Bakgrund: Den intensiva mediebevakningen av revisionsbranschen i Sverige har resulterat i att denna, kanske mer än någonsin förut, är i fokus. I debatten framkommer ständigt en rad åsikter och de senaste åren tyder dessa på att meningarna om revisorns situation och ansvarsfördelning skiljer sig åt i stor omfattning. Revisionen har dock under lång tid varit mer eller mindre reglerad i lagar, vilket betyder att åsikterna om de rättigheter och skyldigheter som föreligger för revisorn borde överensstämma. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara hur synen på revisorerna, som har kommit till uttryck i media, har förändrats över tiden. Genomförande: Studien baseras på artiklar från fem olika tidskrifter. Med hjälp av dessa har en historia växt fram, som berättar om de fall som inträffat och den debatt som kommit till uttryck under ett tjugoårigt perspektiv. Dessutom presenteras statistik gällande antal artiklar och antal anmälda revisorer under dessa år. Slutsatser: Olika fall inträffade under den undersökta perioden, vilka torde ha rubbat revisorns oberoende och även minskat revisionens kvalitet och förtroendet för revisorn. I debatten skiftade fokus mellan olika företeelser och bland annat har revisionsberättelser, tystnadsplikt, revisorns roll, konsultverksamhet och priskonkurrens varit aktuella ämnen. Genom debatten kan det även konstateras att revisorns roll anses som komplex, då den innefattar många svåra ställningstaganden och regleras av ett omfattande regelverk. / Background: The intense media coverage of the audit trade in Sweden has resulted in that this, perhaps more than ever, is in focus. In the debate, a number of opinions constantly emerge and the latest years imply that the meanings of the auditor’s situation and assignment of responsibilities separates in great extent. The audit has under a long time been more or less regulated in laws, which means that the opinions about the auditor’s rights and obligations should agree. Purpose: The purpose of this study is to explain how the view on the auditors, which has been expressed in the media, has changed over time. Method: The study is based on articles from five different newspapers. With support from these a story has developed, that tells about the occurred cases and the debate which has been expressed during a twenty year long perspective. Furthermore, statistics is presented over the numbers of articles and reported auditors during these years. Conclusions: Different cases occurred during the investigated period, which would have disturbed the auditor’s independence and even decreased the audits quality and the trust for the auditor. In the debate, focus shifted between different phenomenon and among others the auditor’s report, professional secrecy, the auditor’s role, consulting and price competition have been topics of current interest. Through the debate, it can be established that the auditor’s role can be seen as complex, because it includes many difficult positions and since it is settled by an extensive regulation.

No description available.

De mindre företagen har en stor roll i samhället och bidrar till samhällsekonomiska vinster i form av skatteintäkter och därefter välfärd. De har generellt mindre kunskap om revisorns roll vilket skapar ett förväntningsgap. Revisorerna har traditionellt en uppgift att vara en granskare, men har på senare tid även fått ett större fokus mot rådgivning. Detta skapar en frågeställning gällande vilken roll revisorn har och i synnerhet rollen för de för mindre företagen. I denna studie har utgångspunkten varit att få förståelse för mindre företags uppfattning av revisorns roll som granskare och/eller rådgivare, samt att analysera företagens förväntningar som skapas och vilken inverkan det får på revisorns. För att genomföra denna studie har primärt en induktiv ansats använts men med en växelverkan av den abduktiva ansatsen. Vi har genomfört intervjuer och enkätundersökningar i tre steg. Först med mindre företag, därefter en enkätundersökning med verksamma revisorer och till sist intervjuer med icke verksamma revisorer. Genom denna metod har vi ökat trovärdigheten i studien då vi kunnat korsverifiera data som vi samlat in. Resultatet i studien pekar på att mindre företag i stor utsträckning ser på sin revisor som en rådgivare och inte någon granskare. Resultatet indikerar att funktionen som granskare är något som tillkommer utöver rådgivningen, snarare än tvärtom som regelverken stipulerar. Studiens implikationer och bidrag är i form av ett ifrågasättande av revisorns roll som granskare till ett mindre företag och om regelverken är ändamålsenliga, samt ett ifrågasättande av tolkningsfriheten av regelverken, då tolkningar kan användas som konkurrensmedel. Förslag till vidare forskning är därmed att studera vidare revisorernas möjligheter till tolkningar och vilka effekter som det kan få på branschen, konkurrenskraften och revisorns oberoende.

Digitalisation is today regarded as one of the most important forces of change in the world, affecting the auditing industry at an accelerating pace. The purpose of the study is to investigate how the four leading auditing firms (Big Four) work in the constantly evolving digital environment. What is being investigated is how digitalisation has contributed to a more efficient audit process and how the auditor's role has changed to become more efficient. The study uses a qualitative method in the form of semi-structured interviews where eight interviews have been conducted and a document analysis of the Big Four. The interviews provide the study with an in-depth analysis of the auditor's role and through document analysis, the audit firms' perspectives are examined to provide an interpretation of how the auditor's role and the audit process have become more efficient as a result of digitalisation. The results and analysis of the study show how that digitalisation, based on the auditors and the auditors descriptions, has had a positive impact on the audit process and the auditor's role. Digitalisation has changed and streamlined the work process through new digital tools and systems. The efficient work process has contributed to a lot of time being freed up which the auditor can devote to advice or advanced work tasks, which has been demonstrated based on time distribution, competence, area of responsibility, customer contact and the auditor's role development. / Digitalisering betraktas idag som en av de viktigaste förändringskrafterna i världen som påverkar revisionsbranschen i en ökande takt. Syftet med studien är att undersöka hur de fyra ledande revisionsbyråerna (Big Four) arbetar i den ständigt utvecklande digitala miljön. Detsom undersöks är hur digitaliseringen har bidragit till en effektivare revisionsprocess samt hur revisorns roll har förändrats till att bli effektivare. Studien använder en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där åtta intervjuer har genomförts samt en dokumentanalys av Big Four. Intervjuerna tillför studien en djup analys av revisorns roll och genom dokumentanalys granskas revisionsbyråernas perspektiv för att ge en tolkning av hur revisorns roll och revisionsprocessen effektiviserats till följd av digitaliseringen. Studiens resultat och analys visar att digitaliseringen har utifrån revisorerna och revisionsbyråernas beskrivningar haft en positiv påverkan på revisionsprocessen och revisorns roll. Digitaliseringen har genom nya digitala verktyg och system förändrat och effektiviserat arbetsprocessen. Den effektiva arbetsprocessen har bidragit till att en hel del tid frigörs som revisorn kan ägna åt rådgivning eller avancerade arbetsuppgifter vilket har påvisats utifrån tidsfördelning, kompetens, ansvarsområde, kundkontakt och revisorns rolls utveckling.

<p>IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS är att främja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlättar jämförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen är att diskutera de problem som kan uppstå vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.</p><p>Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras på intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor från Deloitte.</p><p>En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen. Empirin består av en kortare företagspresentation för att ge en bra bild om Cramo AB:s situation och bakgrunden till implementering av IFRS. Vidare följer en sammanställning av av våra möten med respondenterna och utförliga svar på intervjufrågorna.</p><p>Det som gjorde implementeringsprocessen speciell i Cramo AB var att det tvingades ske under en begränsad tid. Anledningen till det var att företaget blev uppköpt av det finska börsnoterade bolaget Rakentajain Konevuokraamo Oyj. I och med uppköpet blev Cramo AB tvingade att i framtiden upprätta sin moderbolagsrapportering enligt IFRS.</p><p>I empiri kapitlet presenteras de sammanställda intervjuerna vilket sedan mynnar ut i analysen där vi även skildrar våra egna tankar. Det vi kom fram till var att kostnaderna för implementeringsprocessen i Cramo AB troligtvis hade blivit betydligt lägre om processen skett under en längre tid. Tidsbegränsningen ledde till att företaget var tvugna att anlita extern hjälp i större utsträckning, vilket bidrog till de höga kostnaderna. Utbildning av personal samt interntid var även en bidragande faktor.</p><p>Vid en analys av revisorns delaktighet i implementeringsprocessen kom vi fram till att revisorn till största del har en granskande roll men kan i vissa fall även fungera som support.</p><p>Svårigheterna vid redovisning av pensioner kunde härledas till Alectas oförmåga att tillhandahålla information angående redovisning av ITP-planen. Som en konsekvens därav redovisas ITP-planer försäkrade hos Alecta som avgiftsbestämda istället för förmånsbestämda.</p>

IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS är att främja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlättar jämförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen är att diskutera de problem som kan uppstå vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19. Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras på intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor från Deloitte. En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen. Empirin består av en kortare företagspresentation för att ge en bra bild om Cramo AB:s situation och bakgrunden till implementering av IFRS. Vidare följer en sammanställning av av våra möten med respondenterna och utförliga svar på intervjufrågorna. Det som gjorde implementeringsprocessen speciell i Cramo AB var att det tvingades ske under en begränsad tid. Anledningen till det var att företaget blev uppköpt av det finska börsnoterade bolaget Rakentajain Konevuokraamo Oyj. I och med uppköpet blev Cramo AB tvingade att i framtiden upprätta sin moderbolagsrapportering enligt IFRS. I empiri kapitlet presenteras de sammanställda intervjuerna vilket sedan mynnar ut i analysen där vi även skildrar våra egna tankar. Det vi kom fram till var att kostnaderna för implementeringsprocessen i Cramo AB troligtvis hade blivit betydligt lägre om processen skett under en längre tid. Tidsbegränsningen ledde till att företaget var tvugna att anlita extern hjälp i större utsträckning, vilket bidrog till de höga kostnaderna. Utbildning av personal samt interntid var även en bidragande faktor. Vid en analys av revisorns delaktighet i implementeringsprocessen kom vi fram till att revisorn till största del har en granskande roll men kan i vissa fall även fungera som support. Svårigheterna vid redovisning av pensioner kunde härledas till Alectas oförmåga att tillhandahålla information angående redovisning av ITP-planen. Som en konsekvens därav redovisas ITP-planer försäkrade hos Alecta som avgiftsbestämda istället för förmånsbestämda.

No description available.

En revisor kan inta två roller som granskare och som rådgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lämnar en slutgiltig bedömning av företaget. Därutöver finns ytterligare en roll då revisorn är engagerad i klientföretaget och bistår med tilläggstjänster i form av rådgivning gällande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhället är dess oberoende och förtroende två viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyråns storlek anses ha en viss inverkan på detta. En revisors två roller kan beskrivas som en balansgång mellan dennes granskningsroll respektive rådgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kärnan för revisorsprofessionen samt dess grund. Rollerna kan styras av olika faktorer och vi har valt att undersöka vad detta kan leda till för differenser utifrån professionella och sociala normer. Vår studie syftar till att belysa revisorer utifrån två perspektiv och beskriva förhållandet mellan dess två roller, som ekonomisk granskare samt som rådgivare, och studera deras agerande i varierande situationer för att få en uppfattning om det kan uppstå skiljaktigheter i handlingar och resonemang som kan förklaras med hjälp av normdifferenser. Den empiriska undersökningen har påvisat att det egentligen inte finns några större nämnvärda skiljaktigheter mellan rollerna som är över vårt medelvärde. För att ändå undersöka vårt resultat har vi använt de skiljaktigheter som påfunnits för att analysera vad de kan bero på. Vi fann att revisorn i rollen som granskare följer sina professionella normer i större utsträckning än i rollen rådgivare. I rollen som rådgivare tycks de sociala normer spela en viktigare roll än vad de gör i rollen som granskare. / An auditor can play a dual role as a reviewer and as an advisor. The primary auditor role is often seen as an external reviewer of their clients' businesses and providing a definitive assessment of the company. In addition, there is a second role when the auditor is engaged in the client´s business and provides additional services in the form of consulting regarding business accounting and bookkeeping. Independence, impartiality and trust is an important foundation of the profession and for the auditor´s function in society. The auditing firm's size is considered to have some impact on this foundation. An auditor's two roles can be described as a balancing act between its role as an advisory role with an emphasis that is the core of the auditor profession and its foundation. The roles can be controlled by different factors and we have chosen to investigate what this might lead to differences on the basis of professional and social norms. Our study aims to highlight auditors from two perspectives, and describe the relationship between its two roles, as reviewer and as an advisor, and study their behavior in various situations to get an idea if there might be differences in the actions and reasoning can be explained by using standardized differences The empirical study has shown that there really are no major significant differences between the roles that are over our established average. In order to nevertheless examine our results, we used the minor differences that were found to analyze what they can depend on. We found that the auditor in the role of reviewers follow their professional standards to a greater extent than in the role of advisor. The social norms seem to play a more important role as advisors than they do as a reviewer.

I dagens samhälle fyller revisorer funktionen som kvalitetskontrollant av företags finansiella information. Det finns ett förtroende för att revisorer har den expertis som krävs för att korrekt utöva sitt juridiska monopol på den slutliga kontrolleringen av finansiell information. Denna studie avser undersöka hur uppkomsten av IT-revisorer påverkat den traditionella revisorns roll och vilka implikationer detta kan få för revisionsbyråer. Genom att intervjua IT-revisorer och påskrivande revisorer har deras erfarenheter kring detta undersökts. Resultaten visar att ITrevisorer och påskrivande revisorer till stor del arbetar isolerat från varandra, även i arbete med samma uppdrag. Detta, tillsammans med en påvisad ansvars-, kunskaps- och informationsasymmetri mellan de olika aktörerna, bidrar till uppkommandet av problematik i form av ett principal-agentförhållande mellan påskrivande revisorer och IT-revisorer. För att minska denna problematik kan revisionsbyråer försöka integrera de olika rollerna och därmed minska den existerande asymmetrin. Detta skulle dock kräva institutionella ändringar inom revisionsyrket.

Accounting is a significant area within business finance and aims to provide an overall picture of the company's financial position. The independence of the auditor can also be considered as part of a larger discussion about the role of companies in society and their responsibilities towards stakeholders. Ensuring that the auditor's independence is maintained can help create a more sustainable and ethical business climate that benefits both the company and society as a whole. Setting a clear boundary between the professional role and the private life has always been a challenge for people. There are a number of challenges to auditor independence, including increased competition in the marketplace, increased complexity in companies operations, and increased pressure from company management to maximize profits and share prices. The purpose of this study is to investigate how the auditors secures their independent role and identify threats that may endanger the auditor's independence. Furthermore, the study will examine where the line is drawn for a professional or friendship relationship between accountant and client. The empirical material was collected using a qualitative research method based on semi-structured interviews with authorized accountants. According to the results of the conducted study, it is found that accountants prefer independence over client relationships, but on the other hand, had chosen profitable clients over independence. The significant threats to auditor independence are considered to be financial incentives, such as conflicts of interest or the pressure to maintain client relationships. Threats to auditor independence can arise from a range of factors, including financial incentives, personal relationships and familiarity with clients. / Redovisning är ett betydande område inom företagsekonomi och avser att bringa en helhetsbild över företagets ekonomiska ställning. Revisorns oberoende kan även betraktas som en del av en större diskussion om företagens roll i samhället och dess ansvar gentemot intressenterna. Att se till att revisorns oberoende är upprätthållet kan bidra till att skapa ett mer hållbart och etiskt företagsklimat som gynnar både företaget och samhället i sin helhet. Att sätta en tydlig gräns mellan yrkesrollen och privatlivet har alltid utgjort en utmaning för människan. Det finns en rad utmaningar för revisorns oberoende, inklusive ökad konkurrens på marknaden, ökad komplexitet i företagens verksamheter och ökad press från företagsledningen för att maximera vinster och aktiepriser. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorn säkerställer sin oberoende roll och identifiera hot som kan komma att äventyra revisorns oberoende. Vidare ska studien undersöka var gränsen dras för yrkes- respektive vänskapsrelation mellan revisor och kund. Empiriska materialet samlades in med hjälp av kvalitativ forskningsmetod utifrån semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer. Enligt resultaten från den genomförda studien föreligger det att revisorer hellre väljer oberoendet före kundrelationer men hade däremot valt lönsamma kunder före oberoendet. De betydande hoten mot revisorernas oberoende anses vara ekonomiska incitament, såsom intressekonflikter eller trycket att upprätthålla kundrelationer. Hot mot revisorernas oberoende kan uppstå från en rad faktorer, inklusive ekonomiska incitament, personliga relationer och förtrogenhet med kunder.