Revisorns roll är något som med tiden kommit att utvecklats. Från att ha varit en profession där oberoendet är i fokus är det allt vanligare att stora revisionsbyråer också tillhandahåller annan affärsmässig rådgivning vid sidan av den traditionella granskningen. Rollen som revisor har med andra ord kommit att kommersialiseras som ett resultat av större konkurrens på marknaden och en efterfrågan från klienternas sida. Frågan som har undersökts i denna studie är hur revisorer uppfattar och hanterar konflikten som uppstår mellan oberoendet och kommersialiseringen av revisionsbranschen. Detta har studerats genom intervjuer med revisorer från tre av de fyra stora revisionsbolagen och undersökningen visar att det föreligger både teoretiska och praktiska problem i att revisorerna sitter på dubbla stolar och kombinera oberoendet med en mer kommersiell strävan.

Efter de senaste årens redovisningsskandaler har revisorns roll uppmärksammats allt mer. Även det förväntningsgap, vilket uppstår då kundens förväntningar inte stämmer överens med vad revisorn gör, har uppmärksammats mycket. De inträffade skandalerna har gett upphov till flertalet regeländringar i försöken att motverka att fler skandaler inträffar. Syftet är därför att beskriva hur förändringar i regelverken påverkar revisorns roll, redovisningen samt förväntningsgapets storlek. En jämförelse mellan större och mindre företag görs för att skildra om förväntningsgapet skiljer sig något åt i detta hänseende.Studien genomförs som en kvalitativ studie i form av nio personliga intervjuer. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av den teoretiska referensram som arbetats fram. Utifrån detta material kan det urskiljas att förändringar i regelverken inte påverkar företagen till så stor del och då inte heller förväntningsgapets storlek. Det som dock kan komma att öka förväntningsgapets storlek är det nya regelsystemet, SOX, eftersom kundernas förväntningar på revisorns ökar på grund av detta system.Studien visar även att förväntningsgapet är större hos mindre företag än hos större företag. Detta beror troligen på att de mindre företagen inte har samma kunskap, som ett större företag, om vad revisorns roll innebär och därmed har felaktiga förväntningar. / Uppsatsnivå: D

<p>The question of the mandatory audits be or not be has been investigated thoroughly in recent years. Theresult is that the audit obligation in all likelihood will be voluntary for 96 percent of all of Sweden´slimited companies in the summer of 2010. The new draft law gives the accountant the opportunity towork both as an accountant and consultant. The investigation in this script works with the question"Which services the owner-managed companies, which in future not will be forced to audit, demandfrom an accounting firm in the suspension of the mandatory audit?" This will take the investigation outby a quantitative study through questionnaires distributed to 40 limited companies. This material hasbeen discussed with an accountant who served their views on the result from the questionnaires as wellas the Swedish audit. The analysis has shown that interest in the investigation's external services from anauditor is relatively large, this applies regardless of the turnover of the surveyed companies. It is alsoclear that all companies in the study with a turnover of 12 million sek plans to continue with the audit.Both the survey and interview shows trends towards that the companies are planning to enlist the help ofthe auditor with their tax area.</p>

The question of the mandatory audits be or not be has been investigated thoroughly in recent years. Theresult is that the audit obligation in all likelihood will be voluntary for 96 percent of all of Sweden´slimited companies in the summer of 2010. The new draft law gives the accountant the opportunity towork both as an accountant and consultant. The investigation in this script works with the question"Which services the owner-managed companies, which in future not will be forced to audit, demandfrom an accounting firm in the suspension of the mandatory audit?" This will take the investigation outby a quantitative study through questionnaires distributed to 40 limited companies. This material hasbeen discussed with an accountant who served their views on the result from the questionnaires as wellas the Swedish audit. The analysis has shown that interest in the investigation's external services from anauditor is relatively large, this applies regardless of the turnover of the surveyed companies. It is alsoclear that all companies in the study with a turnover of 12 million sek plans to continue with the audit.Both the survey and interview shows trends towards that the companies are planning to enlist the help ofthe auditor with their tax area.

Syftet med denna studie är att undersöka förväntningsgap ur revisorsperspektiv, faktorerbakom förväntningsgapet samt revisorernas hantering av detta. Vi undersöker också om ettförväntningsgap existerar mellan revisionsbyråer och deras anställda revisorer. För attuppfylla syftet genomförde vi en kvalitativ studie där godkända och auktoriserade revisorer påKPMG, PwC, Ernst &amp; Young, Deloitte och Grand Thornton intervjuades.Arbetets teoretiska referensram omfattar grundläggande teorier om revisorsyrket ochrevisionen i helhet. Där presenteras teorier om: revision, revisors roller, revisorsansvarförväntningsgap och om lagstiftning som styr revisionen.Förväntningsgapet äger rum när beställare av revision har en annan uppfattning än revisornom vad revisionen innebär, dess räckvidd, revisorsansvar och revisors roll. För att undvikaeller minimera förväntningsgapet är kommunikation ett viktigt instrument. Revisorsarbete ochrevisorsroll styrs av lagstiftningen. Den kan även tänkas har en upplysningsfunktion förintressenterna vad gäller revisionens innebörd och revisorsansvaret.De slutsatser som vi drar i det arbetet är att förväntningsgapet inte uppfattas som ett problemutan snarare tänkas vara en konsekvens som följer om det inte finns tillräckligt medupplysningen om revisionsarbetet. Om förväntningsgapet uppstår kan det hanteras meddiskussion och kommunikation mellan parterna.Vad gäller det interna förväntningsgapet mellan revisorsbyråer och dess anställda revisorervisar vår studie att det inte är vanligt för revisorsbyråerna Detta kan förklaras med attrevisorsarbetet styrs av ett detaljerat regelverk och av interna regler. Revisorsbyråernaförväntar att revisorer följer lagar, regler, normer och standarder under genomförandet avrevisionsuppdrag vilket förhindrar uppståndet av förväntningsgapet. Betydelsefullaförutsättningar för revisorsyrket är uppföljning av tystnadsplikten och behållandet avrevisorsintegriteten.

<p>Bakgrund: Den intensiva mediebevakningen av revisionsbranschen i Sverige har resulterat i att denna, kanske mer än någonsin förut, är i fokus. I debatten framkommer ständigt en rad åsikter och de senaste åren tyder dessa på att meningarna om revisorns situation och ansvarsfördelning skiljer sig åt i stor omfattning. Revisionen har dock under lång tid varit mer eller mindre reglerad i lagar, vilket betyder att åsikterna om de rättigheter och skyldigheter som föreligger för revisorn borde överensstämma.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara hur synen på revisorerna, som har kommit till uttryck i media, har förändrats över tiden.</p><p>Genomförande: Studien baseras på artiklar från fem olika tidskrifter. Med hjälp av dessa har en historia växt fram, som berättar om de fall som inträffat och den debatt som kommit till uttryck under ett tjugoårigt perspektiv. Dessutom presenteras statistik gällande antal artiklar och antal anmälda revisorer under dessa år.</p><p>Slutsatser: Olika fall inträffade under den undersökta perioden, vilka torde ha rubbat revisorns oberoende och även minskat revisionens kvalitet och förtroendet för revisorn. I debatten skiftade fokus mellan olika företeelser och bland annat har revisionsberättelser, tystnadsplikt, revisorns roll, konsultverksamhet och priskonkurrens varit aktuella ämnen. Genom debatten kan det även konstateras att revisorns roll anses som komplex, då den innefattar många svåra ställningstaganden och regleras av ett omfattande regelverk.</p> / <p>Background: The intense media coverage of the audit trade in Sweden has resulted in that this, perhaps more than ever, is in focus. In the debate, a number of opinions constantly emerge and the latest years imply that the meanings of the auditor’s situation and assignment of responsibilities separates in great extent. The audit has under a long time been more or less regulated in laws, which means that the opinions about the auditor’s rights and obligations should agree.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to explain how the view on the auditors, which has been expressed in the media, has changed over time.</p><p>Method: The study is based on articles from five different newspapers. With support from these a story has developed, that tells about the occurred cases and the debate which has been expressed during a twenty year long perspective. Furthermore, statistics is presented over the numbers of articles and reported auditors during these years.</p><p>Conclusions: Different cases occurred during the investigated period, which would have disturbed the auditor’s independence and even decreased the audits quality and the trust for the auditor. In the debate, focus shifted between different phenomenon and among others the auditor’s report, professional secrecy, the auditor’s role, consulting and price competition have been topics of current interest. Through the debate, it can be established that the auditor’s role can be seen as complex, because it includes many difficult positions and since it is settled by an extensive regulation.</p>

Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dess förvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning (2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skall implementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sveriges företag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringen förväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråerna att uppleva hårdare konkurrens. Idag finns det cirka 4200 kvalificerade revisorer. Revisorerna står inför en stor utmaning då revisionen blir efterfrågestyrd. Det handlar om att behålla kunder och att fortsätta skapa förtroende. Goda relationer och förtroende är viktigt inom revision och tillsammans bildar de även grunden i relationsmarknadsföring. Problemet är att relationsmarknadsföring står i strid med revisorernas viktiga förtroendeuppdrag och det lagstadgade oberoendet. Revision har varit lagstadgat för stora och små bolag i Sverige sedan 1948. Syfte: Att utifrån ett relationsmarknadsföringsperspektiv och med fokus på förtroende kartlägga hur revisorn bör hantera ett slopande av revisionsplikten Metod: För att genomföra studien tillämpas Glaser och Strauss (1967) Grundad teori. Denna metod bygger på att man först samlar in data genom iakttagelser av verkligheten. Det empiriska materialet är utgångspunkten för studien. Under hela processen sker analys och insamling av data parallellt. Vi har valt att utföra djupintervjuer som insamlingsmetod. Intervjuerna ägde rum i Jönköping med fem kvalificerade revisorer från både mindre och större byråer. Genom en öppen struktur lyckades vi förvandla intervju till konversation. När vi uppnådde mättnad gjorde vi inga fler intervjuer. Slutsats: Genom relationsmarknadsföring. I arbetet med relationsmarknadsföring kan man skapa och underhålla goda relationer till kund. Revisorns roll kommer att förändras och det blir allt viktigare för revisorn att vara social och kunna kommunicera värdet av revision. Genom kommunikation kan revisorn göra den otydliga tjänsten mer tydlig. Dock blir det en utmaning för revisorerna att hitta en balansgång i att skapa nära relationer och samtidigt var oberoende. Slutligen är det viktigt för revisorskåren att behålla sitt förtroende i samhället. Vid ett slopande av revisionsplikten kan revisorn skapa konkurrensfördelar

Den senaste tiden har präglats av en finansiell kris som har skakat om den globala ekonomin. På den osäkra ekonomiska marknaden som uppstår får revisorn en allt större betydelse. Forskare har fokuserat på att studera revisorns roll och inblandning i finanskrisen. Men hur påverkas revisorer av kriser? Tidigare forskning tyder på att revisorns rådgivning under finanskriser ökar, både i termer av revisionsnära rådgivning och av konsultuppdrag utförda av revisorer. Forskningen indikerar också att en ökad rådgivning kan ha en negativ påverkan på revisorns oberoende och revisionskvalitet. Genom intervjuer med revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige har denna uppsats som syfte att visa hur revisorns yrkesroll förändrades i termer av oberoende och revisionskvalitet i samband med finanskrisen 2008. Resultatet av studien tyder på att revisorer upplever att konsultuppdragen minskar medan den revisionsnära rådgivningen istället ökar, vilket delvis är i motsats till tidigare gjord forskning. Samtidigt tyder resonemangen som fördes under intervjuerna på att revisorerna blev mer skeptiska i sitt förhållningssätt gentemot företagen vilket indikerar att den nära relationen inte påverkade revisorns kritiska förhållningssätt och oberoende till företaget negativt. Dessutom upplevde revisorerna att arbetet tilläts vara mer tidskrävande vilket i sin tur gjorde att granskningen blev mer omfattande under finanskrisen. Revisorernas svar indikerar att revisionsarvodet minskade vilket enligt tidigare forskning ska ha en negativ inverkan på revisionskvalitet. Resultatet tyder istället på att revisionskvaliteten för våra respondenter blev bättre under den finansiella krisen. Vi ställer oss frågan om en ökad revisionskvalitet under en finanskris innebär att revisionskvaliteten är sämre under goda tider?

Bakgrund och problem: Flera bolag i USA och Europa har gått i konkurs efter att ha fuskat med sin redovisning och lämnat osanna siffror i sina årsrapporter. Inte minst var så fallet med energijätten Enron. Den falska informationen ledde till missvisande information på aktiemarknaden som skakade om näringslivet. Skandalerna har påverkat förtroendet för den finansiella årsrapporteringen och skadat näringslivet. På grund av detta har svensk kod för bolagsstyrning introducerats i Sverige och i andra europeiska länder för att stärka bolagens interna rapportering som ska bidra till ökad förtroende för näringslivet. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur revisorns arbete och roll har påverkats efter Enron skandalen och till följd av implementeringen av den Svenska koden för bolagsstyrning. Metod och analys: För att besvara uppsatsens syfte, gjordes åtta intervjuer hos fyra olika revisionsbyråer i Norrköping och Stockholm. Utöver intervjuerna har fakta hämtats från artiklar från tidskriften Balans och Far - info. Referensramen innefattar regler om revisorsoberoende, revisions teori, intressentmodellen, samt andra principer som har hjälpt till tolkningen av revisorernas svar till dess analys. Analysen är indelad på sex olika frågor som diskuteras separat. Dessa frågor handlar om revisorernas inställning till koden, om revisors roll och arbete, intressenterna, om principen följ eller förklara, samt en diskussion om kodens syfte och framtid. Resultat och slutsatser: Studiens slutsats är att revisorns roll och arbete har förändrats på sista tiden, men att förändringen inte beror på införandet av den svenska koden för bolagsstyrning, utan på konjunktursvängningar, teknikutveckling och generella samhällsändringar. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se hur aktieägarna har påverkats med införandet av koden. Under studiens gång har en uppfattning om att aktieägarna gynnades av koden bildats. Fokus på aktieägarna och samverkan med koden vore intressant att utforska.

<p> </p><p> </p><p><strong>Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dess</strong></p><p><strong>förvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning</strong></p><p><strong>(2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skall</strong></p><p><strong>implementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sveriges</strong></p><p><strong>företag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringen</strong></p><p><strong>förväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråerna</strong></p><p><strong>att uppleva hårdare konkurrens. Idag finns det cirka 4200 kvalificerade</strong></p><p><strong>revisorer. Revisorerna står inför en stor utmaning då revisionen blir</strong></p><p><strong>efterfrågestyrd. Det handlar om att behålla kunder och att fortsätta skapa</strong></p><p><strong>förtroende. Goda relationer och förtroende är viktigt inom revision och</strong></p><p><strong>tillsammans bildar de även grunden i relationsmarknadsföring. Problemet är</strong></p><p><strong>att relationsmarknadsföring står i strid med revisorernas viktiga förtroendeuppdrag </strong><strong>och det lagstadgade oberoendet. Revision har varit lagstadgat för stora och små bolag i Sverige sedan 1948. </strong></p><p><strong>Syfte: Att utifrån ett relationsmarknadsföringsperspektiv och med fokus på förtroende </strong><em><strong>kartlägga hur revisorn bör hantera ett slopande av revisionsplikten </strong></em></p><p><strong>Metod: För att genomföra studien tillämpas Glaser och Strauss (1967) </strong><em><strong>Grundad teori. </strong></em><strong>Denna metod bygger på att man först samlar in data genom iakttagelser av</strong></p><p><strong>verkligheten. Det empiriska materialet är utgångspunkten för studien. Under</strong></p><p><strong>hela processen sker analys och insamling av data parallellt. Vi har valt att</strong></p><p><strong>utföra djupintervjuer som insamlingsmetod. Intervjuerna ägde rum i</strong></p><p><strong>Jönköping med fem kvalificerade revisorer från både mindre och större</strong></p><p><strong>byråer. Genom en öppen struktur lyckades vi förvandla intervju till</strong></p><p><strong>konversation. När vi uppnådde </strong><em><strong>mättnad gjorde vi inga fler intervjuer. </strong></em></p><p><strong>Slutsats: Genom relationsmarknadsföring. I arbetet med relationsmarknadsföring kan</strong></p><p><strong>man skapa och underhålla goda relationer till kund. Revisorns roll kommer</strong></p><p><strong>att förändras och det blir allt viktigare för revisorn att vara social och kunna</strong></p><p><strong>kommunicera värdet av revision. Genom kommunikation kan revisorn göra</strong></p><p><strong>den otydliga tjänsten mer tydlig. Dock blir det en utmaning för revisorerna</strong></p><p><strong>att hitta en balansgång i att skapa nära relationer och samtidigt var</strong></p><p><strong>oberoende. Slutligen är det viktigt för revisorskåren att behålla sitt förtroende</strong></p><p><strong>i samhället. Vid ett slopande av revisionsplikten kan revisorn skapa konkurrensfördelar</strong></p><p> </p>