Kovenanter ett amerikanskt fenomen som successivt har spridit sig över världen. I Sverige börjades olika typ av kovenanter användas under 1960-talet som kreditvillkor vid företagsfinansiering. Men även om kovenanter blivit ett vanligt verktyg inom den svenska kreditverksamheten sedan 1960-talet, finns det fortfarande bristande kunskaper om dess praktiska användande.  Denna studies syfte är att utforska hur bankers användning av kovenanter i låneavtal påverkas av företagsspecifika, relationsspecifika, lånespecifika och andra faktorer. Studien är inriktad till att studera svenska bankernas användning av kovenanter vid företagskreditgivning och kommer därför inte att behandla privat och offentlig sektor.   Studiens ansats är abduktiv, som möjliggör en växling mellan teori och empiri. För att öka förståelsen kring kovenanters användning har semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet är begränsat till sex stycken av Sveriges största banker. Insamlad empiri har därefter tolkats utifrån agency theory of covenants, som härstammar från agent och principal teori. Därefter avslutas studien med en presentation av slutsatser, samhällsmässigt kunskapsbidrag, etiska bidrag, egna reflektioner och begränsningar samt förslag på vidare forskning.   Studiens resultat påvisar att kovenanter har en viktig funktion som kontroll och riskhanterings mekanism i låneavtal, men det ersätter inte behovet av realsäkerheter. Dessutom tyder resultatet på att användningen av kovenanter främst påverkas av låntagarens storlek, förmåga att lämna säkerheter, lånelöptid och storlek, samt lånets användningsändamål. / Covenants are an Americans phenomenon that has been successfully spread around the world. Different types of covenants are regularly used in Sweden and has been used in corporate loan contracts since 1960. Despite that covenants has been a commonly used tool in the Swedish loan contracts since the 1960s there is still a lack of knowledge about covenants practical use. The purpose of this study is to research the use of covenants in loan agreements from banks point of view, and explain how different factors such as borrower characteristic, loans characteristic, bank-borrower relationships and other factors can affect banks’ practice of using of covenants. The research question in this study is how different factors such as borrower characteristic, loans characteristic, bank-borrower relationships and other factors can affect Swedish banks’ practice in using of covenants. The study is aimed to research the Swedish banks' use of covenants in corporate debt, therefore the private and public sectors financiering are not considered. The survey has an abductive approach that provides ability to move back and forth from theory to empirical data. In order to explore the phenomena of covenants closely the semi-structured interviews are used for collecting data. Participants from the six largest banks in Sweden were selected to participate in the research. Collected data has been interpreted based on agency theory of covenants, which originates from the agent-principal theory. Finally the conclusion of the study is presented as well as socially knowledge contribution and suggestions for the further research. The results collected from the survey shows that the covenants have an important function as control and risk management mechanism in the loan agreement, but it does not replace the need for real security. The survey also shows that the use of covenants is mainly affected by the borrower's size, ability to provide collateral, loan duration and size, and the loan's purpose.

Two of the strongest mechanisms behind the extensive structural change in trade are the rapid growth of digitalization and e-commerce. New opportunities have changed the purchasing behavior as well as the trading structures. In order to remain competitive on the market, companies need to change their traditional structures, become more agile and start collaboration with external actors in so-called network organizations. Many e-tailers therefore choose to outsource activities such as warehousing and deliveries in order to be able to focus on their core competence. Dropshipping as a logistic business model enables direct delivery from the supplier without any physical involvement from the e-tailers. Consequently, the parties are to a large extent depending on each other's knowledge, resources and good intentions. This study has been designed to investigate how e-tailers how they relate to their supplier relationships when dropshipping is used as a supply strategy. The aim of the study is also to create a deeper understanding of how dropshipping affects the intensity and dependency of supplier relationships and how e-tailers handle any conflicts that arise. The study shows that technical integration might replace personal interaction and the cooperation will mainly be focused on technical solutions. Technical integration will thus become the main source of a deeper cooperation and likewise be important for the financial outcome. The majority of the respondents express that the dropshiping process does not require personal interaction, but might be necessary when it comes to solve problems that may arise. The participating companies primarily try to solve any problems and conflicts through dialogue. If a conflict arises and the problem cannot be solved, the e-tailer will most likely end the business relationship anyhow. For a e-tailer who has access to an internal warehouse, repeated conflicts with the supplier might lead to the products being taken into its own warehouse instead. The study shows that the supplier's commitment and willingness to adapt to the e-tailer's needs, is closely associated to the e-tailer 's purchasing power. The relative negoatiating power will thus have a direct impact on the business development. / Digitaliseringen och e-handelns starka tillväxt är två av de mest centrala drivkrafterna bakom den omfattande strukturomvandlingen som pågår inom handeln. Nya förutsättningar har förändrat såväl köpbeteende som handelsstrukturer. För att fortsätta vara konkurrenskraftiga behöver företag bli mer agila och istället samarbeta med externa aktörer i så kallade nätverksorganisationer. Många e-handlare väljer därför att outsourca aktiviteter såsom lagerhållning och leverans för att istället kunna fokusera på sin kärnkompetens. En allt vanligare varuförsörjningsstrategi inom e-handeln är dropshipping. Denna strategi innebär att varorna skickas direkt från leverantören till slutkunden utan att behöva passera e-handlaren. Detta får till följd att parterna i hög grad blir beroende av varandras kunskaper, resurser och intentioner. Denna studie har haft som syfte att undersöka hur e-handlare bygger upp sina leverantörsrelationer när dropshipping används som försörjningsstrategi men också att skapa en djupare förståelse för hur dropshipping påverkar intensiteten och beroendeförhållandet i leverantörsrelationerna. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi där e-handlare som använder sig av dropshipping som varuförsörjningsstrategi har intervjuats. Studien visar att teknisk integration kan ersätta personlig interaktion och att samarbetet främst kommer att kretsa kring tekniska lösningar. Dessa lösningar stärker inte bara e-handlarens känsla av kontroll utan är också en förutsättning vid en ökad orderingång. Teknisk integration blir därmed den främsta källan till ett fördjupat samarbete och kommer ha betydelse för det ekonomiska utfallet. Majoriteten av respondenterna upplever att personlig kontakt är mindre viktigt i ett dropshippingsammanhang men att det kan vara nödvändigt för att lösa problem som uppstår. De medverkande företagen uppger att de i första hand försöker lösa eventuella problem och konflikter genom dialog. De bakomliggande orsakerna till att en konflikt uppstår kan anses vara mindre viktiga och om problemet inte kan lösas kommer e-handlarna med största sannolikhet att avsluta affärsrelationen. För ett företag som har tillgång till ett internt lager kan upprepade konflikter leda till att produkterna istället tas in i eget lager. Studien visar att e-handlarens köpkraft har stor betydelse för leverantörens engagemang och vilja att anpassa sig till e-handlarens behov. Förhandlingspositionen kommer därmed att få en direkt inverkan på relationens utveckling.