<p>Background: When companies decentralize their operations into profit centers, transfer pricing often becomes an integral part in intracompany trade. A profit center may affect both revenues and costs and seek to maximize profit. Transfer Pricing is a complex subject because it is affected by a large number of factors including the profit centers will to generate profits. This leads us to the subject of decision-making in a transfer pricing-systems. On what grounds are decisions made? Are transfer pricing purposes, factors and interests taken into consideration? What type of information is used in such decisions, how is the transfer price issue perceived and how is it used?</p><p>Aim: The purpose of this thesis is to analyze which type of information that is makes up transfer prices, how the transfer price is perceived by different parties and how it is used for decision-making.</p><p>Completion: A qualitative study has been performed with current theory as a starting point. A total of six interviews have been performed at two different companies.</p><p>Results: The results of our study show that the information found in transfer pricing systems can be divided into five categories; cost-estimate calculations, margins, profit transfers, secure information and insecure information. The study also shows that the principal-agent theory explains the different perceptions that parties in a transfer pricing system experience. We have also found out that information asymmetry is present in transfer pricing systems, and that the network approach explains the design of the cooperation present between entities of a transfer pricing system.</p> / <p>Bakgrund: I samband med att företag decentraliserar sin verksamhet i vinstansvarsområden används ofta internprissättning vid handel inom företaget. Ett vinstansvarsområde kan påverka både intäkter och kostnader och söker maximera sin vinst. Internprissättning är ett komplext ämne därför att det påverkas av ett otal faktorer men även av att en organisations enheter söker maximera sin vinst. Hur tas då beslut i ett internprissystem och på vilka grunder, så att hänsyn tas till syften, faktorer och intressen. Vilken information används i sådana beslut, hur uppfattas den och hur används den?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilken information som ligger till grund för internpriser och hur denna information uppfattas och används av aktörer i ett internprissystem.</p><p>Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i teorin på området. Totalt har sex intervjuer genomförts på två fallföretag.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att information i internprissystem kan delas upp i fem kategorier; kalkyler, marginaler, vinstförflyttningar, säker information och osäker information. Vi har även kommit fram till att principal-agentteorin förklarar de uppfattningar som förekommer bland olika aktörer i ett internprissystem. Vidare har vi fastställt att informationsasymmetri förekommer i internprissystem, samt att nätverksansatsen förklarar utformningen av samarbetet enheter emellan i ett internprissystem.</p>

Background: When companies decentralize their operations into profit centers, transfer pricing often becomes an integral part in intracompany trade. A profit center may affect both revenues and costs and seek to maximize profit. Transfer Pricing is a complex subject because it is affected by a large number of factors including the profit centers will to generate profits. This leads us to the subject of decision-making in a transfer pricing-systems. On what grounds are decisions made? Are transfer pricing purposes, factors and interests taken into consideration? What type of information is used in such decisions, how is the transfer price issue perceived and how is it used? Aim: The purpose of this thesis is to analyze which type of information that is makes up transfer prices, how the transfer price is perceived by different parties and how it is used for decision-making. Completion: A qualitative study has been performed with current theory as a starting point. A total of six interviews have been performed at two different companies. Results: The results of our study show that the information found in transfer pricing systems can be divided into five categories; cost-estimate calculations, margins, profit transfers, secure information and insecure information. The study also shows that the principal-agent theory explains the different perceptions that parties in a transfer pricing system experience. We have also found out that information asymmetry is present in transfer pricing systems, and that the network approach explains the design of the cooperation present between entities of a transfer pricing system. / Bakgrund: I samband med att företag decentraliserar sin verksamhet i vinstansvarsområden används ofta internprissättning vid handel inom företaget. Ett vinstansvarsområde kan påverka både intäkter och kostnader och söker maximera sin vinst. Internprissättning är ett komplext ämne därför att det påverkas av ett otal faktorer men även av att en organisations enheter söker maximera sin vinst. Hur tas då beslut i ett internprissystem och på vilka grunder, så att hänsyn tas till syften, faktorer och intressen. Vilken information används i sådana beslut, hur uppfattas den och hur används den? Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilken information som ligger till grund för internpriser och hur denna information uppfattas och används av aktörer i ett internprissystem. Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i teorin på området. Totalt har sex intervjuer genomförts på två fallföretag. Resultat: Vi har kommit fram till att information i internprissystem kan delas upp i fem kategorier; kalkyler, marginaler, vinstförflyttningar, säker information och osäker information. Vi har även kommit fram till att principal-agentteorin förklarar de uppfattningar som förekommer bland olika aktörer i ett internprissystem. Vidare har vi fastställt att informationsasymmetri förekommer i internprissystem, samt att nätverksansatsen förklarar utformningen av samarbetet enheter emellan i ett internprissystem.

The purpose of this essay (C-uppsats) is to study the role of being a municipal, local elected official. The essay is built around two independent case studies. The first case study concentrate on Säffle kommun (Säffle municipality) and the second on Eda kommun (Eda municipality). Through using the principal-agent theory tries to understand how the local elected officials themselves understand their role as representatives and decision-makers. The essay does this by asking the main question which is who the elected official see as their principal.Through the two case studies the result shows that the elected officials in both studies do not limit the principal to only one. Instead the result and analyze demonstrates how both the electorate and the political parties function as principals. The electorate function as a long term principal while the different political parties function as a more frequent principal which the elected official have a more frequent contact with.To better understand the principal agent theory more studies is necessary. This can be done through both qualitative and quantitative studies.

Syftet med studien är att förstå varför medarbetarna på avdelningen Capital Goods, DeLaval, trots rörlig ersättning som motivationshöjare, har svårt att uppnå de mål som är uppsatta i deras balanserade styrkort. Syftet är vidare att komma med förbättringsförslag till ledningen om hur de ytterligare kan motivera sina medarbetare. Varför har medarbetarna på Capital Goods, DeLaval svårt att uppnå de utsatta målen på deras balanserade styrkort? Vad motiverar medarbetarna på Capital Goods till att uppnå målen som är uppsatta på de balanserade styrkorten?Studien är kvalitativ karaktär där intervjuer med chefer har genomförts för att få en bättre förståelse av problemet. Studien är också kvantitativ karaktär, där en enkätundersökning genomfördes för att komplettera de kvalitativa intervjuerna och stärka reliabiliteten i vår studie. I vår undersökning framkom att de flesta orsakerna till lägre måluppfyllelse är sammanlänkade med varandra. Missvisande mätetal, som inte kan mätas på ett rättvisande sätt, medför orimliga mål. Att arbeta med fler återkopplingar under året kan vara positivt om målen då tydliggörs, men om mätetalen i grunden är missvisande och/eller orimliga så åtgärdas problemet inte med fler återkopplingar.På Capital Goods, som domineras av ingenjörer, kan vi i vår undersökning utläsa att medarbetarna motiveras av andra faktorer än monetära belöningar. Undersökningen visar att medarbetarna på Capital Goods motiveras av utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter samt genom tilldelning av större ansvar.

Kovenanter ett amerikanskt fenomen som successivt har spridit sig över världen. I Sverige börjades olika typ av kovenanter användas under 1960-talet som kreditvillkor vid företagsfinansiering. Men även om kovenanter blivit ett vanligt verktyg inom den svenska kreditverksamheten sedan 1960-talet, finns det fortfarande bristande kunskaper om dess praktiska användande.  Denna studies syfte är att utforska hur bankers användning av kovenanter i låneavtal påverkas av företagsspecifika, relationsspecifika, lånespecifika och andra faktorer. Studien är inriktad till att studera svenska bankernas användning av kovenanter vid företagskreditgivning och kommer därför inte att behandla privat och offentlig sektor.   Studiens ansats är abduktiv, som möjliggör en växling mellan teori och empiri. För att öka förståelsen kring kovenanters användning har semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet är begränsat till sex stycken av Sveriges största banker. Insamlad empiri har därefter tolkats utifrån agency theory of covenants, som härstammar från agent och principal teori. Därefter avslutas studien med en presentation av slutsatser, samhällsmässigt kunskapsbidrag, etiska bidrag, egna reflektioner och begränsningar samt förslag på vidare forskning.   Studiens resultat påvisar att kovenanter har en viktig funktion som kontroll och riskhanterings mekanism i låneavtal, men det ersätter inte behovet av realsäkerheter. Dessutom tyder resultatet på att användningen av kovenanter främst påverkas av låntagarens storlek, förmåga att lämna säkerheter, lånelöptid och storlek, samt lånets användningsändamål. / Covenants are an Americans phenomenon that has been successfully spread around the world. Different types of covenants are regularly used in Sweden and has been used in corporate loan contracts since 1960. Despite that covenants has been a commonly used tool in the Swedish loan contracts since the 1960s there is still a lack of knowledge about covenants practical use. The purpose of this study is to research the use of covenants in loan agreements from banks point of view, and explain how different factors such as borrower characteristic, loans characteristic, bank-borrower relationships and other factors can affect banks’ practice of using of covenants. The research question in this study is how different factors such as borrower characteristic, loans characteristic, bank-borrower relationships and other factors can affect Swedish banks’ practice in using of covenants. The study is aimed to research the Swedish banks' use of covenants in corporate debt, therefore the private and public sectors financiering are not considered. The survey has an abductive approach that provides ability to move back and forth from theory to empirical data. In order to explore the phenomena of covenants closely the semi-structured interviews are used for collecting data. Participants from the six largest banks in Sweden were selected to participate in the research. Collected data has been interpreted based on agency theory of covenants, which originates from the agent-principal theory. Finally the conclusion of the study is presented as well as socially knowledge contribution and suggestions for the further research. The results collected from the survey shows that the covenants have an important function as control and risk management mechanism in the loan agreement, but it does not replace the need for real security. The survey also shows that the use of covenants is mainly affected by the borrower's size, ability to provide collateral, loan duration and size, and the loan's purpose.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

I dagens samhälle fyller revisorer funktionen som kvalitetskontrollant av företags finansiella information. Det finns ett förtroende för att revisorer har den expertis som krävs för att korrekt utöva sitt juridiska monopol på den slutliga kontrolleringen av finansiell information. Denna studie avser undersöka hur uppkomsten av IT-revisorer påverkat den traditionella revisorns roll och vilka implikationer detta kan få för revisionsbyråer. Genom att intervjua IT-revisorer och påskrivande revisorer har deras erfarenheter kring detta undersökts. Resultaten visar att ITrevisorer och påskrivande revisorer till stor del arbetar isolerat från varandra, även i arbete med samma uppdrag. Detta, tillsammans med en påvisad ansvars-, kunskaps- och informationsasymmetri mellan de olika aktörerna, bidrar till uppkommandet av problematik i form av ett principal-agentförhållande mellan påskrivande revisorer och IT-revisorer. För att minska denna problematik kan revisionsbyråer försöka integrera de olika rollerna och därmed minska den existerande asymmetrin. Detta skulle dock kräva institutionella ändringar inom revisionsyrket.

Ett undantag från revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefär 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stämmer är stor. Revisorn är ett sätt för att bekräfta informationen och öka trovärdigheten för räkenskaperna. Detta ledde till vår problemformulering: Förändras trovärdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget väljer bort revisionen? Vilka konsekvenser får det för bolagen i relation till bankerna? Syftet är att få en bild av om trovärdigheten hos ett bolag förändras då de väljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan få. Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi började med datainsamling och teorier. Sedan har fyra intervjuer genomförts med banker i Örebro stad som sedan har analyserats med hjälp av teorier om revision, intressentmodellen och principal-agentteorin. En majoritet av bankerna säger att trovärdigheten till de finansiella rapporterna påverkas om bolaget avstår från revision. Dock har de inte vidtagit åtgärder på grund av detta och har därför inte fått några konsekvenser för de bolag som inte har revision. / An exemption from the audit requirement was introduced for smaller companies affecting about 70 %, or 250,000, of the Swedish limited companies. When lending, banks need information to reduce the risk. The auditor is a way to confirm the information and increase the credibility of the accounts. This led to our problem: Is the credibility of a company's financial statements changing for the limited companies that choose not to have an auditor? What are the consequences for the companies in relation to the banks? The purpose is to get a view if the credibility of a company changes when they opt out of the audit and the consequences it may have. The study has a deductive approach, which means that we started collecting data and theories. Then, four interviews were conducted with banks in the city of Örebro, which were analyzed using the theories of audit, stakeholder theory and principal-agent theory. A majority of the banks says that the credibility of the financial statements is affected if the company refrains from audit. However, they have not taken action because of this, and it have not had any impact on the companies that do not have audit.

The demand for corporate information sharing and increased transparency in financial reporting is something that has grown lately. Due to the growing demand, the voluntary disclosure field has become very interesting to study. By finding explanations for what causes variations in corporate voluntary disclosure, there is an increased understanding of information gap and transparency.This study investigates how the company’s size, profitability, debt to equity ratio and Swedish ownership structure affect companies’ voluntary disclosure through the annual report. Swedish ownership structure is of interest as it is dominated by control ownership and the use of differentiated voting rights, which has not been examined earlier. All Swedish companies listed on the Nordic Large Cap in 2016 are included in the study. The study is quantitative, and the method used for evaluating voluntary disclosure is valuation index. Regression analyzes examine the relationships between the factors and voluntary disclosure. Theories that support the outcome of the study are principal-agency theory and insider-outsider systems.The study’s results highlight a strong positive correlation between the company’s size and voluntary disclosure. The larger the company, the more voluntary disclosure. A negative correlation between control ownership and voluntary disclosure is discovered. Companies with control ownership disclose less voluntary information through the annual report. At the same time companies with dispersed ownership voluntary disclose more.The results of the study are of interest to researchers and stakeholders. For stakeholders, it is important to know that the size and ownership structure affect the company’s voluntary disclosure. The ownership structure, which is measured through different ownership models, is a contribution from a new aspect to the field of research for voluntary disclosure. / Efterfrågan på företags informationsdelning och ökad transparens i den finansiella rapporteringen är något som vuxit den sista tiden. På grund av den växande efterfrågan har den frivilliga informationens forskningsfält blivit väldigt intressant att studera. Genom att finna förklaringar för vad som orsakar variationer i företags informationsdelning fås en ökad förståelse för informationsgap och transparens.Denna studie undersöker hur storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och svensk ägarstruktur påverkar företags frivilliga informationsdelning via årsredovisningen. Svensk ägarstruktur är av intresse då det domineras av ett kontrollägande och användning av differentierad rösträtt, vilket inte har undersökts tidigare. Samtliga svenska företag börsnoterade på Nordic Large Cap år 2016 studeras. Studien är av kvantitativt slag och metoden som används för värdering av frivillig informationsdelning är värderingsindex. Genom regressionsanalyser kontrolleras sambanden mellan faktorerna och frivillig informationsdelning.Teorier som stödjer resultatet i studien är principal-agentteorin och insider-outsidersystem.Studiens resultat framhäver ett starkt positivt samband mellan företagets storlek och frivillig informationsdelning. Desto större företaget är, desto mer frivillig information delar de med sig av. Ett negativt samband mellan kontrollägande och företags frivilliga informationsdelning upptäcks. Företag som är kontrollägda informationsdelar mindre via årsredovisningen. Samtidigt informationsdelar ägarspridda företag mer.Studiens resultat är av intresse för både forskare och intressenter. För intressenter är det viktigt att känna till att storleken och ägarstrukturen påverkar företagens frivilliga informationsdelning. Ägarstrukturen som mäts genom olika ägarmodeller är ett bidrag ur en ny aspekt till den frivilliga informationens forskningsfält.

Over time, the office spaces of authorities have evolved, with external influences like pandemics accelerating the transition towards flexible, activity-based workplaces. Despite resistance, attitudes are slowly becoming positive towards modern, adaptable offices. This transformation is driven by value creation, efficiency improvements, market condition shifts, and changing norms within public and private sectors. The office space design within authorities has transitioned from reflecting organizational hierarchies to open office spaces. Optimal space requirement has become complex due to flexible work arrangements. Sustainability is a guiding principle in office space design, highlighting social trends shaping institutional norms and practices. The increasing demand for security within authorities presents a conflict between maintaining openness for citizens and ensuring information security. Security and confidentiality have become influential factors affecting work methods, digital tool utilization, and physical premise design. The Swedish government's digitalization ambition significantly influences authorities' work processes and organizational structures. With remote work adoption and reduced business travel, authorities offering flexible work solutions are seen as attractive employers. Geographical location remains important, with central places like Stockholm's main station still considered desirable. Despite that, A key trend is authorities choosing locations in Solna and Sundbyberg over central Stockholm, adapting to market conditions with surging rents. / Över tid har myndigheters kontorsutrymmen utvecklats, påverkade av yttre faktorer som pandemi som påskyndar övergången mot flexibla, aktivitetsbaserade arbetsplatser. Trots motstånd håller attityderna mot aktivitetsbaserade kontor på att långsamt bli mer positiva inom myndigheterna. Denna förändring drivs av värdeskapande, effektivitetsförbättringar, förändringar i marknadsförhållandena samt skiftande normer inom den offentliga och privata sektorn. Kontorsutformningen inom myndigheter har övergått från att spegla organisationshierarkier till öppna kontorslandskap. Att fastställa optimalt utrymmesbehov har blivit komplext på grund av flexibla arbetsarrangemang. Hållbarhet är en vägledande princip i utformningen av kontorsutrymmen, vilket belyser hur sociala trender formar institutionella normer och praxis. Den ökande efterfrågan på säkerhet inom myndigheter skapar en konflikt mellan att upprätthålla öppenhet för medborgare och att säkerställa informationssäkerhet. Säkerhet och konfidentialitet har blivit inflytelserika faktorer som påverkar arbetsmetoder, användning av digitala verktyg och utformningen av fysiska lokaler. Regeringens ambitioner kring digitalisering påverkar myndigheters arbetsprocesser och organisatoriska strukturer avsevärt. Med möjlighet till stor andel distansarbete och minskade affärsresor betraktas myndigheter som attraktiva arbetsgivare när de erbjuder flexibla arbetslösningar. Geografiskt läge förblir viktigt, närhet till Stockholms Centralstation betraktas fortfarande som attraktivt. Trots detta är en nyckeltrend att myndigheter väljer platser i Solna och Sundbyberg framför centrala Stockholm, för att anpassa sig till marknadsförhållanden med stigande hyror.