ett kontaktnät och arbetsgivarnas attityder till anställning av personer med utländsk bakgrund. Vår studie visade att anledningen till att de lyckades finna arbeten var att de visade en stark målmedvetenhet och framåtanda.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur trummisar får jobb idag och om nätverk påverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer med fem lämpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak får jobb genom kontakter och personliga nätverk och att de förlitar sig till stor del på kontakter och nätverk för framtida jobb. Rykte har också visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar även att det inte räcker med att endast vara en bra trummis för att bli anställd, utan att man även måste ha tillräckliga sociala färdigheter, då jobbet sällan går ut på att bara spela trummor utan även inkluderar sociala företeelser.

<p>När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet. Resultatet har visat att deltagarnas bedömning av sin anställningsbarhet baserats på vad de av arbetsgivaren har uppfattat som önskvärd attityd och kompetens. De har sålunda blivit medvetna om sitt värde och sin attraktion genom bekräftelse och medveten feedback från chefen och kontaktnätet. Jobb- och utbildningserbjudanden på den interna arbetsmarknaden har av dem uppfattats som bekräftelse på egen anställningsbarhet.</p>

När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet. Resultatet har visat att deltagarnas bedömning av sin anställningsbarhet baserats på vad de av arbetsgivaren har uppfattat som önskvärd attityd och kompetens. De har sålunda blivit medvetna om sitt värde och sin attraktion genom bekräftelse och medveten feedback från chefen och kontaktnätet. Jobb- och utbildningserbjudanden på den interna arbetsmarknaden har av dem uppfattats som bekräftelse på egen anställningsbarhet.

The purpose of this study was to examine how small-scale private forest owners make decisions regarding pre-commercial thinning. In 2015 it is ten years ago since the storm Gudrun hit the southern parts of Sweden and now large areas are in need of pre-commercial thinning. This study is built upon qualitative interviews with seven small-scale private forest owners with forest properties in the county Kronoberg. The respondents were chosen by the model SKOGSÄGARPROFILENTM (forest owner profile). The results of the interviews showed that five categories: ownership, the storm Gudrun´s impact, silviculture, forestry contacts and driving force was important. How will their purpose and aim affect the pre-commercial thinning? Personal interests, and expectations of the next generation to take over, are purposes this study has found. Furthermore, when pre-commercial thinning is not carried out or postponed, the silviculture has got lower priority, and other chores higher priority. Lack of knowledge might be one issue. If so, a contact with someone with this knowledge is important for starting up the pre-commercial thinning. Key words: Gudrun clearing, pre-commercial thinning, personal interest, net of contacts, private forest owners, change-of generation, “forest owner profile”.

Hur kunde företaget ABC Labs, ett av de största diagnostiska analyslabben för Covid-19 i Sverige, gå från idé till verksamhet på mindre än tre månader? Denna studie undersöker vilken roll entreprenörernas personliga kontakter spelade under företagets extremt snabba uppstart under början av coronakrisen i Sverige. Studien utgår från bland annat Granovetters (1973) teorier om interpersonella relationer. Intervjuer med nyckelpersoner under företagets uppstart utgör underlaget för studien. Resultat från studien visar i linje med tidigare forskning att svaga kontakter kan förmedla värdefulla resurser och information till de uppstartande entreprenörerna. Slutsatser dras om krisens inverkan på företagets uppstart; det utrönas att den rådande krisen skapar en stor tidspress. Studien finner att denna tidspress leder till att entreprenörer vid fyllande av ansvarsbärande roller tillsätter betrodda och starkt relaterade individer. Slutligen görs upptäckter kring entreprenörernas personliga kontakter och den varierande betydelsen de har under de olika stadierna av uppstarten.

Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett merbyråkratiskt perspektiv och är alltid en utsedd roll. Ledarskap däremot kan vara en informell rolldär fokus kan ligga på att motivera och leda medarbetare. Dock är båda i starkt behov avvarandra för att nå framgång. Den organisatoriska världen har under de senaste åren haft enstark press på sina chefer och ledare där höga krav på kompetens och kvalitet har bidragit till attyrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrågan avvidareutbildningar för chefer och ledare skapats. En känd vidareutbildning för just chefer ochledare är Executive Master of Business Administration, (EMBA).DiMaggio och Powell menar att trots att organisationer vill vara unika finns en stor dragningmot homogenitet i det organisatoriska samhället och förklarar detta i sin teori om institutionellisomorfism. Tidigare forskning har studerat det organisatoriska livet med institutionell teori,men inte kombinerat med vidareutbildningar ur ett fenomenologiskt perspektiv som är aktuelltför uppsatsen i fråga. Genom att titta på vidareutbildningen EMBA som exempel är syftet attundersöka vad vidareutbildningar inom chef- och ledarskap förmedlar utöver enkunskapsteoretisk bas. Samtidigt är syftet att få en djupare förståelse för hur och varförvidareutbildningar inom chef- och ledarskap genom deltagarna bidrar till mer likaorganisationer. Uppsatsens metod bygger på kvalitativa intervjuer med nio deltagare som gåtten svensk EMBA-utbildning och har positionen chef i arbetslivet. En fenomenologisk ansats harvalts i undersökningen för att kunna förstå hur respondenterna har sett på sin utbildning och vaddet bidragit till i deras roll som chef. Ansatsen har även valts för att göra det möjligt att studeraur både ett individ- och samhällsperspektiv om det finns fenomen som kan förklara hurvidareutbildningarna genom sina deltagare bidrar till likformiga organisationer.Fenomenet, som genom undersökningen upptäckts ur individens och samhällets perspektiv, ärkontaktnäten. Kontaktnäten bidrar till ett fortsatt erfarenhetsutbyte deltagarna emellan även efterutbildningens slut. Det kan också fastställas genom empirin att värdet av EMBA är att få kännagemenskap med andra i liknande positioner och nätverken uppfyller chefernas sociala behov,som det kan finnas en avsaknad av i arbetslivet på grund av deras position. Resultatet avempirin samt teorin kan påvisa att vidareutbildningen EMBA bidrar till mer homogena cheferoch i sin tur mer likformiga organisationer.Undersökningen kan inte generaliseras till en större population. Det hade därför varit intressantför vidare forskning att genomföra en större undersökning, för att se om alla vidareutbildningarbidrar till mer homogena chefer och varför utbildningarna inte främjar olikhet.

Syftet med detta examensarbete är att komma underfund med hur introduktionen kan förbättras för nyanställda arbetsledare utan tidigare erfarenheter från arbetsområdet. Examensarbetet är en respons på Peabs interna enkät som under ett antal år belyst hur medarbetarna bland annat ser på trivseln och arbetsmiljön på sin arbetsplats. Denna enkät är till för att finna förbättringsområden. Flera anger att de anser att introduktionen är otillräcklig och behöver förbättras. Denna rapport använder sig av en kvalitativ metod med intervjuer av tio personer med koppling till yrkesrollen arbetsledare samt ytterligare tio kompletterande intervjuer. De huvudsakliga slutsatser och förbättringsförslag som dragits från intervjuerna är att nyanställda arbetsledare ska få tillgång till bättre arbetsbeskrivningar om hur Peabs arbetsmetoder och vad dess kärnvärden är och dessutom få klart för sig vad företaget har för förväntningar på de nyanställda. Större delen av intervjupersonerna ansåg att någon form av strukturerad utvecklingsplan var att föredra. Under rapportskrivandet upprättades följaktligen en sådan, som anger vilka moment och fördjupande kurser som är lämpliga för en nyanställd arbetsledare. Fokus riktas på både de praktiska och teoretiska avsnitten och innefattar samtliga arbetsmoment från grundläggning till färdigt hus. / The purpose of this graduate thesis is to figure out how to improve the introduction for newly employed work managers with no earlier experience within this field. This thesis came as a response to Peabs’ internal survey which for a couple of years has illuminated the coworkers´ view on their well-being and working environment at the workplace. The survey has been used for finding improvement areas and several respondents have reported that the introduction is inadequate and is in need of improvement, which thus has led to this thesis for the division Peab Bostad in Solna. This report uses a qualitative interview method of ten persons with connection to the work manager role and additional ten complementing interviews. The main conclusions and suggestions for improvement which were brought up from the interviews (for this thesis) are that all the interviewed believe that the newly employed work managers should be assigned with a significantly enhanced description of Peabs’ work methods, core values and the company’s expectations of the newly employed. The majority of the interviewed regarded some form of a structured development plan was to be obtained. Consequently a plan intended for a newly employed work manager was established, including phases and corresponding courses to be taken prior to each phase. The focus is on both the practical and the theoretical parts which include all the work phases from the start to the completed building. This report illuminates the importance of an increased co-operation between the experienced staff and the newly employed inexperience work managers. Accordingly they will receive support from several individuals and thus increase the feedback.