Då det inom fordonsindustrin blivit vanligare med allianser och samgåenden har jag i denna studie valt att undersöka interorganisatoriska relationer. Jag har valt att undersöka hur olika ekonomistyrningsmetoder används i interorganisatoriska relationer inom den svenska fordonsindustrin. Då leverantörerna inom fordonsindustrin har fått ett större ansvar valde jag att undersöka ekonomistyrningsmetoderna utifrån leverantörers perspektiv. Ekonomistyrningsmetoderna som jag undersökt är target costing, open book accounting och information som underlag i ekonomistyrningen. De olika ekonomistyrningsmetoderna kan karakteriseras av antingen dominans eller ömsesidighet, därför blev det också intressant att undersöka vilka tecken på dominans och ömsesidighet som fanns. Metoden som jag valt för undersökningen är kvalitativ metod, där jag samlat in empiri genom intervjuer. Resultatet från studien visar på att två av ekonomistyrningsmetoderna används i de interorganisatoriska relationerna, vilka visar tecken på både dominans och ömsesidighet.

No description available.

Bakgrund: På dagens marknader är logistiken kärnverksamhet för många företag. För ett företag som säljer någon typ av produkt är tillgängliggörandet av varan på den tidpunkt och den plats som kunden önskar ofta är en väsentlig del av värdet för kunden. Ändå outsourcar många företag sin logistik till tredjepartslogistikföretag (TPL). Styrning och kontroll i relationen med TPL-leverantören blir därmed viktigt för att uppnå önskvärda resultat med samarbetet.

Denna studie syftar till att undersöka Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens samverkan.Myndigheterna fick i uppdrag av regeringen i slutet på 2011 att tillsammans ta fram ettförslag på en fördjupad samverkan eftersom för många personer hade varit inne isjukförsäkringen för länge. I februari 2012 presenterades den nya arbetsmetoden gemensamkartläggning. Syftet med den nya samverkan var att myndigheterna tillsammans med en individska hitta hållbara åtgärder som är nödvändiga för att personen ifråga ska återgå till arbetslivetefter en lång sjukskrivning.Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar som är nödvändiga för att samverkanska bidra till ett bra resultat. Studien är byggd utifrån en kvalitativ metod och bygger påindividuella intervjuer. Vår studie är avgränsad till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingeni Falkenberg. Vi har sammanlagt intervjuat åtta personer, varav fyra på respektivemyndighet. Vi har också studerat tidigare forsningar som berör samverkan och de faktorersom är nödvändiga. Utifrån vår datainsamling och referensram har vi kunnat besvara vårfrågeställning: vilka förutsättningar är nödvändiga för myndigheternas samverkan. Studienresulterar i att vi kunde konstatera att det finns flera nödvändiga förutsättningar för samverkanmellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Kommunikation, relationer och kunskapär de främsta faktorerna som krävs för samverkan mellan aktörerna.

<p>Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra. </p><p>Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva och analysera hur styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln kan utformas. Undersökningen mynnar ut i en styrmodell, applicerbar på detaljhandeln. </p><p>Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudieliknande undersökning genomförts. </p><p>Resultat: Relationer i detaljhandeln styrs i hybridstrukturer, men med olika stort fokus på avtal och pris. De formella styrmekanismerna som förekommer är i huvudsak inte ekonomiska vilket grundar sig på samarbetets art. Informell styrning kan i vissa fall ersätta formell styrning. Den framtagna modellen illustreras i kapitel nio.</p>

<p>Bakgrund: Franchisekedjors framgång är beroende av att affärsidén följs till punkt och pricka, vilket medför att franchisetagare på många sätt blir styrda och begränsade i sitt agerande. Franchisetagare bör emellertid, inom de grundläggande ramarna, få ett visst spelrum för att driva sin verksamhet. En central fråga för franchisegivare är således hur de ska utforma de ramar inom vilka franchisetagarna ska hålla sig.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad franchisegivare ämnar uppnå genom att styra sina franchisetagare samt att beskriva hur de styr, vilka styrproblem som den aktuella styrningen kan motverka och vilka bieffekter som kan uppstå.</p><p>Genomförande: Studien bygger på en litteraturstudie av texter som på olika sätt relaterar till franchising.</p><p>Resultat: Franchisegivare strävar mot att få franchisetagare att fokusera på enhetlighet, en tillfredställande kvalitet och hög omsättning. Styrning sker framför allt genom omfattande direktstyrning i form av drifthandböcker och franchiseavtal, vilka både begränsar franchisetagarnas handlingar samt tydliggör vilka beteenden som är önskvärda. Personalstyrning, i form av rekrytering är ett mycket viktigt styrverktyg då det är av yttersta vikt för franchisegivare att hitta franchisetagare med de rätta attityderna. Den omfattande direktstyrningen kan skapa konflikter mellan parterna samt hämma franchisetagares initiativförmåga.</p> / <p>Background: The success of franchise systems is to a large extent dependent on the strict following of the business concept, which implies that the franchisees’ behaviour in many ways is controlled and restricted. Franchisees should, however, within the frames of the business concept, be given a certain amount of freedom to manage their business. Thus, a key question for franchisors is how to design the frames within which the franchisees should operate.</p><p>Purpose: The purpose of the study is to investigate what franchisors intend to achieve by controlling their franchisees and to describe how they use management control, which control problems the management control can counteract and which side effects that may arise.</p><p>Realisation: The study was carried out through a literature study.</p><p>Results: Franchisors strive to encourage franchisees to focus on uniformity, a satisfying level of quality and high turnover. Management control is mainly carried out through extensive use of action control in the form of manuals and franchise contracts, which restrict the franchisees’ actions as well as clarify desirable behaviors. Personnel control, in the form of recruitment, is a highly important tool, since it is crucial for franchisors to find franchisees with the right attitudes. The comprehensive use of action control may cause conflicts between the parties as well as inhibit the franchisees’ initiatives.</p>

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra. Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva och analysera hur styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln kan utformas. Undersökningen mynnar ut i en styrmodell, applicerbar på detaljhandeln. Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudieliknande undersökning genomförts. Resultat: Relationer i detaljhandeln styrs i hybridstrukturer, men med olika stort fokus på avtal och pris. De formella styrmekanismerna som förekommer är i huvudsak inte ekonomiska vilket grundar sig på samarbetets art. Informell styrning kan i vissa fall ersätta formell styrning. Den framtagna modellen illustreras i kapitel nio.

Bakgrund: Franchisekedjors framgång är beroende av att affärsidén följs till punkt och pricka, vilket medför att franchisetagare på många sätt blir styrda och begränsade i sitt agerande. Franchisetagare bör emellertid, inom de grundläggande ramarna, få ett visst spelrum för att driva sin verksamhet. En central fråga för franchisegivare är således hur de ska utforma de ramar inom vilka franchisetagarna ska hålla sig. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad franchisegivare ämnar uppnå genom att styra sina franchisetagare samt att beskriva hur de styr, vilka styrproblem som den aktuella styrningen kan motverka och vilka bieffekter som kan uppstå. Genomförande: Studien bygger på en litteraturstudie av texter som på olika sätt relaterar till franchising. Resultat: Franchisegivare strävar mot att få franchisetagare att fokusera på enhetlighet, en tillfredställande kvalitet och hög omsättning. Styrning sker framför allt genom omfattande direktstyrning i form av drifthandböcker och franchiseavtal, vilka både begränsar franchisetagarnas handlingar samt tydliggör vilka beteenden som är önskvärda. Personalstyrning, i form av rekrytering är ett mycket viktigt styrverktyg då det är av yttersta vikt för franchisegivare att hitta franchisetagare med de rätta attityderna. Den omfattande direktstyrningen kan skapa konflikter mellan parterna samt hämma franchisetagares initiativförmåga. / Background: The success of franchise systems is to a large extent dependent on the strict following of the business concept, which implies that the franchisees’ behaviour in many ways is controlled and restricted. Franchisees should, however, within the frames of the business concept, be given a certain amount of freedom to manage their business. Thus, a key question for franchisors is how to design the frames within which the franchisees should operate. Purpose: The purpose of the study is to investigate what franchisors intend to achieve by controlling their franchisees and to describe how they use management control, which control problems the management control can counteract and which side effects that may arise. Realisation: The study was carried out through a literature study. Results: Franchisors strive to encourage franchisees to focus on uniformity, a satisfying level of quality and high turnover. Management control is mainly carried out through extensive use of action control in the form of manuals and franchise contracts, which restrict the franchisees’ actions as well as clarify desirable behaviors. Personnel control, in the form of recruitment, is a highly important tool, since it is crucial for franchisors to find franchisees with the right attitudes. The comprehensive use of action control may cause conflicts between the parties as well as inhibit the franchisees’ initiatives.

<p>EDI står för elektroniskt utbyte av data från dator till dator och sker mellan kända affärspartners. När EDI införs i en relation mellan två organisationer anses relationen bli mer komplex än tidigare. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur EDI påverkar interorganisatoriska relationer.</p><p>Undersökningen utförs genom att studera affärsrelationerna mellan en offentlig förvaltning och tre av dess leverantörer. I dessa relationer studeras speciellt hur förhandlingsstyrkan, flexibiliteten och tillförlitligheten har påverkats av att EDI har börjat användas för den offentliga förvaltningens inköpsprocess.</p><p>De slutsatser som dras är att de undersökta faktorerna förändras i takt med att EDI blir alltmer integrerat i affärsrelationerna. Initialt byggs vissa omställningskostnader upp, som ökar leverantörernas förhandlingsstyrka. När EDI-kommunikationen fungerar kan kunden komma att öka sin förhandlingsstyrka på grund av bättre informationsdelning och något större inköpsvolymer hos leverantören. Flexibiliteten har ännu inte förändrats nämnvärt, medan tillförlitligheten i leveranserna har ökat till följd av EDI.</p>

Two of the strongest mechanisms behind the extensive structural change in trade are the rapid growth of digitalization and e-commerce. New opportunities have changed the purchasing behavior as well as the trading structures. In order to remain competitive on the market, companies need to change their traditional structures, become more agile and start collaboration with external actors in so-called network organizations. Many e-tailers therefore choose to outsource activities such as warehousing and deliveries in order to be able to focus on their core competence. Dropshipping as a logistic business model enables direct delivery from the supplier without any physical involvement from the e-tailers. Consequently, the parties are to a large extent depending on each other's knowledge, resources and good intentions. This study has been designed to investigate how e-tailers how they relate to their supplier relationships when dropshipping is used as a supply strategy. The aim of the study is also to create a deeper understanding of how dropshipping affects the intensity and dependency of supplier relationships and how e-tailers handle any conflicts that arise. The study shows that technical integration might replace personal interaction and the cooperation will mainly be focused on technical solutions. Technical integration will thus become the main source of a deeper cooperation and likewise be important for the financial outcome. The majority of the respondents express that the dropshiping process does not require personal interaction, but might be necessary when it comes to solve problems that may arise. The participating companies primarily try to solve any problems and conflicts through dialogue. If a conflict arises and the problem cannot be solved, the e-tailer will most likely end the business relationship anyhow. For a e-tailer who has access to an internal warehouse, repeated conflicts with the supplier might lead to the products being taken into its own warehouse instead. The study shows that the supplier's commitment and willingness to adapt to the e-tailer's needs, is closely associated to the e-tailer 's purchasing power. The relative negoatiating power will thus have a direct impact on the business development. / Digitaliseringen och e-handelns starka tillväxt är två av de mest centrala drivkrafterna bakom den omfattande strukturomvandlingen som pågår inom handeln. Nya förutsättningar har förändrat såväl köpbeteende som handelsstrukturer. För att fortsätta vara konkurrenskraftiga behöver företag bli mer agila och istället samarbeta med externa aktörer i så kallade nätverksorganisationer. Många e-handlare väljer därför att outsourca aktiviteter såsom lagerhållning och leverans för att istället kunna fokusera på sin kärnkompetens. En allt vanligare varuförsörjningsstrategi inom e-handeln är dropshipping. Denna strategi innebär att varorna skickas direkt från leverantören till slutkunden utan att behöva passera e-handlaren. Detta får till följd att parterna i hög grad blir beroende av varandras kunskaper, resurser och intentioner. Denna studie har haft som syfte att undersöka hur e-handlare bygger upp sina leverantörsrelationer när dropshipping används som försörjningsstrategi men också att skapa en djupare förståelse för hur dropshipping påverkar intensiteten och beroendeförhållandet i leverantörsrelationerna. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi där e-handlare som använder sig av dropshipping som varuförsörjningsstrategi har intervjuats. Studien visar att teknisk integration kan ersätta personlig interaktion och att samarbetet främst kommer att kretsa kring tekniska lösningar. Dessa lösningar stärker inte bara e-handlarens känsla av kontroll utan är också en förutsättning vid en ökad orderingång. Teknisk integration blir därmed den främsta källan till ett fördjupat samarbete och kommer ha betydelse för det ekonomiska utfallet. Majoriteten av respondenterna upplever att personlig kontakt är mindre viktigt i ett dropshippingsammanhang men att det kan vara nödvändigt för att lösa problem som uppstår. De medverkande företagen uppger att de i första hand försöker lösa eventuella problem och konflikter genom dialog. De bakomliggande orsakerna till att en konflikt uppstår kan anses vara mindre viktiga och om problemet inte kan lösas kommer e-handlarna med största sannolikhet att avsluta affärsrelationen. För ett företag som har tillgång till ett internt lager kan upprepade konflikter leda till att produkterna istället tas in i eget lager. Studien visar att e-handlarens köpkraft har stor betydelse för leverantörens engagemang och vilja att anpassa sig till e-handlarens behov. Förhandlingspositionen kommer därmed att få en direkt inverkan på relationens utveckling.