<p>Background: At the turn of the year 2004/2005, IAS 19 replaced Tryggandelagen (TrL) and RR 29 as the accounting standard in Swedish concerns. This introduction was associated with a certain apprehension for the possible changes in the companies’ pension liabilities and equity.</p><p>Purpose: To illustrate the difficulties of the introduction of IAS 19 by observing how it differs from TrL, and what kind of problems these differences can cause.</p><p>Procedure: Individuals who are well up in, and work with pension liabilities have been interviewed. After this follows an example of the calculated pension liability of a company, to illustrate the differences between the calculations according to TrL and IAS 19. To conclude the chapter, a comparison between a number of companies from the Stockholm stock exchange is made to establish their various actuarial assumptions.</p><p>Method: The essay mainly follows the qualitative research method, since this method is more appropriate when the substance in the matter is based on detailed differences and opinions.</p><p>Results and conclusions: The introduction of IAS 19 has taken time and been an expensive matter, although the expenses weren’t as great as feared. The introduction gave positive effects, such as an increased control of the pension liabilities. Because of this, there is a positive attitude towards IAS among the accounting profession. However, problems connected with the introduction have occurred, such as complicated procedures and “teething troubles”, but the advantages and disadvantages make up for the other.</p><p>The companies’ right of self-determination when it comes to actuarial assumptions seems to cause problems with for example the transparency. Therefore it is recommended that the companies should have to justify their choice of assumptions. It is also recommended that there should be more specified criteria of which assumptions that should be included in the annual report.</p> / <p>Bakgrund: Vid årsskiftet 2004/2005 ersatte IAS 19 Tryggandelagen (TrL) och RR 29 som redovisningsstandard i svenska koncerner. Det här införandet förknippades med en viss oro över förändringar i företagens pensionsskulder och eget kapital.</p><p>Syfte: Att belysa svårigheterna vid införandet av IAS 19 genom att se hur IAS 19 skiljer sig från Tryggandelagen och vilka problem som de här skillnaderna kan medföra.</p><p>Tillvägagångssätt: Personer som arbetar med och är väl insatta i ämnet redovisning av pensionsskulder intervjuas. Företagsexempel visas för att belysa skillnader vid uträkning av pensionsskulder enligt TrL och IAS 19. Avslutningsvis görs en jämförelse mellan ett antal företag på Stockholmsbörsen för att visa deras olika aktuariella antaganden.</p><p>Metod: Huvudsakligen följer uppsatsen den kvalitativa forskningsmetoden eftersom den metoden lämpar sig bäst för att få substans i materialet som baseras på detaljerade skillnader och åsikter.</p><p>Resultat och slutsatser: Införandet av IAS 19 har tagit tid och varit kostsamt, men kostnaden blev inte lika stor som befarat. Införandet gav positiva fördelar, såsom ökad kontroll av kostnaden för pensionsförpliktelser. Därför råder en positiv inställning till IAS bland redovisningsprofessionen. Problem i form av både komplicerat förfarande och barnsjukdomar finns sammankopplat med införandet, men fördelarna uppväger nackdelarna.</p><p>Företagens självbestämmanderätt gällandes de aktuariella antagandena förefaller kunna orsaka problem med bland annat transparensen. Därför rekommenderas motivering av antagandena och mer specifika regler för vilka antaganden som ska anges i årsredovisningarna.</p>

Background: At the turn of the year 2004/2005, IAS 19 replaced Tryggandelagen (TrL) and RR 29 as the accounting standard in Swedish concerns. This introduction was associated with a certain apprehension for the possible changes in the companies’ pension liabilities and equity. Purpose: To illustrate the difficulties of the introduction of IAS 19 by observing how it differs from TrL, and what kind of problems these differences can cause. Procedure: Individuals who are well up in, and work with pension liabilities have been interviewed. After this follows an example of the calculated pension liability of a company, to illustrate the differences between the calculations according to TrL and IAS 19. To conclude the chapter, a comparison between a number of companies from the Stockholm stock exchange is made to establish their various actuarial assumptions. Method: The essay mainly follows the qualitative research method, since this method is more appropriate when the substance in the matter is based on detailed differences and opinions. Results and conclusions: The introduction of IAS 19 has taken time and been an expensive matter, although the expenses weren’t as great as feared. The introduction gave positive effects, such as an increased control of the pension liabilities. Because of this, there is a positive attitude towards IAS among the accounting profession. However, problems connected with the introduction have occurred, such as complicated procedures and “teething troubles”, but the advantages and disadvantages make up for the other. The companies’ right of self-determination when it comes to actuarial assumptions seems to cause problems with for example the transparency. Therefore it is recommended that the companies should have to justify their choice of assumptions. It is also recommended that there should be more specified criteria of which assumptions that should be included in the annual report. / Bakgrund: Vid årsskiftet 2004/2005 ersatte IAS 19 Tryggandelagen (TrL) och RR 29 som redovisningsstandard i svenska koncerner. Det här införandet förknippades med en viss oro över förändringar i företagens pensionsskulder och eget kapital. Syfte: Att belysa svårigheterna vid införandet av IAS 19 genom att se hur IAS 19 skiljer sig från Tryggandelagen och vilka problem som de här skillnaderna kan medföra. Tillvägagångssätt: Personer som arbetar med och är väl insatta i ämnet redovisning av pensionsskulder intervjuas. Företagsexempel visas för att belysa skillnader vid uträkning av pensionsskulder enligt TrL och IAS 19. Avslutningsvis görs en jämförelse mellan ett antal företag på Stockholmsbörsen för att visa deras olika aktuariella antaganden. Metod: Huvudsakligen följer uppsatsen den kvalitativa forskningsmetoden eftersom den metoden lämpar sig bäst för att få substans i materialet som baseras på detaljerade skillnader och åsikter. Resultat och slutsatser: Införandet av IAS 19 har tagit tid och varit kostsamt, men kostnaden blev inte lika stor som befarat. Införandet gav positiva fördelar, såsom ökad kontroll av kostnaden för pensionsförpliktelser. Därför råder en positiv inställning till IAS bland redovisningsprofessionen. Problem i form av både komplicerat förfarande och barnsjukdomar finns sammankopplat med införandet, men fördelarna uppväger nackdelarna. Företagens självbestämmanderätt gällandes de aktuariella antagandena förefaller kunna orsaka problem med bland annat transparensen. Därför rekommenderas motivering av antagandena och mer specifika regler för vilka antaganden som ska anges i årsredovisningarna.

<p>The pension audit has been a hot topic for the listed companies for the last years. New rules have been applied which have caused discussions and difficulties for the companies. EU’s ministry of council accepted the so called IAS 2005 Regulation on the 7th June 2002. This means that all companies listed on the stock market must follow IAS regulations in their consolidated accounts latest 2005. RR 29 / IAS 19, grounds for our study, came into place already 1st January 2005. Svenska Redovisningsrådets Recommendation No 29, “Reimbursements to employees”, essentially corresponds to International Accounting Standard No 19, “Employee Benefits”.</p><p>The purpose with this graduate paper is to see what effects the transformation to RR 29 / IAS 19 has had on the companies capitalistic structure, i.e. how liabilities, equity and certain business ratio have changed for the researched companies on the A-list at Stockholm Stock Exchange.</p><p>We have chosen to use a quantitative method by studying annual reports and analyzing certain figures. The research strategy we use is a total investigative survey. This creates a portrayal in the form of descriptive statistics.</p><p>The total lump sum of RR 29 / IAS 19 is -11972,8m SEK .This amount is of course the same for equity as for liabilities, but viewed across the entire survey population the equity was a lesser amount than the net amount due. The majority of the researched companies had a negative lump sum, although a few had a positive lump sum. Two out of three ratios have increased in value.</p> / <p>Det senaste året har pensionsredovisning varit ett hett ämne för börsbolagen. Nya regler har tillkommit vilka har skapat diskussioner och svårigheter för företagen.</p><p>Den 7 juni 2002 godtog EU:s ministerråd den så kallade IAS 2005 förordningen. Denna innebär att alla börsnoterade bolag senast 2005 skall följa IAS anvisningar i sin koncernredovisning. Redan från och med 1 januari 2004 började RR 29/ IAS 19, underlaget för vår studie, att gälla. Svenska Redovisningsrådets Rekommendation nr 29 ”Ersättningar till anställda” överensstämmer i all väsentligt med International Accounting Standard nr 19 ”Employee benefits”.</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att se vilka effekter övergången till RR 29 / IAS 19 har haft på företagens kapitalstruktur, alltså hur skulder, eget kapital och särskilda nyckeltal har förändrats för de undersöka företagen på A-listan.</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod genom att studera årsredovisningar och analysera viss sifferdata. Forskningsstrategin vi använder oss av är en surveyundersökning i totalundersökningsformat. Detta skapar sedan en framställning i form av deskriptiv statistik.</p><p>Den totala engångseffekten av RR 29 / IAS 19 blev -11972,8 miljoner kronor. Summan var självklart densamma för eget kapital som för skulder, men totalt sett över hela undersökningspopulationen var det egna kapitalet en mindre summa än nettoskulden. Majoriteten av de undersökta företagen fick en negativ engångseffekt, dock var det ett fåtal som fick en positiv engångseffekt. Två av tre nyckeltal har fått ett mer positivt värde.</p>

<p>IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS är att främja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlättar jämförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen är att diskutera de problem som kan uppstå vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.</p><p>Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras på intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor från Deloitte.</p><p>En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen. Empirin består av en kortare företagspresentation för att ge en bra bild om Cramo AB:s situation och bakgrunden till implementering av IFRS. Vidare följer en sammanställning av av våra möten med respondenterna och utförliga svar på intervjufrågorna.</p><p>Det som gjorde implementeringsprocessen speciell i Cramo AB var att det tvingades ske under en begränsad tid. Anledningen till det var att företaget blev uppköpt av det finska börsnoterade bolaget Rakentajain Konevuokraamo Oyj. I och med uppköpet blev Cramo AB tvingade att i framtiden upprätta sin moderbolagsrapportering enligt IFRS.</p><p>I empiri kapitlet presenteras de sammanställda intervjuerna vilket sedan mynnar ut i analysen där vi även skildrar våra egna tankar. Det vi kom fram till var att kostnaderna för implementeringsprocessen i Cramo AB troligtvis hade blivit betydligt lägre om processen skett under en längre tid. Tidsbegränsningen ledde till att företaget var tvugna att anlita extern hjälp i större utsträckning, vilket bidrog till de höga kostnaderna. Utbildning av personal samt interntid var även en bidragande faktor.</p><p>Vid en analys av revisorns delaktighet i implementeringsprocessen kom vi fram till att revisorn till största del har en granskande roll men kan i vissa fall även fungera som support.</p><p>Svårigheterna vid redovisning av pensioner kunde härledas till Alectas oförmåga att tillhandahålla information angående redovisning av ITP-planen. Som en konsekvens därav redovisas ITP-planer försäkrade hos Alecta som avgiftsbestämda istället för förmånsbestämda.</p>

The pension audit has been a hot topic for the listed companies for the last years. New rules have been applied which have caused discussions and difficulties for the companies. EU’s ministry of council accepted the so called IAS 2005 Regulation on the 7th June 2002. This means that all companies listed on the stock market must follow IAS regulations in their consolidated accounts latest 2005. RR 29 / IAS 19, grounds for our study, came into place already 1st January 2005. Svenska Redovisningsrådets Recommendation No 29, “Reimbursements to employees”, essentially corresponds to International Accounting Standard No 19, “Employee Benefits”. The purpose with this graduate paper is to see what effects the transformation to RR 29 / IAS 19 has had on the companies capitalistic structure, i.e. how liabilities, equity and certain business ratio have changed for the researched companies on the A-list at Stockholm Stock Exchange. We have chosen to use a quantitative method by studying annual reports and analyzing certain figures. The research strategy we use is a total investigative survey. This creates a portrayal in the form of descriptive statistics. The total lump sum of RR 29 / IAS 19 is -11972,8m SEK .This amount is of course the same for equity as for liabilities, but viewed across the entire survey population the equity was a lesser amount than the net amount due. The majority of the researched companies had a negative lump sum, although a few had a positive lump sum. Two out of three ratios have increased in value. / Det senaste året har pensionsredovisning varit ett hett ämne för börsbolagen. Nya regler har tillkommit vilka har skapat diskussioner och svårigheter för företagen. Den 7 juni 2002 godtog EU:s ministerråd den så kallade IAS 2005 förordningen. Denna innebär att alla börsnoterade bolag senast 2005 skall följa IAS anvisningar i sin koncernredovisning. Redan från och med 1 januari 2004 började RR 29/ IAS 19, underlaget för vår studie, att gälla. Svenska Redovisningsrådets Rekommendation nr 29 ”Ersättningar till anställda” överensstämmer i all väsentligt med International Accounting Standard nr 19 ”Employee benefits”. Syftet med denna kandidatuppsats är att se vilka effekter övergången till RR 29 / IAS 19 har haft på företagens kapitalstruktur, alltså hur skulder, eget kapital och särskilda nyckeltal har förändrats för de undersöka företagen på A-listan. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod genom att studera årsredovisningar och analysera viss sifferdata. Forskningsstrategin vi använder oss av är en surveyundersökning i totalundersökningsformat. Detta skapar sedan en framställning i form av deskriptiv statistik. Den totala engångseffekten av RR 29 / IAS 19 blev -11972,8 miljoner kronor. Summan var självklart densamma för eget kapital som för skulder, men totalt sett över hela undersökningspopulationen var det egna kapitalet en mindre summa än nettoskulden. Majoriteten av de undersökta företagen fick en negativ engångseffekt, dock var det ett fåtal som fick en positiv engångseffekt. Två av tre nyckeltal har fått ett mer positivt värde.

IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS är att främja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlättar jämförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen är att diskutera de problem som kan uppstå vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19. Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras på intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor från Deloitte. En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen. Empirin består av en kortare företagspresentation för att ge en bra bild om Cramo AB:s situation och bakgrunden till implementering av IFRS. Vidare följer en sammanställning av av våra möten med respondenterna och utförliga svar på intervjufrågorna. Det som gjorde implementeringsprocessen speciell i Cramo AB var att det tvingades ske under en begränsad tid. Anledningen till det var att företaget blev uppköpt av det finska börsnoterade bolaget Rakentajain Konevuokraamo Oyj. I och med uppköpet blev Cramo AB tvingade att i framtiden upprätta sin moderbolagsrapportering enligt IFRS. I empiri kapitlet presenteras de sammanställda intervjuerna vilket sedan mynnar ut i analysen där vi även skildrar våra egna tankar. Det vi kom fram till var att kostnaderna för implementeringsprocessen i Cramo AB troligtvis hade blivit betydligt lägre om processen skett under en längre tid. Tidsbegränsningen ledde till att företaget var tvugna att anlita extern hjälp i större utsträckning, vilket bidrog till de höga kostnaderna. Utbildning av personal samt interntid var även en bidragande faktor. Vid en analys av revisorns delaktighet i implementeringsprocessen kom vi fram till att revisorn till största del har en granskande roll men kan i vissa fall även fungera som support. Svårigheterna vid redovisning av pensioner kunde härledas till Alectas oförmåga att tillhandahålla information angående redovisning av ITP-planen. Som en konsekvens därav redovisas ITP-planer försäkrade hos Alecta som avgiftsbestämda istället för förmånsbestämda.