<p>Balanskravet infördes i Sveriges kommuner 1 januari 2000. Detta innebar att intäkterna skall täcka kostnaderna. Sveriges kommuner hade en ekonomisk kris under 90-talet och för att balanskravet skulle kunna följas infördes blandmodellen. Detta innebar att pensioner som är intjänade fram till 1998 har lyfts ur balansräkningen och redovisas som en not, en ansvarsförbindelse. Eftersom inte samtliga pensionsskulder redovisas, ger blandmodellen en förskönad bild av verkligheten. Tanken om att varje generation skall bära sina egna kostnader brister då skattebetalarna inte bara bekostar dagens anställdas pension utan även får ta kostnaden för de som är pensionärer i dag. Detta kan tyckas vara fel men ändå helt enligt lagen. Man kan fråga sig om det är viktigare att följa balanskravet och blandmodellen än att redovisa en rättvisande bild.</p><p>Att lyfta ut skulden medför att det egna kapitalet blir högre och på så sätt visas ett högre soliditetsmått. Soliditetsmåttet är viktigt eftersom det visar kommunernas betalningsförmåga på lång sikt. Att inte beräkna soliditetsmåttet inklusive skulden ger inte en korrekt bild av soliditeten, alltså blir även detta mått missvisande. På detta vis ger kommunernas redovisning en förvrängd bild av verkligheten, och man kan fråga sig om rättvisande bild bara är ett uttryck och saknar innebörd. Kommunerna agerar som om inte skulden existerar och kan på så vis använda pengar som inte finns.</p><p>Vi har genom denna studie undersökt om blandmodellen ger en rättvisande bild av kommunernas redovisning samt hur soliditeten påverkas av detta. Studiens slutsats är att soliditetsmåtten som är beräknade enligt blandmodellen inte ger en rättvisande bild eftersom pensionsskulden inte är medräknad. Vi kan dessutom konstatera att utvecklingen av soliditetsmåttet har försämrats sedan blandmodellen infördes 2000.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Balanskravet infördes i Sveriges kommuner 1 januari 2000. Detta innebar att intäkterna skall täcka kostnaderna. Sveriges kommuner hade en ekonomisk kris under 90-talet och för att balanskravet skulle kunna följas infördes blandmodellen. Detta innebar att pensioner som är intjänade fram till 1998 har lyfts ur balansräkningen och redovisas som en not, en ansvarsförbindelse. Eftersom inte samtliga pensionsskulder redovisas, ger blandmodellen en förskönad bild av verkligheten. Tanken om att varje generation skall bära sina egna kostnader brister då skattebetalarna inte bara bekostar dagens anställdas pension utan även får ta kostnaden för de som är pensionärer i dag. Detta kan tyckas vara fel men ändå helt enligt lagen. Man kan fråga sig om det är viktigare att följa balanskravet och blandmodellen än att redovisa en rättvisande bild. Att lyfta ut skulden medför att det egna kapitalet blir högre och på så sätt visas ett högre soliditetsmått. Soliditetsmåttet är viktigt eftersom det visar kommunernas betalningsförmåga på lång sikt. Att inte beräkna soliditetsmåttet inklusive skulden ger inte en korrekt bild av soliditeten, alltså blir även detta mått missvisande. På detta vis ger kommunernas redovisning en förvrängd bild av verkligheten, och man kan fråga sig om rättvisande bild bara är ett uttryck och saknar innebörd. Kommunerna agerar som om inte skulden existerar och kan på så vis använda pengar som inte finns. Vi har genom denna studie undersökt om blandmodellen ger en rättvisande bild av kommunernas redovisning samt hur soliditeten påverkas av detta. Studiens slutsats är att soliditetsmåtten som är beräknade enligt blandmodellen inte ger en rättvisande bild eftersom pensionsskulden inte är medräknad. Vi kan dessutom konstatera att utvecklingen av soliditetsmåttet har försämrats sedan blandmodellen infördes 2000.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2002.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

<p>Denna uppsats är en kvalitativ studie av de två olika pensionsplaner som används av företag, förmåns- och avgiftsbestämd. Studien ämnar undersöka om förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner skiljer sig åt från varandra i årsredovisningens utformning och i så fall på vilket sätt dessa skillnader påverkar användaren. Empirin visar genom en studie av årsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för användaren används redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvärderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer. Som grund till utvärderingen ligger dels egna beräkningar och antaganden utifrån den svenska redovisningsstandarden och dels studien av årsredovisningar. Ett flertal observationer kunde göras vilket kom att leda till slutsatsen att avgiftsbestämda pensionsplaner är, från ett redovisningsperspektiv, till mer nytta för användaren och lättare att förstå. Förmånsbestämda planer, speciellt om de redovisas med hjälp av en korridor, är svårare att sätta sig in i och är till mindre nytta för användaren.</p>

Pagrindinės išėjimo į pensiją priežastys sutampa su literatūros duomenimis- pensinis amžius. Tyrimu nenustatyta jokių ryškių socialinių pokyčių. Psichologiniai pokyčiai susiję su amžiumi labiau, nei su socialine padėtimi. Daugiausia bendraujama su artimiausiais žmonėmis – vaikais. Daug laiko skiriama sau ir buičiai. Įvairūs negatyvūs psichologiniai požymiai, dažnai siejasi su gerais socialiniais pokyčiais. Hipotezė pasitvirtino – tyrimu gauti rezultatai panašūs į literatūroje aprašytus pensininkų tyrimo rezultatus. / The main reasons for retirement coincides with the literature -the retirement age. The investigation did not reveal any significant social change. Psychological changes associated with age, more so than with social status. Most communication with the closest human beings - children, although they, together with the desert. Much time is spent on herself and household. Other negative psychological symptoms, often associated with good social change. The hypothesis was confirmed - test results similar to those described in the literature of pensioners results.

No description available.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av de två olika pensionsplaner som används av företag, förmåns- och avgiftsbestämd. Studien ämnar undersöka om förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner skiljer sig åt från varandra i årsredovisningens utformning och i så fall på vilket sätt dessa skillnader påverkar användaren. Empirin visar genom en studie av årsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för användaren används redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvärderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer. Som grund till utvärderingen ligger dels egna beräkningar och antaganden utifrån den svenska redovisningsstandarden och dels studien av årsredovisningar. Ett flertal observationer kunde göras vilket kom att leda till slutsatsen att avgiftsbestämda pensionsplaner är, från ett redovisningsperspektiv, till mer nytta för användaren och lättare att förstå. Förmånsbestämda planer, speciellt om de redovisas med hjälp av en korridor, är svårare att sätta sig in i och är till mindre nytta för användaren.

No description available.

No description available.