No description available.

Idag erbjuder de flesta företag sina anställda en förmånsbestämd tjänstepension. Tjänstepensionen innebär för vissa företag stora kostnader och ska redovisas av företagen. IAS 19 - Ersättning till Anställda är den standard som börsnoterade koncerner i Sverige ska följa. Problematiken med redovisningen uppstår i och med att många antaganden ska göras om pensionsförpliktelsen. Ett antagande som ska göras är en förväntad avkastning på de förvaltningstillgångar som fonderar den förmånsbestämda pensionsplanen. Företagsledningen har en viss frihet i att göra det antagandet, men det ska på längre sikt spegla den faktiska avkastningen. Friheten i antagandet kan bidra till att företagen använder den förväntade avkastningen för earnings management. Uppsatsens syfte är att förklara om företagen använder det utrymme som finns i antaganden om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna för earnings management. Utifrån kännetecken på earnings management, som konstaterats i tidigare forskning, undersöker vi hur företag listade på Nasdaq OMX Stockholm använder den förväntade avkastningen. Vi antog en positivistisk kunskapssyn och studien genomfördes med en kvantitativ metod där vi utgick från informationen i företagens årsredovisningar. De 227 observationerna analyserades utifrån uppställda forskningsfrågor som utvecklats ifrån begrepp hämtade ur teorin. Empirin testades genom olika tillvägagångssätt. Utgångspunkten var uppsatsens undersökningsmodell, men andra undersökningsmetoder användes för att ge djup till analys och slutsats. Efter genomförd analys kan vi konstatera att inga samband hittades mellan de olika kännetecknen för earnings management och antaganden om förväntad avkastning. Trots att volatilitet rådde för den verkliga avkastningen så överensstämde den förväntade och faktiska avkastningen på längre sikt. Det tyder på att företagen följer de punkter som finns i IAS 19.

This thesis deals with main principals of tax administration and tax law, their compliance or violating in particular situations. Presenting of their content and real meaning is provided by description and explanation of their (wrong) application under various circumstances. The Supreme Administrative Court´s case laws and jurisprudence of the Constitutional Court are significant sources of information in this part. Along with accompanying effects arising from violating the principles this thesis continues with analysis of Working pensioners affair, especially the case n. Pl. ÚS 31/13. Here the provision of § 35ba art. 1 l. a) Income Tax Act has been contested according to which the tax of a taxpayer, who is a recipient of an old-age pension benefits from statutory pension insurance scheme or similar abroad one at 1st January of the taxable period, shall not be reduced by the basic amount of 24 840 CZK. There are not omitted demographical, legal and economic aspects of the affair in this thesis as well as relevant regulatory development for the years 2000 to 2015. The thesis brings evaluation of compliance or violating of the principles of tax administration and tax law through the analysis of key elements in own review.

The study investigated pensioners’ forming of identity during the ageing process and the correlation between norms and identity. Previous research has shown that there are norms and notions about elderly and what growing old well implies. There is missing research on the level of the individual with norms, ageing and the process of identity formation. There is a large population of pensioners in Sweden and the authors behind this study wish that the results of it will help study counsellors to approach pensioners’ in a norm critic way. The purpose behind the study was to analyse which markers of identity pensioners’ express when they age and to understand how these relate to the norms surrounding ageing. The research questions are thus, what markers of identity do pensioners’ use in relation to life and ageing? How can the correlation between formation of identity and the norms they adhere to be understood? The study has its basis in three theories of social gerontology; activity theory, disengagement theory and gerotranscendence theory. The result has been analysed using queer theory and five theoretical concepts: identity, reflexivity, norm, intersectionality and turning points. Qualitative method in the shape of in-depth interviews was applied in this study. Six pensioners of varying ages have been interviewed and the empirical data has been analysed using content analysis. The result showed that the pensioners do not have the same needs as when they were younger. They expressed being wiser, more harmonious and feeling safer as well as having an improved body and self-awareness. The pensioners notice, reproduce and resist norms and showed the importance of norms for the formation of identity.

<p>Background: At the turn of the year 2004/2005, IAS 19 replaced Tryggandelagen (TrL) and RR 29 as the accounting standard in Swedish concerns. This introduction was associated with a certain apprehension for the possible changes in the companies’ pension liabilities and equity.</p><p>Purpose: To illustrate the difficulties of the introduction of IAS 19 by observing how it differs from TrL, and what kind of problems these differences can cause.</p><p>Procedure: Individuals who are well up in, and work with pension liabilities have been interviewed. After this follows an example of the calculated pension liability of a company, to illustrate the differences between the calculations according to TrL and IAS 19. To conclude the chapter, a comparison between a number of companies from the Stockholm stock exchange is made to establish their various actuarial assumptions.</p><p>Method: The essay mainly follows the qualitative research method, since this method is more appropriate when the substance in the matter is based on detailed differences and opinions.</p><p>Results and conclusions: The introduction of IAS 19 has taken time and been an expensive matter, although the expenses weren’t as great as feared. The introduction gave positive effects, such as an increased control of the pension liabilities. Because of this, there is a positive attitude towards IAS among the accounting profession. However, problems connected with the introduction have occurred, such as complicated procedures and “teething troubles”, but the advantages and disadvantages make up for the other.</p><p>The companies’ right of self-determination when it comes to actuarial assumptions seems to cause problems with for example the transparency. Therefore it is recommended that the companies should have to justify their choice of assumptions. It is also recommended that there should be more specified criteria of which assumptions that should be included in the annual report.</p> / <p>Bakgrund: Vid årsskiftet 2004/2005 ersatte IAS 19 Tryggandelagen (TrL) och RR 29 som redovisningsstandard i svenska koncerner. Det här införandet förknippades med en viss oro över förändringar i företagens pensionsskulder och eget kapital.</p><p>Syfte: Att belysa svårigheterna vid införandet av IAS 19 genom att se hur IAS 19 skiljer sig från Tryggandelagen och vilka problem som de här skillnaderna kan medföra.</p><p>Tillvägagångssätt: Personer som arbetar med och är väl insatta i ämnet redovisning av pensionsskulder intervjuas. Företagsexempel visas för att belysa skillnader vid uträkning av pensionsskulder enligt TrL och IAS 19. Avslutningsvis görs en jämförelse mellan ett antal företag på Stockholmsbörsen för att visa deras olika aktuariella antaganden.</p><p>Metod: Huvudsakligen följer uppsatsen den kvalitativa forskningsmetoden eftersom den metoden lämpar sig bäst för att få substans i materialet som baseras på detaljerade skillnader och åsikter.</p><p>Resultat och slutsatser: Införandet av IAS 19 har tagit tid och varit kostsamt, men kostnaden blev inte lika stor som befarat. Införandet gav positiva fördelar, såsom ökad kontroll av kostnaden för pensionsförpliktelser. Därför råder en positiv inställning till IAS bland redovisningsprofessionen. Problem i form av både komplicerat förfarande och barnsjukdomar finns sammankopplat med införandet, men fördelarna uppväger nackdelarna.</p><p>Företagens självbestämmanderätt gällandes de aktuariella antagandena förefaller kunna orsaka problem med bland annat transparensen. Därför rekommenderas motivering av antagandena och mer specifika regler för vilka antaganden som ska anges i årsredovisningarna.</p>

Background: At the turn of the year 2004/2005, IAS 19 replaced Tryggandelagen (TrL) and RR 29 as the accounting standard in Swedish concerns. This introduction was associated with a certain apprehension for the possible changes in the companies’ pension liabilities and equity. Purpose: To illustrate the difficulties of the introduction of IAS 19 by observing how it differs from TrL, and what kind of problems these differences can cause. Procedure: Individuals who are well up in, and work with pension liabilities have been interviewed. After this follows an example of the calculated pension liability of a company, to illustrate the differences between the calculations according to TrL and IAS 19. To conclude the chapter, a comparison between a number of companies from the Stockholm stock exchange is made to establish their various actuarial assumptions. Method: The essay mainly follows the qualitative research method, since this method is more appropriate when the substance in the matter is based on detailed differences and opinions. Results and conclusions: The introduction of IAS 19 has taken time and been an expensive matter, although the expenses weren’t as great as feared. The introduction gave positive effects, such as an increased control of the pension liabilities. Because of this, there is a positive attitude towards IAS among the accounting profession. However, problems connected with the introduction have occurred, such as complicated procedures and “teething troubles”, but the advantages and disadvantages make up for the other. The companies’ right of self-determination when it comes to actuarial assumptions seems to cause problems with for example the transparency. Therefore it is recommended that the companies should have to justify their choice of assumptions. It is also recommended that there should be more specified criteria of which assumptions that should be included in the annual report. / Bakgrund: Vid årsskiftet 2004/2005 ersatte IAS 19 Tryggandelagen (TrL) och RR 29 som redovisningsstandard i svenska koncerner. Det här införandet förknippades med en viss oro över förändringar i företagens pensionsskulder och eget kapital. Syfte: Att belysa svårigheterna vid införandet av IAS 19 genom att se hur IAS 19 skiljer sig från Tryggandelagen och vilka problem som de här skillnaderna kan medföra. Tillvägagångssätt: Personer som arbetar med och är väl insatta i ämnet redovisning av pensionsskulder intervjuas. Företagsexempel visas för att belysa skillnader vid uträkning av pensionsskulder enligt TrL och IAS 19. Avslutningsvis görs en jämförelse mellan ett antal företag på Stockholmsbörsen för att visa deras olika aktuariella antaganden. Metod: Huvudsakligen följer uppsatsen den kvalitativa forskningsmetoden eftersom den metoden lämpar sig bäst för att få substans i materialet som baseras på detaljerade skillnader och åsikter. Resultat och slutsatser: Införandet av IAS 19 har tagit tid och varit kostsamt, men kostnaden blev inte lika stor som befarat. Införandet gav positiva fördelar, såsom ökad kontroll av kostnaden för pensionsförpliktelser. Därför råder en positiv inställning till IAS bland redovisningsprofessionen. Problem i form av både komplicerat förfarande och barnsjukdomar finns sammankopplat med införandet, men fördelarna uppväger nackdelarna. Företagens självbestämmanderätt gällandes de aktuariella antagandena förefaller kunna orsaka problem med bland annat transparensen. Därför rekommenderas motivering av antagandena och mer specifika regler för vilka antaganden som ska anges i årsredovisningarna.

<p>Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm.</p><p>Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena. I enlighet med den hermeneutiska kunskapssynen anser vi att kunskap om detta, inte uppnås genom mätning utan genom att tolka och förstå företagen och aktuariernas utsagor.Därför lämpar sig det hermeneutiska synsättet bäst. Den teoretiska referensramen utgörs av dels en bakgrund till IAS/IFRS och det svenska pensionssystemet och dels av en utförligare beskrivning av redovisningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna, där de aktuariella antagandena utgör en viktig del. Eftersom vi ansåg att den tidigare forskningen som fanns var användbar, valde vi ett deduktivt angreppssätt för att ta oss an studiens problem. Studien består som tidigare nämnt av både en kvantitativ undersökning i form av en enkät och en kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer. Anledningen till detta var att vi ville belysa samarbetet mellan aktuarier och företag och på så sätt få en djupare förståelse för ämnet.</p><p>Resultatet av studien visar att aktuarierna fått en mer betydande roll efter införandet av IAS 19, även om många företag uppskattar sina antaganden själva. Personalomsättning ansågs huvudsakligen vara svårast att uppskatta, medan diskonteringsräntan ansågs ha mest effekt på pensionsskulden. Företagen omprövade sina antaganden antingen med ett års eller ett kvartalsvis intervall. Den vanligaste redovisningsmetoden för de aktuariella vinsterna och förlusterna var korriodorregeln. Det var främst de större företagen som hade börjat gå över till den alternativa metoden, direkt mot eget kapital. Den nya standarden ansågs vara mer tillförlitlig och ge en mer enhetlig redovisning. Övergången till den nya standarden hade dock inneburit mycket merarbete och höga kostnader.</p>

<p>Purpose/Aim: This essay explores the framing and representation of pensioners in Swedish press during the period of 2002-2008. The aim was to investigate what meaning news give elderly people on the manifest level, and also what meaning the media texts construct on the latent level.</p><p>Material/Method: For this paper I have investigated framing of pensioners using quantitative analysis of 100 news articles, followed by a qualitative hermeneutic analysis applied on the most frequent frames discovered in the quantitative study.</p><p>Main results: Four frames were identified concerning pensioners: crime victims, heroes in daily dues, economically advantaged and economically disadvantaged. The dualistic result in the economy frame was investigated in the qualitative research. The study revealed that pensioners as a group may have good economic standards, although there are individual differences. Three stereotypes were discovered in the articles: “kind granny”, “fragile and miserable” and “look what I can do”.</p>

<p>The essay is about pensioners who are working out at a gym. My starting point is the research program "Culture of ageing” and the theory that pensioners in the post- and late modern society conquer new potential areas. I am studying the meeting between pensioners and the gym. How the pensioners conquer the gym, relate to their training and what makesthem stay after the first introduction. The essay also touches on how the gym profiles themselves in their marketing and adapt at the equipment and training environment to meet pensioners' needs.</p><p>The essay also touches on how previous research, social norms and pensioner organizations, have influence on decisions and choices about the gym work out of pensioners. Individual discretion against creation of norms and perceptions of a good old age.</p><p>Aging actively is a standard but this standard is in an ongoing negotiation of an ever faster-accelerating process.</p>

Sammanfattning Introduktion: Sverige har en lång tradition av olika pensions system, så tidigt som 1914 blev det första sy-stemet implementerat. Systemet har blivit förändrat åtskilliga gånger och 1998 infördes Premie Pensions (PPM) systemet. PPM är en blandning av ett distributionsbaserat system och ett fondbaserat system. 16 procent av en individs inkomst är bundet till det distribu-tionsbaserade systemet för att kunna finansiera dagens pensioner. 2,5 procent av en indi-vids inkomst är låst till det fondbaserade systemet och kan investeras av individen i olika fonder. PPM systemet har blivit utsatt för mycket kritik eftersom tidigare studier påvisat att flertalet svenskar inte gör aktiva fondval samt att de har otillräcklig kunskap. Diversifiering förklaras bäst genom talesättet; att inte placera alla ägg i samma korg. Diver-sifiering är ett mått på hur väl en investerare lyckats sprida risken i sin portfölj genom att fördela tillgångarna i olika sorters värdepapper. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera huruvida svenskens pensionsportfölj inom PPM är diversifierad. Detta syfte valdes för att ingen tidigare studie med ett likadant syfte genomförts samt där-för att risken med att inneha en dåligt diversifierad portfölj kan vara stor. Metodval: En kvantitativ ansats har använts i denna uppsats då syftet med den är att dra slutsatser ba-serat på en stor urvalsgrupp. Andrahandsdata emottaget från PPM har uteslutande använts för att genomföra den empiriska studien. För att underlätta studien har en viss begränsning av information gjorts. I studien har ett urval av 100 individer samt 50 fonder använts. En avgränsning är att endast fonddata för de tre senaste åren använts. Trots dessa tillkorta-kommanden hävdar författarna att en hög validitet och reliabilitet har uppnåtts i uppsatsen. Slutsats: Efter att ha jämfört individernas portföljer mot efficient frontier, har åtskilliga resultat uppdagats som påvisar samma slutsats; att svenskens pensionsportfölj inom PPM är dåligt diversifie-rad. Handlingsplan för ansvariga: Att genomföra vidare studier med syfte att få mer kunskap om varför portföljerna är dåligt diversifierade samt implementera dessa resultat av studien i praktiken. / Introduction: Sweden has a long tradition of pension systems, as early as 1914 was the first system implemented. The system has been changed a number of times and in 1998 was the Premium pension authority (PPM) system introduced. PPM is a mixture of a distribution-based system and fund-based system. 16 per cent of an individual’s income is devoted to the distribution-based system for financing today’s pensions. 2.5 per cent of an individual’s income is looked in the fund-based system and can be invested by the individual in different funds. The PPM system has been a target for much criticism since earlier studies has shown that the Swedes do not make an active choice nor have the demanded knowledge. Diversification is best explained through the saying; not to place all your eggs in the same basket. Diversification is a measure of how well an investor has succeeded to spread the risk of the portfolio by allocating assets in different securities. Purpose: The purpose of this thesis is to study whether the Swedish inhabitant’s pension portfolios within the PPM system are diversified. This purpose has been chosen because no studies have been made with an identical aim and also that the risk with holding a poorly diversified portfolio is grave. Methodology: A quantitative approach has been chosen since the aim of the thesis is to draw conclusions based on large sample numbers. Solitary secondary data, received from PPM, has been used to conduct the empirical study. To simplify the study limitations of information have been made; in the study samples of 100 individuals and 50 funds have been used. A Delimitation of the study is that only fund data for the last three years has been used. Despite the scarcities of the thesis the authors claim that the thesis has high validity and reliability. Conclusions: When benchmarking the individual portfolios against the efficient frontier a number of results were revealed and they all ended up in the same conclusion that the Swede’s pension portfolio within the PPM system is insufficient diversified. Implication for management of the PPM system To conduct further studies with the aim to get knowledge; why the investments are poorly diversified and find ways to transform the suggestions of the study into practice.